Stabila och trovärdiga bedömningskriterier för gymnasieelever

Motion 2017/18:727 av Cecilia Widegren (M)

av Cecilia Widegren (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av IB-programmets förändrade förutsättningar bör följas upp samt utvärderas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den 28 november 2016 fattade styrelsen för Universitets- och högskolerådet, UHR, beslut om att studenter som redan påbörjat sina gymnasiestudier vid International Baccalaureate, IB-programmet, får ändrade förutsättningar under sin studietid vad gäller kommande ansökningar till högskolor och universitet. Detta trots massiv kritik i den förlängda remissrundan, inte minst från berörda elever, föräldrar och lärare.

Elever som väljer att förkovra sig enligt internationell bildningstradition, unga med kunskapsnivåer utöver det vanliga, får inte straffas i Sverige. Lika villkor och lika förutsättningar, förutsägbara kriterier vid påbörjad utbildning, borde vara honnörer för svensk utbildning. Men tyvärr inte vad gäller IB-studerande, som nu vid ansökningar till svenska universitet och högskolor får väsentligt sämre förutsättningar jämfört med elever som gått ut övriga svenska gymnasieprogram.

Många gånger hör man om IB-elevers höga studieambitioner, med önskan om att förkovra sig ytterligare i någonting för att höja sin allmänna nivå i ett ämne. Det svenska systemet uppmuntrar tyvärr mer till att bara läsa det som är nödvändigt till provet, vilket läraren själv har tillverkat, själv bedömer och därefter själv betygsätter utifrån många gånger oprecisa och luddiga kriterier. Med IB:s klara och precisa kunskapskrav och säkra bedömningssystem undviker man dylika situationer.

De högst rankade universiteten i världen som Oxford och Cambridge har 38 IB-poäng som gräns för sina mest populära utbildningar. UHR:s styrelse har nu beslutat att Sverige ska kräva 44 poäng, som är nästan maximalt vad en IB-elev kan få, vilket ungefär 2 IB-elever per 1 000 uppnår.

Oron är växande över förändringar under studietidens gång från elever, föräldrar och lärare. Vad vill statliga Universitets- och högskolerådet åstadkomma med förändrade förutsättningar under studietidens gång? Flera nära inblandade menar att detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.

Lärare på dagens IB-program oroas nu. Detta kan vara slutet för IB-programmet i Sverige.

Det är inte rimligt att under gymnasiestudenternas studietid ändra förutsättningarna för framtida livsval. Studenter och lärare menar att det beslut som nu är taget slår undan benen för dem och riskerar att medföra att utbildningen läggs ner i Sverige.

Effekterna av UHR:s beslut måste nogsamt följas upp och utvärderas. Om det visar sig att de nya antagningskriterierna slår orimligt hårt och/eller slår ut de viktiga internationella utbildningarna bör beslutet omprövas. Därtill bör man utreda huruvida det är lämpligt att ändra förutsättningar för elever som redan valt inriktning och påbörjat sina studier.

Cecilia Widegren (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2017-09-29 Granskad: 2017-09-30 Hänvisad: 2017-10-13
Yrkanden (1)