med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg

Motion 1999/2000:Ub41 av Alice Åström (v)

av Alice Åström (v)
1 Inledning
En av samhällets viktigaste uppgifter är att skydda människor mot
övergrepp av olika slag. I detta uppdrag ingår givetvis inte minst att
skydda barn från exempelvis sexuella övergrepp och misshandel.
Propositionen som nu föreläggs riksdagen sägs vara ett led i att öka
samhällets möjligheter att skydda barn från sådana övergrepp. Detta skall
ske genom att vid nyanställning av personal inom de aktuella områdena
skall den som erbjuds anställning tvingas lämna registerutdrag
innehållande uppgifter om huruvida personen i fråga förekommer i
belastningsregistret. Vi anser dels att införandet av en sådan reglering
riskerar att få stora smittoeffekter på andra yrkesgrupper, dels att det
tenderar att likna en form av yrkesförbud. Dessutom tror vi inte att det
kommer att öka skyddet för barnen mot att utsättas för övergrepp av
olika slag. En annan aspekt som inte beaktats är den framtida
möjligheten att uppnå en jämnare könsfördelning bland personalen inom
de aktuella yrkena. Vi är övertygade om att den föreliggande
propositionen ytterligare kommer att försvåra detta mål.
2 Effektivitet
Enligt propositionen är avvägningen mellan å ena sidan intresset att
minska riskerna för övergrepp och å andra sidan skyddet för den
personliga integriteten avgörande för frågan om registerkontroll skall
införas. Europakonventionens artikel 8 ger privatpersoner ett skydd för
sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Undantag
tillåts enligt nämnda artikel, andra stycket, om det är föreskrivet i lag.
Syftet skall vara att förebygga brott eller skydda andra personers fri- och
rättigheter. Därutöver måste ingreppet vara nödvändigt i ett demokratiskt
samhälle. Ingreppet i den personliga integriteten måste således stå i
proportion till effektiviteten. Vi anser, i likhet med många av
remissinstanserna, att möjligheten att uppnå den eftersträvade
effektiviteten måste ifrågasättas.
Det finns i dag ingen samlad bild av förekomsten av sexuella övergrepp på
barn inom de aktuella verksamheterna. Att övergrepp förekommit är helt
klart men ingen undersökning har gjorts huruvida dessa övergrepp kunnat
undvikas om man hade haft möjlighet till registerkontroll. Inte heller har
anställningsproceduren som sådan i de aktuella fallen redovisats. Den
presumtive brottslingen kan inte upptäckas genom en registerkontroll och det
är den grupp som är mest intressant att hindra från att arbeta med våra barn.
Den största riskmiljön för barnen, såväl när det gäller sexuella som andra
övergrepp, är heller inte skolan eller annan omsorg utan istället hemmet. Det
bästa sättet att skydda barnen borde därmed vara att ge personalen bättre
redskap att upptäcka och förstå tecken på att barn far illa i alla olika
sammanhang.
3 Falsk trygghet
Det viktigaste instrumentet för att skydda barn mot övergrepp inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg måste vara, när det
gäller nyrekryteringar, att anställningsprocessen genomförs så grundligt
som möjligt. Detta innebär att anställningsförfarandet genomförs med
sådan omsorg att man i största möjliga utsträckning undviker olämpliga
personer. För att uppnå detta måste intervjuer genomföras professionellt,
referenser måste kontrolleras och så vidare. Såväl den eller de personer
som genomför anställningsintervjuer som personalen i övrigt måste få
bättre kunskaper om hur man upptäcker "riskpersoner". Vi anser att det
lagförslag som nu föreligger riskerar att få motsatt effekt, det vill säga att
man invaggas i en falsk trygghet genom att ett blankt registerutdrag i sig
"bevisat" att personen som anställs inte är någon riskperson. Risken att
uppmärksamheten i övrigt blir mindre är uppenbar, särskilt med tanke på
att anställningen i sig givit "fribrev" till den som anställt.
Personal som redan finns inom skola och barnomsorg skall inte
kontrolleras så länge de finns kvar på samma arbetsplats. Detta innebär att
personer på samma arbetsplats kommer att arbeta under helt olika
förutsättningar. En person som dömts för något av de aktuella brotten får
finnas kvar på arbetsplatsen men om han/hon söker nytt jobb inom samma
bransch kommer kontroll att genomföras. Detta innebär att i sig lämpliga
personer som har en anmärkning inte vågar byta jobb eller, ännu värre, att
personer som inte borde jobba med barn blir kvar eftersom det inte finns
någon chans att senare återkomma. Enligt Brottsförebyggande rådets
beräkningar är dessutom antalet dömda personer som skulle påträffas vid
införandet av en registerkontroll så försvinnande litet att de risker som
beskrivits ovan och av många av remissinstanserna borde väga tyngre.
4 Yrkesförbud
I propositionen föreslås att det inte skall vara förbjudet att anställa en
person som uppvisar ett intyg där det framgår att personen i fråga dömts
för något av brotten i fråga. Samtidig sägs att "det kan förutsättas att
personer som har registeranteckningar om sådana brott som framgår av
de utdrag som skall lämnas till arbetsgivaren med liten sannolikhet
kommer att söka arbeten, som innebär att utdrag måste företes". Målet
med det nya lagförslaget blir således att utestänga personer med
registeranteckningar från denna del av arbetsmarknaden enbart på grund
av just registeranteckningen, inte på grund av personens egna meriter
eller brist på sådana. Med detta resonemang inför man de facto just det
yrkesförbud som man säger sig inte vilja ha.
5 Smittoeffekter
Strafftanken inom svenskt rättsväsende handlar bland annat om
möjligheten att rehabilitera personer som begått brott så att de efter
avtjänat straff kan fungera i samhället. Samtidigt som
behandligsmetoderna inom kriminalvården utvecklas och förbättras går
vi snabbt emot ett samhälle där fler och fler dörrar stängs. Isolerat är det
givetvis möjligt att acceptera varje steg som tas mot vandelskontroller av
arbetssökande. Om man däremot väljer att göra en ordentlig
konsekvensanalys av vad totaleffekten blir av dessa åtgärder ser man
ganska snabbt att denna blir förödande. Idag kräver kommuner att
personer lämnar vandelsintyg för anställning inom äldreomsorgen,
privata företag såsom butiker och taxi gör det samma, posten kräver
undantagslöst vandelsintyg. Förslag föreligger att man skall kunna
utestänga ungdomar från mönstring om dessa förekommer i
belastningsregistret.
Att lagfästa en skyldighet att begära registerutdrag för nyanställning inom
angivna områden kommer givetvis att ge effekter även inom andra områden
där man anser sig ha skyddsvärda skäl. I den föreliggande propositionen sägs
att "det inte är meningen att arbetsgivarna skall få den uppfattningen att de
med stöd av detta förslag skall kunna begära in utdrag även på andra
områden". Vi anser, liksom Lagrådet, att risken för just sådana smittoeffekter
är överhängande och att detta lagförslag även kan leda till att område efter
område kommer att kräva sin lagliga rättighet att införa liknande lösningar.
6 Diskriminering
När det gäller personer som har sitt ursprung i andra länder än Sverige
kommer inte samma krav att ställas på uppvisande av registerutdrag.
Skälet är givetvis att det ofta kan vara mycket svårt att skaffa sådana
intyg. För en arbetsgivare innebär detta att han eller hon känner att
bedömningsunderlaget för anställning blir sämre och den sökande har än
svårare att erhålla jobbet i fråga. Vi har redan idag en arbetsmarknad som
ofta utestänger personer med utländsk bakgrund. Genomförs det
föreliggande förslaget kan det leda till ytterligare diskriminering
eftersom dessa personer får än svårare att konkurrera på lika villkor.

7 Hemställan

7 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1999/2000:123.

Stockholm den 29 juni 2000
Alice Åström (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Tanja Linderborg (v)
Peter Pedersen (v)
Sten Lundström (v)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-06-29 Hänvisning: 2000-07-04 Bordläggning: 2000-07-04
Yrkanden (2)