med anledning av prop. 1998/99:137 Införande av schablonberäkning på elmarknaden, m.m.

Motion 1998/99:N21 av Per Westerberg (m)

av Per Westerberg (m)
1 Inledning
Införandet av schablonberäkning på elmarknaden innebär ett viktigt steg
mot en konkurrensutsatt och fri energimarknad. Elmarknadsreformerna
ökar valfriheten för elanvändarna vilket gör att konkurrensen mellan
elproduktionsföretagen ökar. I förlängningen leder en fri och öppen
energimarknad till lägre elpriser och en effektivisering av producenters
och distributörers verksamhet.
Modellen med schablonberäkning innebär att nuvarande system med
leveranskoncessioner försvinner. För de allra flesta elanvändare innebär detta
ökad valfrihet eftersom de tack vare systemet med schablonberäkning utan
hinder kan byta elleverantör. Hela elmarknaden blir därmed konkurrensutsatt
till skillnad mot dagens system där leveranskoncessionärerna på de lokala
marknaderna har en dominerande, monopolliknande ställning.
Övergången till en fri elmarknad kommer med all sannolikhet att påskynda
strukturomvandlingen av försäljningsverksamheten på elmarknaden. Det
finns bedömningar som gör gällande att en stor del av de mindre företagen
därmed kommer att försvinna. Vad det handlar om är att en fri elmarknad
ställer större krav på producenter och distributörer, och de som inte klarar av
att effektivisera verksamheten i tillräckligt hög grad får svårt att klara den
nya konkurrenssituationen.
När det gäller den småskaliga elproduktionen, det vill säga produktions-
anläggningar som kan leverera en effekt om högst 1500 kW, har riksdagen
fattat beslut om att denna produktion till och med utgången av år 2000 ska
ges ett skydd som motsvarar det skydd som det nuvarande systemet med
leveranskoncessioner ger.
2 Småskalig elproduktion
De småskaliga elproducenterna utlovades i samband med avregleringen
av elmarknaden den 1 januari 1996 att de skulle ges garanterad
avsättning med ett garanterat lägsta pris till och med utgången av år
2000. Därmed har statsmakten ett moraliskt ansvar att säkerställa ett
motsvarande skydd för den småskaliga elproduktionen nu när systemet
med leveranskoncessioner försvinner. Det är överhuvudtaget av stor vikt
för näringsklimatet att de politiskt betingade spelreglerna för
företagandet är långsiktiga och genomtänkta. Den socialdemokratiska
näringspolitiken i allmänhet och energipolitiken i synnerhet har
karaktäriserats av ryckighet och kortsiktighet. Detta har bland annat fått
till följd att aktörer på elmarknaden inte vågat investera i småskalig
produktion eftersom villkoren ständigt ändrats.
Moderata samlingspartiet menar att energipolitiken måste vara mer
långsiktig, där inriktningen ska vara att energimarknaden också för små
producenter präglas av öppenhet och fri konkurrens. Minskad politisk
klåfingrighet med långsiktiga och stabila spelregler ger också små aktörer
möjlighet att planera och investera med ett långsiktigt perspektiv. Den nya
fria elmarknaden ställer stora krav men den öppnar också för nya möjligheter
som producenter av småskalig, ofta miljövänlig, elproduktion kan utnyttja.
Med hjälp av miljörelaterade argument bör det på den öppna elmarknaden
finnas förutsättningar för dessa producenter att erhålla ett högre pris för sin
produktion.
Det är därför av stor vikt att redan nu ge tydliga signaler till elmarknadens
aktörer om den framtida energipolitiken. Moderata samlingspartiet menar att
de småskaliga elproducenterna måste ges det skydd som de utlovats till och
med utgången av år 2000. Samtidigt bör det klargöras att den fria
elmarknaden förutsätter att också den småskaliga elproduktionen, efter
utgången av år 2000, i princip får agera på elmarknaden på samma vilkor
som annan produktion.
Regeringens proposition är luddig när det gäller statens ansvar för den
småskaliga elproduktionen. Det är i och för sig en god ansats att försöka få
till stånd ett anbudsförfarande för att få till en marknadsmässig värdering av
den småskaliga elproduktionen. Men regeringen är sent ute och ger inte de
småskaliga elproducenterna de klara signaler de har rätt att förvänta sig vad
gäller statens ansvar. Moderata samlingspartiet menar därför att det måste
ges en tydlig signal om att staten tar sitt ansvar och garanterar den
småskaliga elproduktionen ett golvpris om 21 öre per kWh under perioden 1
november 1999 till utgången av år 2000. Detta hindrar inte att den process
som inletts där Svenska kraftnät agerar mellanhand i ett anbudsförfarande
om inköp av småskaligt producerad el fortsätter.
3 Tillsynen över nätverksamheten
På en fri och helt konkurrensutsatt elmarknad behöver inte
energimyndigheten lägga resurser på priskontroll. Kunder som upplever
att elleverantören tar för mycket betalt kan enkelt byta leverantör.
Konkurrensen torde dessutom medföra en prispress som på ett effektivt
sätt motverkar att enskilda elleverantörer tar ut ett överpris. Däremot
ökar behovet av tillsyn på den del som inte är konkurrensutsatt, nämligen
nätverksamheten. En skärpning av tillsynen av nätverksamheten är
påkallad eftersom det finns en risk att eventuella förluster på den
konkurrensutsatta delen av marknaden täcks med hjälp av höga avgifter
på den monopoliserade delen. Då energimyndigheten inte längre behöver
ägna resurser åt priskontroll kommer det att frigöras resurser som kan
användas till en skärpt tillsyn av nätverksamheten.

4 Hemställan

4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om småskalig elproduktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad tillsyn över nätverksamheten.

Stockholm den 13 augusti 1999
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)
Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 1999-08-13 Hänvisning: 1999-08-17 Bordläggning: 1999-08-17
Yrkanden (4)