med anledning av skr. 1999/2000:148 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag

Motion 1999/2000:N52 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp, c)

av Per Westerberg m.fl. (m, kd, fp, c)
1 Inledning
1.1 Sverige behöver en större och mer dynamisk
småföretagsamhet
Det är en vitt spridd kunskap att ett framgångsrikt företagande är den
absolut viktigaste förutsättningen för välstånd. Globalisering,
liberalisering och informationsteknologins snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig attraktiva genom att
skapa ett internationellt konkurrenskraftigt klimat för arbete och
företagande. Inte bara de svenska företagen utan i högsta grad Sverige
som land befinner sig därmed i en knivskarp konkurrenssituation.
Det nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att
tävla med de mest  konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda
villkor för företagande och investeringar. Omvärldsförståelse och föränd-
ringsbenägenhet i politiken är helt  avgörande för Sveriges framtida position.
Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig fast vid stela modeller,
rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta skattetryck. Tillkomsten av
jobb på lång sikt bygger på en tillväxt bland de små och medelstora före-
tagen.
Negativa attityder till småföretagande har i vårt land under lång tid
påverkat företagsstrukturen. Villkoren för företagande har helt anpassats till
storföretagen vilket i förlängningen lett till en bristande mångfald av medel-
stora växande företag som finns i många andra länder. Av Sveriges cirka en
halv miljon företag är den överväldigande majoriteten enmansföretag och
bara tre procent har fler än 20 anställda.
Framväxt av nya företag inom tjänste- och servicesektorn har effektivt
hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
Världens största offentliga sektor har krävt världens högsta skatter, vilket
ytterligare har bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den arbetsintensiva
privata tjänstesektorn som fungerat som sysselsättningsmotor i exempelvis
USA har utvecklats betydligt långsammare i Sverige.
Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd för-
ändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenk-
ling och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt att förändra attityder-
na till företagande och entreprenörskap. Det måste i Sverige skapas ett gott
företagarklimat så att fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva
företag och anställa medarbetare. För att Sverige skall få en växande
företagsamhet måste entreprenörskap och företagande löna sig bättre än det
gör i dag.
1.2 Misslyckad regeringspolitik
Socialdemokratiska regeringar har av tradition inte varit speciellt
intresserade av företagarfrågor. Därför var det extra glädjande att
föredragande statsråd i december 1998 presenterade Simplexgruppen,
med uppgiften att ur de mindre företagens perspektiv göra en
konsekvensanalys av alla regleringar som olika myndigheter planerar att
införa. Men den som hoppades att detta skulle innebära en
genomgripande förbättring för landets företagsklimat blev mycket
besviken. Då chefen för Simplex avgick i februari i år kunde han som en
i raden av vittnen berätta vad som är det största hotet mot minskat
regelkrångel i Sverige - regeringen själv.
Intern byråkrati och motstånd inom Näringsdepartementet har förlamat
Simplex arbete. Formerna har gjorts till huvudsak, och arbetet inom Simplex
har blivit en trög sidogående rörelse. Att diskutera och förankra de övergrip-
ande målen, strategierna och de därav följande organisatoriska strukturerna
har inte varit att tänka på. Simplex har hamnat i verkställighetens ingen-
mansland mellan den beslutande politiska makten och operativ verksamhet.
Det är nu hög tid att regeringen visar att fagra löften om regelförenkling är
mer än vackra ord. Simplexhaveriet har redan försenat förenklingsarbetet
orimligt mycket, varför interna störningsmoment omedelbart måste tas bort
och arbetet föras upp på högsta politiska nivå.
2 Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1999/2000:148 lämnar regeringen en redogörelse
för hur myndigheter tillämpat förordningen (1998:1820) om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor under 1999.
Tyvärr är det inte mycket av positiv art som hänt inom området under
året, vilket givetvis leder till att skrivelsen är påfallande tunn.
Det är bra att kommittéförordningen finns, men den måste också följas.
Det bör nu ställas krav på att myndigheterna skall sända in sina konse-
kvensanalyser till Simplex kontinuerligt, så att därmed en stark kontroll-
funktion skapas. Simplex bör ges ett tydligt mandat avseende departe-
mentens organisation och rutiner och måste komma in i ett tidigt skede av
processerna.
Många myndigheter anser sig enligt skrivelsen ha mycket begränsat
utrymme för regelförenklingar då de måste implementera EG-direktiv och
förordningar samt andra internationella avtal. Det är viktigt att detta inte
blir
en blockering som stillatigande accepteras av regering och berörda
myndigheter. Vid implementeringen av EG-direktiven och förordningarna
som går att påverka skall konsekvensanalys enligt Simplexförordningen
göras.
Det är bra att regeringen nu avser att genomföra utbildningen av de så
kallade förändringsagenterna. Det är beklagligt att det regerings- och
departementsinterna debaclet medfört att detta inte kunnat ske långt tidigare
så som var planerat av dåvarande chefen för Simplex.
Att mäta omfånget och inflationen av regelmängden är viktiga men inte
tillräckliga mål. Det är alltför luddigt att som regeringen föreslår "inom en
treårsperiod tydligt minska regelverkens administrativa börda". Konkreta
mätbara mål måste anges.
Poängteras bör också att det inte bara är små företag som Sverige behöver,
utan även mellanstora och stora. Lika viktigt är att även dessa större företag
ges möjligheter som är internationellt konkurrenskraftiga. Därtill saknas det i
skrivelsen en riktig definition av "småföretag". En sådan bör tillföras,
exempelvis med EU-gränsen 250 anställda.
3 Sverige behöver färre och enklare regler för
företagen
3.1 Framgångsrikt avregleringsarbete under förra
mandatperioden
Under perioden 1991-1994 tog regeringen initiativ till och genomförde
avregleringar som berörde i stort sett alla områden i samhället.
- Telekommunikationer, postbefordran, radio och television öppnades för
konkurrens, vilket bland annat har betydelse för utvecklingen i det kun-
skapsintensiva näringslivet.
- Inrikesflyget, taxi, landsvägstransporter, bilprovningen och järnvägen
avreglerades. På de två sista punkterna återställde dock den socialdemo-
kratiska regeringen besluten innan de trädde i kraft.
- Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades.
- Genom ett referensprissystem för läkemedel där patienten själv fick
betala mellanskillnaden för dyrare preparat än referenspreparaten
pressades prisnivån inom systemet med 17 procent.
- Ett förslag (som  stoppades av den socialdemokratiska regeringen) lades
fram om att avveckla Apoteksbolagets monopol.
- Såväl byggnormerna som planreglerna förenklades väsentligt i syfte att
öka konkurrensen, begränsa kostnaderna, stimulera nytänkande och öka
valfriheten.
- Riksdagen beslutade om avregleringen av elmarknaden, vilken senare
har lett till stora effektiviseringar. Reformen sköts tillfälligt upp av den
socialdemokratiska regeringen innan den genomfördes.
- Ett stort antal reformer genomfördes som utsatte statliga myndigheters
produktion av varor och tjänster för konkurrens, t.ex. bolagiseringarna
av myndigheten för den statliga arbetsmarknadsutbildningen (AMU),
statens godkännande- och certifieringsverksamhet inom byggsektorn,
Vägverkets produktionsverksamhet samt privatiseringarna av Statens
provningsanstalt, statens produktion av skogsfrön och skogsplantor,
Försvarets Datacentraler och Försvarsmedia.
- Flera statliga bolag privatiserades i syfta att bl.a. stärka konkurrensen
och minska sammanblandningen mellan ägare och lagstiftare.
- Viktiga reformer var också den nya lagen om offentlig upphandling och
lagen om ingripande mot otillbörligt beteende vid offentlig upphandling,
som riktar sig mot konkurrenssnedvridande beteenden från beställare
inom stat, kommun och landsting.
- En helt ny konkurrenslag infördes.
- Möjligheterna att starta alternativ till den kommunala barnomsorgen
ökade, vilket ledde till en kraftig ökning av barnomsorg i privat regi.
Föräldrar och elever fick möjlighet att välja skola genom friskole-
reformen.
- Genomförande av fri etableringsrätt för utlänningar och utländska före-
tag i Sverige, enhetliga skatteregler för egenföretagare och aktiebolag,
enklare registrering av aktiebolag och en mer flexibel arbetsrättslig
lagstiftning.
- En särskild avregleringsdelegation tillkallades, med uppgift att driva på
avregleringsarbetet och ta lämpliga initiativ till förändringar som stärker
konkurrensen och ökar utrymmet för nyetableringar. Den socialdemo-
kratiska regeringen lade ner Avregleringsdelegationen efter valet 1994.
3.2 Avregleringar för ekonomisk tillväxt
Det fortsatta arbetet med avregleringar bör ges en vid innebörd och
omfatta olika åtgärder som leder till en bättre fungerande
marknadsekonomi.
En nyckelfråga för möjligheterna att driva företag är förhållandena på
arbetsmarknaden. "Återställarna" på arbetsmarknaden har ställt till problem
för i synnerhet de mindre företagen. De regler som styr den svenska
arbetsmarknaden måste moderniseras och anpassas till de mindre företagens
verklighet. Småföretag ställs ofta inför svårigheter i mötet med facklig
byråkrati och facklig förhandlingsvana.
En av de åtgärder som bidrar till en positiv utveckling är att omvandla
offentligt ägda företag till privata och medvetet sträva efter att hitta privata
alternativ till tjänster och varor som produceras i offentlig regi idag. Ökad
konkurrens bidrar till produktivitetstillväxt och innovationsförmåga.
"Valfrihetsrevolutionen", som stoppades av socialdemokrater i regeringen,
kommunerna och landstingen, måste drivas vidare och politiken inriktas på
ökad konkurrensutsättning av offentligt producerade varor och tjänster.
Vägledande principer för fortsatta avregleringar skall vara att dessa:
- underlättar för nya företag att etablera sig och för små och medelstora
företag att växa
- minskar arbetsbördan för små och medelstora företag med bl.a. uppgifts-
lämnande
- begränsar offentliga monopol
- minskar offentligt ägande i näringsverksamhet
- vidgar sektorn för privat näringsverksamhet
?  ökar den konkurrensutsatta sektorn
?  medför lägre priser och taxor
?  främjar konkurrens på lika villkor
4 Förslag
4.1 Genomför Småföretagsdelegationens förslag
Den av regeringen tillsatta Småföretagsdelegationens rapport innehåller
en lång rad förslag som är av sådan art att de dramatiskt skulle underlätta
för småföretagen utan att ge upphov till statsfinansiella kostnader. I
väntan på att regeringen genomför delegationens förslag är samhällets
kostnader för tillväxthämmande regler betydande. Detta ökar betydelsen
av omedelbar handling. Priset för väntan betalar medborgarna, främst i
form av färre arbetstillfällen, sämre levnadsstandard och begränsad
valfrihet.
Vi föreslår att Småföretagsdelegationens samtliga 77 förslag omgående
genomförs. Alla förslagen är viktiga och nödvändiga.
4.1.1 Hög politisk prioritet
Erfarenheterna från länder som tar avregleringsarbetet på allvar, som
Storbritannien och Holland, visar att det krävs politiskt stöd från allra
högsta nivå. Statsministern  bör därför leda och politiskt ansvara för
arbetet. Detta bör ske genom att en gemensam grupp bildas i
Statsrådsberedningen, som initierar och följer avregleringsarbetet i
departement och i myndigheter. Gruppen bör föreslå modeller för hur
arbetet skall bedrivas, bistå med kompetens samt lyfta fram goda
exempel på avregleringar. Gruppen bör också rapportera om hur arbetet
fortlöper. Varje år skall en redogörelse över avregleringsarbetet
presenteras för riksdagen. Varje departement och varje myndighet är
ansvarigt för rapporteringen till statsministerns avregleringsgrupp.
4.1.2 Tydliga mätbara mål för avregleringen
Avregleringsgruppen skall ansvara för de kvalitativa och kvantitativa
målen för arbetet. Ett lägsta kvantitativt mål skall vara att alla
företagsregler skall ha granskats inom en fyraårsperiod. Målet för
regelförenklingsarbetet måste anges tydligt - inom en mandatperiod skall
regelmängden minska med 10 procent och efter två mandatperioder med
25 procent, så som med gott resultat genomförts i Holland. Gruppen bör
vidare se till att arbetet framförallt syftar till att avskaffa eller minska
sådana regler och regelsystem som bedöms sänka konkurrenstrycket.
Arbetet skall ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva
regelsystem för skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och
säkerhet.
4.1.3 Obligatorisk konsekvensanalys
Alla nya regler bör föregås av konsekvensbeskrivningar vad avser
reglernas ekonomiska effekter på företagen. Sådana
konsekvensbeskrivningar skall lämnas av såväl regeringens departement
som av myndigheter och kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall det
även analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat sätt än genom
en ny reglering. Vidare bör alla utredningar få specialdestinerade medel
för att genomföra denna typ av konsekvensanalyser.
4.1.4 Tidsbegränsade regler
En försöksverksamhet som bör prövas är att medvetet arbeta med
tidsbegränsade regler - regler där det redan från början anges att de har
en begränsad livstid, så att en regel för att fortleva efter sitt "slutdatum"
måste ha stöd av ett nytt aktivt beslut. Det kan ju vara så att man
överskattat behovet av en reglering eller att regeln inte lett till avsett
resultat.
4.2 Privatisera mera
Hela den svenska ekonomin måste fungera i konkurrens. Konkurrensen
bör stärkas genom att statligt ägande inom konkurrensutsatt verksamhet
avvecklas. En privatisering av de statliga företagen tydliggör statens roll
som lagstiftare och normgivare, ökar statskassans inkomster, breddar
riskkapitalmarknaden till nya grupper och stärker företagen. Regeringen
bör omgående presentera en plan som redogör för planerade
privatiseringar av statliga bolag.
Stat, kommun och landsting skall inrikta sig på kärnverksamheterna. I
princip ska all kommunal förvaltningsverksamhet som inte är myndig-
hetsutövning utsättas för konkurrens.
4.3 Starkare Konkurrensverk
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning. Dess möjlighet att
ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste förbättras.
4.4 Översyn av kommunallagen
Kommunallagen bör ses över och reglerna för vad som är tillåten
respektive otillåten kommunal verksamhet preciseras, varmed rättsliga
prövningar underlättas. Möjligheterna att överklaga offentlig
näringsverksamhet bör förbättras.
4.5 Skärpt krav på konkurrensneutralitet
Kravet på konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör skärpas
genom en lag som stadgar att offentlig näringsverksamhet skall redovisas
skild från annan verksamhet och att priset skall baseras på en
självkostnadskalkyl på likvärdig grund som enskilda företag. Lagen om
offentlig upphandling bör kompletteras med en regel om att all offentlig
näringsverksamhet måste grundas på formella beslut av stat, kommun
eller landsting.
4.6 OECD-granskning av Sverige
Regeringen anger sig i skrivelsen vara intresserad av att OECD genomför
en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Detta är
positivt, men det är samtidigt oroande att den vaga tidsangivelsen för
anmälan lyder "vid lämplig tidpunkt". Vi anser att Sverige, mot
bakgrund av arbetsbelastningen under det svenska ordförandeskapet i
EU, genast bör anmäla sitt intresse till OECD för en oberoende
granskning som skall ske efter ordförandeskapet. Detta innebär hösten
2001. Medel för detta måste avsättas i budgeten för 2001 medan anmälan
måste göras genast för att få en önskad plats i kön.
4.7 Beskattning av hushållstjänster
Det har, bland annat genom EU-projektet Humlan i Kungälv, visats att
det finns en stor potentiell arbetsmarknad vad gäller hemnära tjänster. Av
projektet har även dragits slutsatserna att kostnaden för tjänsten är
avgörande för hur stor efterfrågan är. En skattereduktion på 50 procent
för privatpersoners betalning av arbetskostnaden, i enlighet med tidigare
presenterat borgerligt förslag, bör införas.
4.8 Ändrade 3:12-regler
De krångliga så kallade 3:12-reglerna tvingar företagare att ta ut en del
av sin vinst som högbeskattad arbetsinkomst. Reglerna missgynnar
därmed aktivt ägande i småföretag till fördel för passivt kapitalägande
samt missgynnar högavkastande och riskfyllt företagande till förmån för
lågavkastande och relativt riskfritt företagande. Det råder en bred
samstämmighet om att dessa regler måste ändras. Regeringen har begravt
frågan om 3:12-reglernas avskaffande i en utredning, och på grund av
regeringens senfärdighet finns det risk för att det kan dröja åtskilliga år
innan reglerna ändras.
Det är nu hög tid att dessa småföretagarfientliga regler omedelbart
avskaffas.

5 Hemställan

5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett förbättrat svenskt näringsklimat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade attityder till småföretagare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att genomföra samtliga Småföretagsdelega-
tionens förslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge regelförenklingsarbetet högsta politiska
prioritet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser
reglernas ekonomiska effekter på företagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försöksverksamhet med tidsbegränsade regler,
8. att riksdagen beslutar att Sverige omedelbart anmäler sitt
intresse för att OECD under hösten år 2001 genomför en oberoende
granskning av Sveriges regelförenklingsarbete i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 28 juni 2000
Per Westerberg (m)
Göran Hägglund (kd)
Åke Sandström (c)
Eva Flyborg (fp)
Karin Falkmer (m)
Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)
Inger Strömbom (kd)
Motionen bereds i utskott Motionskategori: - Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämning: 2000-06-29 Hänvisning: 2000-07-04 Bordläggning: 2000-07-04
Yrkanden (16)