Ung Företagsamhet på gymnasiet

Motion 2018/19:2577 av Ida Drougge (M)

av Ida Drougge (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om och hur alla elever kan få möjlighet att läsa Ung Företagsamhet eller motsvarande på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation som tillsammans med skolan ger elever möjlighet att träna på att starta och driva företag. Organisationen riktar sig främst till gymnasieskolan men har även utbildningsmaterial och program för grundskolan. Mest känd är dock den framgångsrika kursen Ung företagsamhet, där elever både teoretiskt och praktiskt får utveckla sin kreativitet och träna sig i entreprenörskap och företagsamhet. 

Utbildningen erbjuds gymnasieelever som under ett läsår får driva egna företag, så kallade UF-företag tillsammans i grupp. Eleverna arbetar med nästan allt som hör ett företag till, från uppstart till avveckling. Företaget drivs enligt ett särskilt regelverk och eleverna får exempelvis ingen F-Skattsedel och de får heller inte ta några lån för att starta eller driva igång verksamheten. Eleverna arbetar dock med riktiga varor och tjänster samt kan skaffa sig investerare, samarbetspartners och mentorskap för att få in startkapital och andra resurser. Eleverna får skriva affärsplaner, arbeta med marknadsföring och produktutveckling samt får också möjligheten att tävla mot andra UF-företag samt öva sig på sälja in och pitcha sin affärsidé.

Bland dem som gått kursen Ung Företagsamhet blir mätbart många fler senare också företagare på riktigt. Enligt Ung Företagsamhets studier får UF-elever även högra genomsnittsinkomst.

Möjligheten att driva UF-företag skiljer sig dock mycket åt, främst beroende på vilken skola och vilket gymnasieprogram elever läser i övrigt. Läsåret 2017/18 var det hela 98 procent av alla elever på Handels- och administrationsprogrammet som drev UF-företag. För Ekonomi samt Hantverksprogrammet var motsvarande siffror 82 samt 68 procent. I bottenskiktet ligger program så som Vård- och omsorg (7 procent), Naturvetenskap (7 procent) samt Fordons- och transportprogrammet (13 procent). Även Samhällsvetenskapliga programmet, El- och energi samt Bygg och anläggning har tyvärr lågt deltagande.

Då fördelarna med att ha drivit UF-företag tycks vara så stora är det dåligt att inte ännu fler elever får den möjligheten. Val av gymnasieprogram indikerar idag i väldigt liten utsträckning om du kommer vilja eller kanske till och med behöva driva eget företag i framtiden. Det bör därför övervägas om inte dessa kunskaper ska vara möjliga för samtliga elever i gymnasieskolan att läsa. Detta bör inte nödvändigtvis ske som en obligatorisk kurs utan valet om man vill läsa kursen eller inte bör snarare ligga hos eleven, men valet av gymnasieprogram som sådant bör åtminstone inte hindra eleverna från att välja kurser som individuellt val.

Ida Drougge (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2018-11-30 Granskad: 2018-11-30 Hänvisad: 2018-12-05
Yrkanden (1)