Orkanen Gudrun (väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt)

Motion 2004/05:MJ9 av Peter Eriksson m.fl. (mp)

av Peter Eriksson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en modern krisberedskap.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att begränsa kommunernas ekonomiska ansvar för krishantering.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en kraftfull klimatpolitik.

  4. Riksdagen begär att regeringen söker medel ur relevanta EU-fonder enligt motionens intentioner.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att inom EU-samarbetet driva inrättandet av en global klimatfond i EU.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att elkonsumenternas makt måste stärkas.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behov av lagändringar vad gäller nätbolagens ansvar och skadeståndsskyldigheter.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av lagstiftningsmässigt högre krav på leveranssäkerhet av telefoni och mobiltelefoni.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Skogsstyrelsen tillförsäkras resurser för att inventera och analysera stormens verkningar.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av ett framtida mer stormfast och ståndortsanpassat skogsbruk.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om löpande analys av hur den generella hänsynen bäst tillgodoser naturvårdens intressen.

  12. Riksdagen begär att regeringen ger Skogsstyrelsen i uppdrag att följa och vid behov föreslååtgärder till följd av körskador och en ökande viltstam.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att värna kända natur- och kulturobjekt.

  14. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om stöd för ur rekreations- och friluftslivsintresse nödvändig uppröjning.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av stöd till småskogsbruket och skogsnäringen.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av ekonomisk analys och förslag pååtgärder för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna.

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beakta möjligheten att ändra i reglerna för skogsavdrag och skogsskadekonto.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att den bör beakta alla möjligheter att snabbt få ut det skadade virket ur skogarna.

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att snarast se över möjligheterna att underlätta för distansarbete.

  20. Riksdagen begär att regeringen ger Järnvägsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt se över hur tågkapaciteten för virke kan öka.

  21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av virkesupplag och vattenbegjutning.

  22. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder möjligheten till virkeslagringsbidrag.

  23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva behovet av statliga lånegarantier till den drabbade skogsnäringen.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kemisk behandling och feromoner.

  25. Riksdagen begär att regeringen har beredskap för ökade kväveläckage enligt motionens intentioner.

Inledning

Orkanen Gudrun i södra Sverige blottade en mängd svagheter i vårt samhälle, både vad gäller det intensiva skogsbruket, infrastrukturen och leveranssäkerheten av basala nyttigheter som el, vatten och telefon. Vi måste ta lärdom av effekterna av denna största svenska naturkatastrof i modern tid och låta den få konsekvenser i praktisk politik.

På kort sikt krävs en mängd åtgärder, inte minst för att underlätta för skogsbruket och för att se till att alla får strömmen tillbaka. På längre sikt behöver vi både en politik för att anpassa samhället till den pågående klimatförändringen och en politik för att minska utsläppen så att klimatförändringen dämpas. Denna anpassning gäller både skogen, jordbruket, vattenförsörjningen, byggandet av bostäder och ny infrastruktur samt ombyggnaden av befintligt el-, tele-, järnvägs- och transportnät. Vetskap om effekterna av klimatförändringar behöver ligga till grund för samhällsplaneringen.

Katastrofen pågår fortfarande och den måste vi hantera på bästa sätt efter de förutsättningar som nu finns. Men, låt denna naturkatastrof också vara en väckarklocka som tydligt visat att Sveriges krisberedskap är otillräcklig. Orkanen har visat var vi har blottor, och vi politiker har ett ansvar i att lära oss av dessa erfarenheter och åtgärda dessa på bästa sätt.

Bygg upp en modern beredskap

Sverige har byggt upp en krisorganisation för krig, en organisation som svarar mot gårdagens hot, inte dagens och framförallt inte framtidens. Nu måste krisorganisationen byggas om för att svara mot samhällets reella hot såsom bland annat naturkatastrofer.

Vi behöver ett säkerhetsdepartement. Vi behöver ett långsiktigt förebyggande arbete som inkluderar civil krisberedskap, analys av hot mot mänsklig säkerhet och effektiv krishantering.

Tidsbegränsa kommunernas ekonomiska ansvar

Kommunerna har idag en stor och viktig roll i krissituationer. Det är dock inte rimligt att en drabbad kommun ensam ska stå för alla extraordinära kostnader som en naturkatastrof innebär. De kommunala insatserna har i samband med orkanen varit stora. Telefonjourer, evakueringar, utkörning av vatten, mat och reservkraftverk har varit en del i dessa kommuners arbete. Hjälp till åldringar och barnfamiljer med annat boende, gratis inträde och längre öppettider på badinrättningar och sporthallar, värmestugor, tillfälliga flyttar av skol- och förskoleverksamhet är kostsamt och svårt för små kommuner att bära.

Det måste finnas en begränsning i det kommunala ansvaret och en klar linje när det är staten som tar över det ekonomiska ansvaret. Det organisatoriska och utförarmässiga bör ligga på kommunen men om beredskapen varar länge bör staten täcka kostnaderna från och med en bestämd tidpunkt. Man skulle då slippa en del av de långa processer som nu ofta blir fallet efter översvämningar m m när kommuner i efterhand söker kompensation.

Dags för en kraftfull klimatpolitik

Ingen kan med säkerhet säga att stormen berodde av klimatförändringar liksom ingen kan härleda den senaste tidens många översvämningar till ett förändrat klimat. Men, enligt prognoserna blir det varmare och regnigare. Det kan också, enligt SMHI, bli ökad risk för stormar. Det var just en kombination av dessa tre faktorer, orkan när marken var otjälad och väldigt blöt, som gjorde effekterna av Gudrun så stora. Det är därmed ett rimligt antagande att händelsen kan upprepas.

De allt tätare och synligare effekterna av global uppvärmning gör att vi måste gå från att debattera huruvida vi har en klimatförändring och istället med kraft agera. Vi måste ha ett nytt säkerhetstänkande och ett tydligare klimatperspektiv på energipolitiken, beredskapspolitiken och skogsbrukspolitiken, för att undvika och minimera framtida katastrofer.

Klimatpolitiken måste få större utrymme eftersom konsekvenserna av miljöförändringarna kostar ekonomiskt men även i form av personligt lidande. Det är tydligt att vi behöver både en politik för att anpassa samhället till den pågående klimatförändringen och en politik för att minska utsläppen så att klimatförändringen dämpas.

Sök medel ur EU:s katastrofhjälp

EU har idag katastrofhjälp på olika sätt. Dessa regleras utifrån en mängd faktorer såsom skadeomfattning, ansökarlandets ekonomi och om skadan har drabbat en regionalt svag del. Sverige bör omgående söka stöd ur denna fond för Sydsveriges räkning. Småföretagare, kommuner och privatpersoner har drabbats av stora kostnader till följd av orkanen.

Inrätta en global klimatfond i EU

För framtiden bör Sverige i EU-sammanhang driva att EU:s nuvarande solidaritets- och katastroffonder omvandlas till en global klimatfond. Hur nationer drabbas av klimateffekter är inte avhängigt av landets klimatpolitik, eftersom klimateffekterna är globala. Detta ger dåliga nationella incitament till en stark nationell klimatpolitik. Utdelning ur denna fond ska bland andra faktorer bero av landets klimatinsatser. Genom en sådan konstruktion görs en starkare koppling mellan handling och effekt och det skapas incitament att nationellt ha höga mål. Det ger också många fattiga länder en möjlighet att få hjälp vid klimatrelaterade naturkatastrofer.

Förbättra försörjningstryggheten av el och telefoni

Efter orkanen var tusentals abonnenter, privatpersoner, företag och offentliga verksamheter utan ström i flera dagar. Samhällen med tusentals invånare var mörklagda. Det är inte rimligt att vi i Sverige 2005 har ett så sårbart elförsörjningssystem. Det krävs lagstiftning gentemot nätbolagen om ökad leveranssäkerhet. Modern teknik såsom isolerade luftkablar och nedgrävning måste användas i större utsträckning än idag. Incitamenten för nätbolagen måste bli större vad gäller att satsa på leveranstrygghet.

Elkonsumenternas makt måste stärkas

Det har skett en omfattande omstrukturering bland nätbolagen sedan avregleringen 1996. Kommunala och kooperativa nätbolag har till stor del köpts upp av stora kraftbolag med vinstintresse som största ledstjärna. Det lokala inflytandet över nätbolagen är svagt och konsumenternas rättigheter på elmarknaden är eftersatta i jämförelse med befintlig konsumenträttslig lagstiftning. Detta är inte acceptabelt. Konsumenternas rättigheter och skydd måste öka i förhållande till nätbolagen.

Strikt ansvar för nätbolagen

Möjligheten för kunder att få skadestånd bör kraftigt förbättras genom att ett strikt ansvar gäller för nätbolagen. Samtidigt bör kraven skärpas så att försummelse från nätbolagens sida kan leda till att bolagen mister koncessionsrätten för näten.

Katastrofen har inneburit att konsumenter såsom privathushåll, företag och offentlig verksamhet har lidit stor ekonomisk skada. Regeringen måste nu se över möjligheterna att sätta ut en garanti för den händelse att dessa inte blir ersatta av nät- eller försäkringsbolag. Garantin bör gälla för dokumenterade extrakostnader till följd av elavbrottet såsom hyra av reservkraftverk.

Även när det gäller telefoni måste man som kund ha vissa garantier när det gäller leveranssäkerhet. Man ska kunna kräva ersättning även vid telefonavbrott så att incitament för telebolagen att investera för att minimera avbrotten skapas.

Larm som många äldre har i sina hem fungerade i många fall inte efter stormen. Inte heller numret till SOS-alarm fungerade överallt, liksom annan tjänsteservice. Detta är inte acceptabelt. Vi måste ha säkerhets- och trygghetssystem som fungerar även i krissituationer. Service i vår samhällsapparat är numera beroende och sårbar genom sina IT-baserade lösningar.

Det är inte heller acceptabelt att mobiltelefonimasterna inte har tillräckliga reserver för att klara någon dags strömavbrott, till dess man hinner montera ett reservkraftverk. Krav måste riktas mot mobiltelefonoperatörer om leveranssäkerhet även vid längre strömavbrott. Mobiltelefonin måste fungera vid katastroflägen när den kanske behövs som mest.

Försörjningstryggheten av el och telefon har också en regionalpolitisk aspekt. Vi måste ha goda möjligheter att leva och arbeta på landsbygden. Det är alltid den som ligger längst ut på ledningen som blir av med dessa kollektiva nyttigheter längst. Det är självklart att man ska satsa på stora ledningar först. Gör man det så kommer avbrotten att bli färre på de större näten och då kommer man snabbare ut till de mindre, varvid avbrotten blir färre och kortare för alla.

Att man, som det nu förespås från Sydkrafts sida, kommer att nå de sista abonnenterna efter två månaders strömavbrott är inte acceptabelt. Med sådan leveranstrygghet riskerar vi en avfolkning av landsbygden. Ingen ska i ett modernt samhälle behöva vara utan el så länge.

Stora konsekvenser för skogen

Orkanen framkallade det största trädbortfallet i modern tid. Stora ekonomiska men även personliga förluster har lidits. För att på alla möjliga sätt lindra konsekvenserna av det skedda krävs nu en mängd åtgärder, akuta liksom på längre sikt.

Skogsstyrelsen behöver förstärkning

En mängd förklaringar till varför skadorna blev så stora som de blev har framlagts: för hårda andragallringar, för lite brynzoner, övermogna skogar, likåldriga bestånd, för sena förstagallringar, för mycket gran, gran på fel marker, felaktigt plantval och att skogsbruket varit alltför fokuserat på maximal produktion utan sårbarhetsanalyser. För att vi ska kunna lära oss av det inträffade och få svar på om dessa hypoteser har något stöd måste Skogsstyrelsen nu ha resurser och uppdrag att inventera och analysera det inträffade.

Detta är nödvändigt för att vi ska stå bättre rustade inför ett framtida klimat när stormar, regnoväder och otjälad mark kommer att vara vanligare. Det är dessutom bråttom eftersom man måste ha analysen klar för att kunna formulera en strategi för den återetablering av skog som kommer.

Rätt skog på rätt plats

Ny skog ska etableras i stor skala de närmsta åren. En skogsgeneration är lång, och val av plantor och trädslag måste därför göras omsorgsfullt. En hel del av de granskogar som nu fällts stod på mark som inte är granmarker. Det har även framförts teorier om att fel plantmaterial ibland använts. Stormen har lärt oss att vi behöver ett mer ståndortsanpassat och stormfast skogsbruk. Det är ingen djärv gissning att det kommer att blåsa kraftigt igen de närmsta 60-70 åren innan dessa plantor är avverkningsmogna träd.

Stöd från EU, om vi får något, skulle kunna användas för skogsetablering. Det är i sådana fall viktigt att stödja långsiktigt hållbart skogsbruk. Stödet ska kunna gå till fördyrad etablering exempelvis i form av ädellöv och inhägning.

Översyn över dagens generella hänsyn

Mycket av den generella hänsyn som nu lämnas till nytta för naturvärden och biologisk mångfald är i form av sparade träd. Man lämnar träd vid vattendrag, evighetsträd, lövträd i dungar och remsor. Dessa hänsynslämningar är stormkänsliga och har nu fallit i stor grad. De gör naturligtvis nytta som död ved men frågan är om dagens generella hänsyn är det som bäst bevarar naturvärden. I skogsbruket liksom inom flera verksamheter är det riskabelt att lägga alla ägg i samma korg. Vi borde därför ha mer av alternativa skogsbruksmetoder såsom kontinuitetsskogsbruk. Vidare behövs en löpande analys av hur vi bevarar biologisk mångfald i skogen med tanke på ett förändrat klimat och därmed större risk för störningar.

En plan för att hantera en ökande klövviltstam

De stora områden som nu är förödda kommer om några år att vara utmärkta födoplatser för klövviltet. Det är då rimligt att anta ökade klövviltpopulationer. Detta kommer att försvåra framförallt för tall- och lövetablering, just de trädslag vi tror att man måste satsa mer på. En strategi för hur detta ska hanteras måste formuleras. Vi anser att man bör pröva möjligheten att få stöd enligt ädellövparagraferna även på mark där tidigare generation varit gran, om marken i övrigt anses lämplig.

Minimera körskador

Med tanke på att marken är otjälad och det är bråttom kan man befara att vi får enorma körskador under upparbetningen av virket. På sikt måste vi hantera detta och även försöka återställa vissa marker. Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att följa utvecklingen och föreslååtgärder vad gäller körskador.

Akut krishantering

Flera enskilda skogsägare är i det närmaste i chocktillstånd. Det kommer att kräva krishantering och lång tid att bearbeta det skedda. För äldre brukare handlar det om att pensionen försvunnit, liksom ett livsverk. Ofta har man planerat att påålderdomen skörda frukterna av ett livs arbete, man har sett till att ha avverkningsbar skog när man blir gammal. Nu får man istället börja om med plantering, röjning och gallring, vilket många ser som en omöjlighet - hur ska de klara det? Självmord har skett i orkanens fotspår. Samhället måste bli varse denna problematik och erbjuda relevant stöd till drabbade.

Värna kända kulturobjekt

När man ska avverka måste detta anmälas till Skogsstyrelsen. Anmälningsplikten har en mängd funktioner; myndigheten ska veta vad som sker i skogsbruket, dessutom vill man kunna upplysa om speciella omständigheter på den tänkta avverkningsposten. I den nuvarande situationen har Skogsstyrelsen uttalat att anmälningar kan komma in per telefon så att man skyndsamt kan börja avverkningen.

Det är bra att man föreslår okonventionella metoder men i ivern att lindra konsekvenserna av en katastrof ska man inte orsaka en annan. Vid anmälningen har Skogsstyrelsen möjlighet att informera om kända natur- och kulturlämningar så att skördare och skotare inte i onödan kör över och förstör dessa. Skogsstyrelsen måste få resurser att skyndsamt hantera anmälningar i området så att de även hinner kolla mot databaser över skyddsvärda natur- och kulturobjekt.

Stöd för röjning i rekreations- och friluftsskogar

Även flera skogar viktiga ur rekreations- och friluftssynpunkt har drabbats hårt av stormskador. Dessa är nu i många fall farliga att vistas i. Det krävs i många fall ett omfattande uppröjningsarbete, vilket inte nödvändigtvis är ekonomiskt försvarbart. För att markägare ändå ska åta sig och se till att utföra detta arbete behöver regeringen se över möjligheterna att på olika sätt stödja eller ersätta detta. Uppröjningen måste ske med stor naturhänsyn, vilket innebär att viss mängd död ved ska ligga kvar.

Lindra konsekvenserna för småskogsbruket

Skogsbrukare med lån har mist sin soliditet och betalningsförmåga. De har inget att hugga på 15-20 år, istället har de fått utgifter för etablering av ny skog. Äldre brukare har mist sitt pensionssparande och sin trygghet. Samtidigt ser de sin skog förstörd och förstår att det inte finns någon möjlighet att få ut den. Situationen är pressad, man ska helst vara klar innan sommaren.

De enskilda skogsägarna tar och kommer att ta ett stort ansvar för det inträffade. Men, detta friskriver inte staten från sitt ansvar. Det är självklart att även den ska göra vad som är möjligt i detta läge, och regeringen måste agera för att vi även fortsättningsvis ska ha en levande landsbygd med välmående småföretagare.

Allt talar för att det är skogsägarna som kommer att få ta den största ekonomiska smällen. Försäkrade eller inte, oavsett kommer förlusterna att bli stora. Mycket av den skog som föll eller splittrades var inte avverkningsmogen. Den hade alltså framförallt ett förväntat värde, detta blir nu mycket mindre samtidigt som en rad kostnader har uppkommit. Av den avverkningsmogna skog som fallit har mycket förstörts och blir nu massaved, därtill kommer fördyrade avverkningskostnader.

Södra har aviserat en sänkning från 260 till 160 kr/m3 på massapriserna. Många kommer alltså att få 160 kronor för något de skulle fått det tredubbla för (virkespriset) vid en normal avverkning. Försäkringsbolagen har förtydligat att det är rådande virkespriser som gäller vid ersättningar, alltså kommer även de som har försäkring att drabbas hårt. I detta läge när flera förlorat så mycket är det orimligt att staten fortfarande ska ta ut hela sin del av kakan.

Regeringen bör skyndsamt se över de ekonomiska konsekvenserna för Sverige, skogsbruket och de enskilda företagarna och efter denna analys föreslååtgärder som lindrar den ekonomiska förlusten för enskilda. Vi förordar inte direkta bidrag snarare någon typ av skattelättnad. En sådan skulle kunna vara ett utökat skogsavdrag på grund av svåra skogsskador.

Idag finns möjlighet till skatteundantag vid förvärv av skogsfastighet. Undantaget gäller vid avverkning av skog då en del av likviden inte behöver tas upp till beskattning. Beräknat på köpeskillingen av skogen medges avdrag på 50 %. Vid så kallat rationaliseringsförvärv, när förvärv av fastighet görs av skogsägare för att få en större enhet, medges skogsavdrag upp till 100 %. Vi anser det tveksamt att staten ska gynna bildandet av stora enheter, småskalighet har många fördelar. Att däremot ha ett speciellt skogsavdrag för hårt drabbade småskogsbrukare vid extremt stora skador, som nu är fallet, är betydligt mer välmotiverat. Regeringen bör skyndsamt se över möjligheterna att införa ett sådant.

I kombination med skattelättnader måste man göra skogsskadekontot generösare vad gäller belopp man får sätta in (100 %) och löptid, 25 år.

Skogslogistik

Snabbt agerande är viktigt

Naturkatastrofen kommer att kunna innebära en mängd miljöproblem på sikt. Vi måste nu agera snabbt och agera rätt så att inte denna naturkatastrof leder till en miljökatastrof. I tidigt skede höjdes röster för flygbesprutning av kemikalier över Sydsverige. Detta är varken effektivt eller acceptabelt ur miljösynpunkt. Det bästa sättet att minska behovet av kemikalier är att få ut så mycket av träden som möjligt ur skogen.

Underlätta för arbete på annan ort

I spåren efter orkanen har det uppstått ett enormt behov av skogskunnig arbetskraft. Det gäller att få ut en svensk årsavverkning i ett litet begränsat område under en kort tid. För att detta ska lyckas och vi ska kunna undvika stora ekonomiska förluster liksom krav på kemisk bekämpning måste hela skogs-Sverige mobiliseras. Med tanke på att det de senaste åren varit en ensidig debatt om undersysselsättning inom träindustrin i norr på grund av för lite avverkningar borde det finnas en överkapacitet där som skulle kunna flyttas söderöver.

För att detta ska kunna ske på ett för alla parter bra sätt bör regeringen se över möjligheter att underlätta för distansarbete. Generösare avdragsmöjligheter för dubbelt boende och för arbete på annan ort skulle kunna få skogsarbetare att tillfälligt hjälpa till I Sydsverige. Detta gäller framförallt de som redan har ett arbete men som kan tänka sig att göra detta bland annat av solidaritetsskäl. Arbetslösa skogsarbetare bör naturligtvis förväntas ta chansen till ett arbete utan att behöva lockas med extraordinära förmåner.

Förbättrad skogslogistik

Regeringen bör ge Järnvägsstyrelsen i uppdrag att se över hur tågkapaciteten kan ökas. Man bör se över hur man kan underlätta tågtransport av virke på tåg samt ge förtur för virkestransporter, och all ledig vagnkapacitet bör uppammas. Regeringen bör även skyndsamt se över hur vattentransporter kan underlättas.

Underlätta för lagring för att minimera kemisk behandling

För att undvika alltför stort extra transportarbete måste regeringen underlätta för lagring och vattenbegjutning vilket även minskar behovet av kemisk behandling. Stora upplag med vattenbegjutning alternativt vattenlagring är att föredra framför kemisk behandling eller onödigt transportarbete. Sådan verksamhet måste självklart ske utifrån tillgänglig kunskap och med tillräcklig hänsyn till miljön.

Lagringsersättning och statliga lånegarantier

För att minimera de negativa miljöeffekterna bör man stimulera fram större lagringsplatser för virket. På så sätt kan detta vattenbegjutas under kontrollerade former, säkerheten kring kemikalieanvändning öka samt transportbehovet minskas. För att kompensera för de extraordinära utgifter som skogsnäringen drabbas av i samband med speciella lagringsbehov måste möjligheterna att införa ett lagringsbidrag utredas skyndsamt. Ett sådant lagringsbidrag skulle kunna baseras på antal kubikmeter samt villkoras med särskilda miljökrav.

Regeringen bör också skyndsamt se över behovet av statliga lånegarantier till skogsnäringen till följd av de extraordinära utgifter som denna nu har. Detta är viktigt för att skogsnäringen ska våga och kunna agera skyndsamt samt att den ska kunna erbjuda skogsägarna rimlig ersättning för det fallna virket.

Regeringen bör också skyndsamt se över behovet av statliga lånegarantier till skogsnäringen till följd av de extraordinära utgifter som denna nu har. Detta är viktigt för att skogsnäringen ska våga och kunna agera skyndsamt samt att den ska kunna erbjuda skogsägarna rimlig ersättning för det fallna virket. Sågverk inom regionen drar nu på sig stora kostnader i form av avverkningar och uppköp av virke för vilka de får intäkter de närmsta åren då de ska såga upp allt detta virke. Det är möjligt att bankerna inte vågar ge de krediter som nu är nödvändiga, då måste staten gå in som garant.

Kemisk behandling med cypermetrin och deltametrin aktualiseras och regeringen bör vidta alla åtgärder som kan vidtas för att minska behovet av sådan användning. Om det ändå anses nödvändigt ska användning ske med stor varsamhet, på platser där man har kontroll på avrinning och hantering och utifrån Kemikalieinspektionens rekommendationer. Ämnena har relativt snabb nedbrytning i jord, 11-72 dagar, men desto långsammare i sediment. Dessutom är ämnena extremt giftiga för vattenorganismer. Därmed är det uteslutet att använda dessa ämnena där de kan tänkas hamna i vattendrag.

Kemisk behandling bör vara det sista alternativet, när andra möjligheter såsom vatten och feromoner är uttömda. Feromonfällor innebär att man lockar skadeinsekterna med för dem attraktiva dofter. Dessa kan vara ett bra alternativ när det gäller att avskärma ett friskt bestånd.

Beredskap för stora kväveläckage till vatten

Allt virke som blåst ner gör att mängder av kväve kommer att urlakas och nå våra sjöar de närmsta åren. Effekterna är troligen störst av fällningarna i Halland. Kväve anses nämligen vara begränsande för den marina miljön men inte den limniska. Det kväverika vattnet som slutligen når ut i Laholmsbukten och på västkusten kommer därmed att innebära en ökad risk för algblomningar. Regeringen bör ha beredskap för detta och överväga skärpningar vad gäller utsläpp från övriga kvävekällor i området.

Stockholm den 26 januari 2005

Peter Eriksson (mp)

Åsa Domeij (mp)

Mikael Johansson (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Leif Björnlod (mp)

Ingegerd Saarinen (mp)

Lotta Hedström (mp)

Ulf Holm (mp)

Gunvor G Ericson (mp)

Jan Lindholm (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Mikaela Valtersson (mp)

Mona Jönsson (mp)

Lars Ångström (mp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Händelse Tilldelat: Miljö- och jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning: 2005-01-26 Bordläggning: 2005-01-26 Hänvisning: 2005-01-27
Yrkanden (25)