Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Proposition 1993/94:228



Prop.
1993/94:228
Regeringens proposition
1993/94:228

Ombildning av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB ombildas
genom att SBAB blir moderbolag till två nybildade kreditmarknadsbolag. Det ena
bolaget övertar de lån som SBAB beviljat i konkurrens utanför det statliga
regelsystemet. Det andra bolaget övertar de lån som är beviljade inom ramen för
det statliga regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991. Vidare
föreslås att regeringen bemyndigas lämna aktieägartillskott på totalt 500
miljoner kronor till SBAB samt utfärda en statlig garanti till det dotterbolag
som övertar de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet.
Denna garanti föreslås vara utformad på ett sådant sätt att den säkerställer att
det egna kapitalet i bolaget alltid ger en kapitaltäckningsgrad som överstiger
den enligt lag angivna nivån på 8 %.
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut...... 3

2 Ärendet och dess beredning....... 3

3 Bakgrund......................... 4

4 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB6
4.1 Allmänt................... 6
4.2 Ekonomisk ställning........... 7
4.3 Kreditförlusternas utveckling. 8
4.4 SBAB:s ställning på bostadskreditmarknaden9

5 Strukturella åtgärder för att förstärka SBAB10
5.1 Allmänna utgångspunkter....... 10
5.2 Tydlig åtskillnad mellan lånestockarna11
5.3 Särskilda insatser för att stärka SBAB13
5.4 Förutsättningar för en försäljning av den
konkurrensutsatta verksamheten 16

6 De anslagsfinansierade bostadslånen 17

7 Statsfinansiella konsekvenser 18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 mars 1994................. 19
2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner riktlinjerna för en ombildning av Statens Bostadsfinan-
sieringsaktiebolag, SBAB (avsnitt 5.2).
2. godkänner ett aktieägartillskott till SBAB på 500 miljoner kronor (avsnitt
5.3).
3. bemyndigar regeringen att besluta om en statlig garanti till det
kreditmarknadsbolag som övertar de bostadslån som är beviljade inom ramen
för det statliga regelsystemet för att garantera att kapitaltäckningsgraden
överstiger den enligt lag angivna nivån på 8 % (avsnitt 5.3)
4. medger att sjunde huvudtitelns förslagsanslag Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet belastas med
dels aktieägartillskottet på 500 miljoner kronor till SBAB,
dels eventuella infrianden av utställda garantiåtaganden för SBAB,
dels de statliga utgifter som är hänförliga till ombildningen av SBAB
(avsnitt 5.3).

2 Ärendet och dess beredning

I prop. 1993/94:76 Åtgärder för att stabilisera bostadskreditmarknaden berördes
situationen för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, fortsättningsvis
enbart benämnt SBAB, särskilt. Regeringen redovisade där sin avsikt att
återkomma under innevarande riksmöte med förslag om hur en tydlig åtskillnad kan
göras mellan de lån som beslutats av de statliga lånemyndigheterna och de som
beslutats av SBAB i konkurrens på bostadskreditmarknaden. I propositionen angavs
att en utgångspunkt för kommande förslag är att ställningen för innehavarna av
SBAB:s obligationer inte skall försämras.
Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till regeringen den 29 januari 1993
lagt fram förslag om uppdelning och privatisering av SBAB. Under år 1993 har
SBAB lagt fram tre förslag. Det gäller ett förslag till utformning av en statlig
kreditgaranti för den del av SBAB:s lån som är beviljade inom ramen för det
statliga regelsystemet. Det gäller vidare ett förslag att slopa bolagets
skyldighet att lämna s.k. ersättningslån. Det gäller slutligen ett förslag att
ändra reglerna för bestämmande av ränta på lån som är beviljade inom ramen för
det statliga regelsystemet i de fall när låntagaren vill byta ut säkerhet i form
av kommunal proprieborgen mot säkerhet i form av panträtt i den belånade
fastigheten.
Regeringen har vid beredningen av ärendet även inriktat arbetet på att närmare
studera åtgärder för att trygga obligationsinnehavarnas ställning och för att
säkerställa den av SBAB bedrivna verksamheten framöver. Utredningsarbetet har
bedrivits inom Finansdepartementet i nära samverkan med SBAB. För vissa analyser
har externa konsulter anlitats.
3

3 Bakgrund

Staten har alltsedan 1930-talet och fram till utgången av år 1991 bedrivit
särskild långivning riktad mot bostadssektorn. Syftet har varit att förbättra
bostadsförsörjningen genom att garantera sektorn en viss kreditförsörjning.
Långivningen handlade huvudsakligen om lån för ny- och ombyggnad av bostäder. I
denna del var långivningen normalt utformad som en till marknadens kreditgivning
kompletterande topplån-
givning, såsom tertiärlån eller bostadslån, mot säkerhet i den ny- eller
ombyggda fastigheten. Långivningen förenades ofta med vissa räntesubventioner.
Det förekom dock även annan statlig långivning i inte oväsentlig omfattning,
exempelvis lån för energibesparande åtgärder i bostadshus, lån för underhåll och
reparationer av bostadshus, hyresförlustlån och lån för förvärv av bostadshus.
Även för sådana lån krävdes som regel säkerhet i form av panträtt i fastigheten,
oftast i förmånsrättsläge efter annan befintlig belåning. Vissa lån kunde vara
förenade med räntesubventioner.
För långivningen till bostadssektorn svarade i första hand länsbostads-
nämnderna. Dessa inrättades under senare hälften av 1940-talet och övertog då
uppgifter från Statens bostadslånebyrå. Samtidigt ombildades byrån till Kungl.
Bostadsstyrelsen, vars verksamhet numera ingår i Boverkets uppgifter.
Fram till utgången av juni 1985 finansierades all statlig långivning för
bostadsändamål via anslag på statsbudgeten. Lånen beviljades av
länsbostadsnämnderna medan Bostadsstyrelsen skötte utbetalning och avisering.
Länsbostadsnämnderna skötte också förvaltningen av utestående lån.
År 1984 beslutade riksdagen (prop. 1983/84:90, bet. 1983/84:BoU28, rskr.
1983/84:303) att lägga om finansieringen av den statliga långivningen för
bostadsändamål. Beslutet innebar att i huvudsak all statlig räntebärande
långivning skulle finansieras utanför statsbudgeten. För ändamålet skulle bildas
ett särskilt statligt helägt kreditaktiebolag, Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.
Motivet för omläggningen var huvudsakligen statsfinansiellt. Långivningen hade
under slutet på 1970-talet och början av 1980-talet ökat kraftigt, bl.a. som
följd av ett nytt system för bostadsfinansiering som infördes år 1975. Det hade
uppstått ett behov av att avlasta statsbudgeten utgifterna för själva
långivningen. I propositionen angavs att de obligationer som SBAB skulle ge ut
borde ges i huvudsak samma villkor som de bostadsobligationer som emitteras av
övriga bostadsinstitut.
SBAB började sin verksamhet den 1 juli 1985. Uppgiften bestod till en början
enbart i att via egen upplåning på kredit- och kapitalmarknaden tillhandahålla
de medel som behövdes för att betala ut de lån för bostadsändamål som
länsbostadsnämnderna beviljade fastighetsägarna inom ramen för ett statligt
regelsystem. All lånehantering skulle fortfarande ombesörjas av myndigheterna.
I huvudsak behölls också lånereglerna oförändrade. Vissa ändringar i
lånevillkoren gjordes dock. Således ändrades t.ex. räntevillkoren för bostadslån
för ny- och ombyggnad. Räntesättningen knöts till villkoren för upplåning genom
bostadsobligationer, i stället för som dittills till villkoren för statlig
upplåning. Här infördes också femårig räntebindningstid för bostadslån. Den hade
dittills varit ettårig. Däremot gjordes inga större ändringar i fråga om amorte-
ringstider och amorteringsplaner. Trots övergången till finansiering genom
bostadsobligationer behölls en låneavtalstid på upp till 40 år i vissa fall.
Till en början behölls också principen att låntagaren när som helst hade rätt
att utan ersättning lösa in lånet helt eller delvis före lånetidens slut. En
närmare redogörelse för vilka lån som finansierats via SBAB finns i prop.
1989/90:100 bil. 13 s. 19-20.
År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:115, bet. 1987/88:BoU16, rskr.
1987/88:273) att staten, i samband med flyttningen av det då nybildade Boverket
till Karlskrona, skulle uppdra åt SBAB att svara för förvaltningen av sådana lån
för bostadsändamål som har finansierats över statsbudgeten. Vidare beslöts att
SBAB i fortsättningen självt skulle handha utbetalningen och aviseringen av de
lån som det ålåg bolaget att finansiera. Servicen till låntagarna, pantvård och
fordringsbevakningar m.m. skulle dock även fortsättningsvis handhas på regional
nivå av länsbostadsnämnderna. Riksdagen beslutade år 1990 (prop. 1989/90:112,
bet. 1989/90:BoU15, rskr. 1989/90:215) om hur ersättningen för förvaltningen av
de anslagsfinansierade lånen skulle regleras. Beslutet innebar att SBAB får
tillgodoräkna sig samtliga avgifter för avisering m.m. samt en årlig ersättning
på 0,2 % av utestående lånebelopp.
Genom besluten fick SBAB ett utökat ansvar för låneförvaltningen, såväl
beträffande de egna lånen som de anslagsfinansierade. Bolaget var dock
fortfarande beroende av länsbostadsnämnderna för den dagliga hanteringen. Det
var först i samband med omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen vid
årsskiftet 1991/92 som beslut fattades att SBAB självt skulle svara för
förvaltningen av samtliga utestående bostadslån (jämför prop. 1991/92:150 bil.
I:5 s. 59-60). Eftersom förvaltningen även skulle omfatta anslagsfinansierade
lån och eftersom förekomsten av statligt reglerade lån, t.ex. bostadslån för ny-
och ombyggnad av bostäder, kunde vara en förutsättning för statliga
räntesubventioner, har SBAB från och med den 1 juli 1993 även svarat för
myndighetsfunktionen i förvaltningen av den statliga bostadslånestocken (prop.
1992/93:167, bet. 1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301). SBAB har därmed rätt att
besluta i frågor rörande förvaltningen av de statliga bostadslånen. Dessa frågor
regleras i förordningen (1993:338) med bemyndigande för Statens Bostadsfinans-
ieringsaktiebolag, SBAB att besluta i ärenden om bostadslån m.m.
Samtidigt med omläggningen av den statliga bostadsfinansieringen ändrades också
ändamålet för bolagets verksamhet. Ändringen innebar att bolaget skulle bedriva
låneverksamhet i full konkurrens med andra bostadsinstitut. Beslutet motiverades
i första hand med avsikten att via SBAB öka mångfalden och konkurrensen på
bostadskreditmarknaden. SBAB:s skyldigheter att lämna vissa lån togs i princip
bort. I ett avseende kvarstår dock en sådan skyldighet. Det gäller de s.k.
ersättningslånen. Sådana lån lämnas till den som har ett anslagsfinansierat lån
för bostadsändamål och vill lösa in det eller är skyldig att lösa in det. Regler
om ersättningslån finns i förordningen (1989:858) om ersättningslån för
bostadsändamål. SBAB har även åtagit sig att, efter kreditprövning, i de fall
där statlig kreditgaranti eller kommunal borgen erhållits, infria de lånebeslut
som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet före den 1 januari
1992 men fortfarande inte utbetalats vid nyss nämnda tidpunkt.
Riksdagen beslutade i december 1993 (prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06,
rskr. 1993/94:115) att räntebidrag fortsättningsvis inte skall utgå efter en
försäljning på exekutiv auktion eller motsvarande underhandsförfarande till
följd av att låntagaren inte fullgör sina åtaganden enligt låneförbindelsen, om
nuvärdet av de framtida räntebidragen är lägre än de kreditförluster som kommer
att belasta SBAB. Beslutet innebär att hanteringsordningen i exekutivsituationen
har preciserats samtidigt som statens utgifter för räntebidrag minskar jämfört
med vad som blivit fallet om den samtidigt beslutade frikopplingen mellan
myndighetsbeslutade bostadslån och räntebidrag hade gällt fullt ut även i denna
situation.

4 Statens bostadsfinansieringsaktiebolag

4.1 Allmänt

SBAB:s verksamhet har som framgår av bakgrundsbeskrivningen breddats kraftigt
sedan starten år 1985. SBAB är i dag en av flera aktörer som i fri konkurrens
agerar på bostadskreditmarknaden. Riksdagen har slagit fast att staten även
fortsättningsvis har ett intresse av att SBAB deltar som en del i mångfalden och
konkurrensen på marknaden. SBAB har i sin nuvarande tillgångsmassa flera skilda
typer av bostadslån, dels lån som är beviljade och utbetalade inom ramen för det
statliga regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991, dels lån som är
beviljade inom detta regelsystem men efter särskild kreditprövning av SBAB är
utbetalade efter denna tidpunkt, och dels lån som är beviljade av SBAB i
konkurrens utanför det statliga regelsystemet. I den fortsatta redogörelsen
behandlas alla lån utbetalade efter år 1991 förutom ersättningslån som
tillhörande den sistnämnda kategorin även om de ursprungligen beslutats av en
statlig myndighet. Härigenom inkluderas även lån utbetalade efter statliga
lånelöften som tillhörande den konkurrensutsatta delen.
Det statliga intresset i SBAB kan inte bara ses i ett marknadsperspektiv.
Staten har även ett omfattande förmögenhetsintresse i SBAB. De
förmögenhetsvärden som SBAB ansvarar för och den utlåning som skett inom ramen
för den statliga bostadspolitiken är betydande. SBAB är i dag även förvaltare av
en betydande del av den direkt statliga förmögenhetsmassan eftersom bolaget
ansvarar för och administrerar de bostadslån som är finansierade över
statsbudgeten. Det är frågan om statliga fordringar på ca 44 miljarder kronor.
SBAB har ca 200 anställda och har sitt huvudkontor i Stockholm. Viss
förvaltning är lokaliserad till Karlstad där det finns ca 80 anställda. SBAB har
även en regional försäljnings- och kreditbevakningsorganisation med totalt ca 45
anställda.

4.2 Ekonomisk ställning
Vid bildandet år 1985 tillfördes SBAB ett aktiekapital på 50 miljoner kronor.
Som säkerhet för kommande upplåning fick SBAB samtidigt en garantifonds-
förbindelse från staten på 1 000 miljoner kronor samt en kredit i
Riksgäldskontoret på 100 miljoner kr. År 1989 (prop. 1988/89:89, bet.
1988/89:BoU10, rskr. 1988/89:139) höjdes garantifonden till 1 500 miljoner
kronor. Höjningen gjordes för att möta den volymökning som väntades när SBAB
fick ansvar för att bevilja s.k. ersättningslån vid överlåtelser av fastigheter
med anslagsfinansierade bostadslån.
För att möta de krav på kapitaltäckning som gällde från och med den 1 februari
1990 genomfördes en nyemission i SBAB på 550 miljoner kronor (prop. 1990/91:25,
bet. 1990/91:BoU7, rskr. 1990/91:93). De ackumulerade vinstmedlen som
kvarstannat i SBAB sedan starten år 1985 uppgick vid samma tillfälle till 554
miljoner kronor.
Det bokförda värdet av SBAB:s tillgångar uppgår för närvarande till ca 144
miljarder kronor. Huvuddelen, 139,5 miljarder kronor, utgörs av lån till
bostäder, huvudsakligen lån för ny- och ombyggnad. Av dessa hänför sig ca 92
miljarder kronor till lån beslutade inom ramen för det statliga regelsystemet
och ca 46 miljarder kronor till lån beslutade av SBAB i konkurrens på
bostadskreditmarknaden. Som framgått tidigare handhar SBAB också förvaltningen
av äldre anslagsfinansierade bostadslån. Totalt administrerar därmed SBAB
bostadslån på över 180 miljarder kronor. SBAB har därutöver lämnat bindande
kreditlöften för pågående projekt på ca 20 miljarder kronor som skall utbetalas
under 1994 och senare år.
SBAB:s egna två lånestockar är i första hand finansierade genom
bostadsobligationslån på de nationella och internationella kapitalmarknaderna.
Obligationerna är med få undantag förenade med villkoret att staten under deras
löptid innehar aktiemajoriteten i SBAB.
Kapitaltäckningsgraden uppgick vid årsskiftet 1993/94 till något över 8,2 %.
Den beräknas sjunka under 8 % under det första halvåret 1994. Totalt riskvägda
tillgångar uppgår till ca 40 miljarder kronor och kapitalbasen till ca 3,2
miljarder kronor. Kapitalbasen i SBAB bestod vid årsskiftet 1993/94 av ett eget
kapital på ca 1 000 miljoner kronor, obeskattade reserver på ca 600 miljoner
kronor samt förlagslån på ca 1 600 miljoner kronor. Därtill kommer ytterligare
förlagslån som, enligt regelverket, inte får räknas in i kapitalbasen med ca 750
miljoner kronor och den tidigare nämnda grundfondsförbindelsen på 1 500 miljoner
kronor.
SBAB redovisar för verksamhetsåret 1993 stora kreditförluster i den
myndighetsbeslutade lånestocken, vilket leder till att verksamheten sammantaget
går med en förlust på ca 450 miljoner kronor. Även de kommande åren kommer SBAB
troligtvis att uppvisa ett svagt resultat. Förlusterna kan sägas slå dubbelt mot
bolagets kapitaltäckningsgrad och därmed mot utlåningskapaciteten, eftersom
möjligheten att använda supplementärt kapital (t.ex. förlagslån) i kapitalbasen
är fullt utnyttjad. De stora kreditförlusterna innebär att SBAB:s möjligheter
att agera aktivt och i konkurrens på bostadskreditmarknaden begränsats kraftigt.

4.3 Kreditförlusternas utveckling

Från att inledningsvis haft små eller inga kreditförluster har SBAB fått
vidkännas allt större förluster. De ökande kreditförlusterna är till mer än 99 %
hänförliga till lån som beviljats inom ramen för de statliga regelverk som
gällde fram till utgången av år 1991 dvs. lån beslutade av de statliga
lånemyndigheterna utan egentlig kreditprövning. För verksamhetsåret 1993 har
SBAB tvingats belasta resultatet med ca 1,5 miljarder kronor för konstaterade
och befarade kreditförluster främst på sådana lån. De närmaste åren kan SBAB:s
kreditförluster på lån till bostäder färdigställda under åren 1988 - 1991 bli
fortsatt stora till följd av att produktionskostnaderna varit mycket höga och
att lånesäkerheten oftast utgörs av pantbrev med höga inomlägen. Förmånsläget på
dessa pantbrev fastställdes enligt det statliga regelverket med utgångspunkt
från produktionskostnaden som i dag ligger betydligt över marknadsvärdet i många
fall. Detta gäller, för SBAB:s del, främst lån till bostadsrättsföreningar och
privata flerbostadshus. Under år 1994 och åren därefter kan kreditförlusterna
bli betydande.
Den framtida utvecklingen av kreditförlusterna är bl.a. beroende av den
allmänna ekonomiska utvecklingen och av vilka räntemarginaler som
bottenlåneinstituten kräver av låntagarna när räntan på de befintliga lånen
ändras vid räntejustering eller omsättning. Den ökade differentieringen av
bottenlåneinstitutens räntemarginaler till enskilda låntagare innebär att
räntenivåer som väsentligt överstiger subventionsräntenivån blir allt vanligare.
Eftersom den del av räntan som ligger över subventionsräntan inte stöds med
räntebidrag innebär den ökade marginalen en merkostnad som slår fullt ut hos
låntagaren. De ökade marginalerna ökar i sin tur kreditriskerna för SBAB:s lån
som i företrädesrätt ligger efter bottenlån-givarens. Den avtrappning av de
statliga räntesubventionerna som riksdagen beslutat om är troligtvis, i detta
sammanhang, av mindre betydelse för utvecklingen av SBAB:s kreditförluster. En
effektiv obeståndshantering kan däremot minska förlusterna i viss utsträckning.
Genom de ändringar som nyligen genomförts på grundval av riksdagens beslut med
anledning av prop. 1993/94:76 har i princip en frikoppling skett mellan
förekomsten av ett statligt reglerat bostadslån och räntebidrag. Vissa regler
har dock samtidigt införts som, genom en koppling mellan förluster på statligt
reglerade bostadslån vid överlåtelse i samband med exekutiv auktion eller
motsvarande underhandsförfarande och beräknade nuvärden av räntebidrag, innebär
att en viss del av kreditförlusterna i SBAB statsfinansiellt motverkas av en
lägre nivå på utbetalade räntebidrag.
Reglerna, som syftar till att minska antalet exekutiva försäljningar, är
tillämpliga på samtliga lån givna inom ramen för det statliga regelsystemet. Det
finns således ett samband mellan SBAB:s kreditförluster i dessa situationer och
minskningar av räntebidragsutgifterna. På grundval av SBAB:s prognoser, för
sådana faktiska kreditförluster som kommer att medföra upphörande eller
minskning av utgående räntebidrag, kan en uppskattning av besparingen uttryckt i
nuvärde av framtida räntebidrag göras. Besparingen beräknas uppgå till ca 450
miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och till ca 300 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. Det bör dock understrykas att besparingarnas storlek är
svåra att beräkna. De är i hög grad bl.a. beroende av den framtida ränteutveck-
lingen.

4.4 SBAB:s ställning på bostadskreditmarknaden

Regeringen har i prop. 1993/94:76 redogjort för nuläget och den förutsägbara
utvecklingen på fastighets- och bostadskreditmarknaderna. Det görs därför här
inte någon ytterligare redovisning i den delen.
Den totala bostadskreditmarknaden omfattar för närvarande lån på totalt ca 1
000 miljarder kronor. SBAB:s marknadsandel är ca 15 %. SBAB är i huvudsak
inriktat på marknaden för finansiering av flerfamiljshus. Den delen av
bostadskreditmarknaden omfattar lån på ca 500 miljarder kronor. SBAB har här en
marknadsandel på över 20 %. När det gäller nyutlåningen under de senaste åren
till flerfamiljshus har SBAB haft en mycket stark position på marknaden. SBAB:s
ställning är stark framför allt med tanke på att lån i konkurrens har beviljats
endast sedan den 11 april 1991. Den starka positionen på marknaden kan delvis
förklaras av den fördel som ett statligt ägande har medfört. Det statliga
ägandet har gynnat SBAB jämfört med konkurrenterna bl.a. på grund av en under de
senaste åren lägre upplåningskostnad på den inhemska marknaden och tillgång till
finansiering på den internationella kapitalmarknaden.
SBAB har finansierat ca 40 % av sin totala utlåning genom upplåning på den
internationella kapitalmarknaden. Denna andel är betydligt större än
konkurrenternas. SBAB:s fördel på den inhemska upplåningsmarknaden har i stort
sett upphört under den senaste tiden till följd av de stora kreditförlusterna
och osäkerheten kring vilka stödinsatser statsmakterna kommer att besluta om. De
stora kreditförlusterna för samtliga bostadskreditinstitut har inneburit ett
begränsat utbud av nya krediter och skapat ett relativt svagt konkurrenstryck
vilket har underlättat för SBAB att skaffa sig en position på
bostadskreditmarknaden som motsvarar den SBAB hade inom ramen för det statliga
regelsystemet.
4

5 Strukturella åtgärder för att förstärka SBAB

5.1 Allmänna utgångspunkter

SBAB har, som tidigare nämnts, i sin tillgångsmassa två skilda typer av
bostadslån, dels lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystem
som gällde fram till utgången av år 1991, dels lån som är beviljade av SBAB i
konkurrens utanför det statliga regelsystemet.
För de lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet är SBAB:s
huvudsakliga uppgift att, till så låg kostnad som möjligt, finansiera dessa lån
och att minimera kreditförlusterna via en effektiv obeståndshantering. SBAB:s
möjligheter att till en låg kostnad finansiera upplåningen är till stor del
beroende av vilket ägarmässigt stöd staten ger verksamheten.
På den konkurrensutsatta delen av bostadskreditmarknaden är SBAB i dag en
betydelsefull aktör. SBAB:s uppgift är här att med utgångspunkt i sedvanlig
företagsekonomisk målsättning och en effektiv försäljningsorganisation, bidra
till mångfald och konkurrens.
Den viktigaste näringspolitiska uppgiften för staten är, enligt den
förmögenhetsstrategi som regeringen har presenterat (se prop. 1991/92:38), att
utforma stabila regelsystem och förutsättningar för väl fungerande marknader,
inte att äga företag på marknaden. Dessa utgångspunkter bör gälla även för
bostadskreditmarknaden.
Bostadskreditmarknaden kännetecknas i dag av höga utlåningsmarginaler. Det
måste därför ses som angeläget att SBAB inte upphör med sin nyutlåning till
följd av de stora kreditförlusterna. Utbudet av krediter bör inte minska.
Tvärtom är det angeläget att den konkurrensutsatta delen av SBAB kan förbli en
aktiv aktör på marknaden.
Samtidigt bör statens finansiella styrka inte användas på ett sådant sätt att
konkurrensneutraliteten påverkas negativt och att de därmed ojämna
förutsättningarna för konkurrens riskerar att minska mångfalden på marknaden. De
åtgärder som vidtas för att kunna bibehålla SBAB som aktör på marknaden måste
utformas med hänsyn härtill. Statligt stöd till SBAB bör alltså inte ges på ett
sådant sätt att den konkurrensutsatta delen av verksamheten får en mer gynnad
position jämfört med konkurrenterna än vad som oundvikligen följer av det
statliga ägandet. Detta medför att det bör göras en åtskillnad mellan SBAB:s
konkurrensutsatta verksamhet och den verksamhet som omfattar de
myndighetsbeslutade lånen. Samtidigt får åtgärderna inte försämra ställningen
för SBAB:s nuvarande obligationsinnehavare.
De statligt beslutade bostadslånen representerar en betydande förmögenhetsmassa
för staten. Det är därför angeläget att staten behåller ansvaret för och
kontrollen över att säkerställa värdet på dessa lånefordringar. Staten bör
därför även fortsättningsvis vara slutligt ansvarig för de bostadslån som är
beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet. En annan utgångspunkt,
bl.a. baserad på tidigare erfarenheter, är att staten inte bör vara en
långsiktig ägare av konkurrensutsatta kreditinstitut. Inriktningen för
ombildningen av SBAB bör därför vara att på sikt vidta de åtgärder som krävs för
att kunna privatisera den konkurrensutsatta delen av verksamheten och därmed
skapa fullt ut lika villkor för konkurrensen på bostadskreditmarknaden.

5.2 Tydlig åtskillnad mellan lånestockarna

Regeringens förslag: SBAB ombildas på ett sådant sätt att bostadslån beviljade
inom ramen för det statliga regelsystemet överlåts till ett nybildat
kreditmarknadsbolag och lån beviljade av SBAB överlåts till ett annat nybildat
kreditmarknadsbolag. Bolagen skall ingå i ett koncernförhållande med SBAB som
moderbolag.
Skälen för regeringens förslag: Kreditriskerna i SBAB är som tidigare
redovisats i allt väsentligt hänförliga till de lån som beviljats inom ramen för
det statliga regelsystem som gällde fram till utgången av år 1991. SBAB har i
dagsläget, till följd av de stora kreditförlusterna, en kapitaltäckningsgrad
nära den nivå på 8 % som krävs enligt lag och en fortsatt svag lönsamhet.
Lönsamheten är på grund av kreditförlusterna mycket svag i den del av
verksamheten som omfattar de lån som beviljats inom ramen för det statliga
regelsystemet. Lönsamheten är däremot god i den del av verksamheten som omfattar
lån beviljade av SBAB utanför det statliga regelsystemet, framför allt eftersom
dessa lån genomgått sedvanlig kreditprövning och därmed genererar en relativt
låg nivå på kreditförlusterna.
De stora kreditförlusterna och den låga nivån på kapitaltäckningen för SBAB som
helhet medför att kapitaltäckningskrävande nyutlåning inte kan ske i dagsläget.
I den uppkomna situationen är det enligt regeringens mening nödvändigt med
långsiktigt stabila statliga stödinsatser riktade till SBAB. Samtidigt får inte
stödet medföra att SBAB:s konkurrensutsatta verksamhet ges otillbörliga fördelar
på bostadskreditmarknaden. Mot denna bakgrund förordar vi att en åtskillnad görs
mellan den verksamhet som avser lån beviljade inom ramen för det statliga
regelsystemet och den som avser lån som är beviljade av SBAB utanför detta
regelsystem. Härigenom kan den del av SBAB som verkar i konkurrens kvarstå som
en stark aktör på marknaden samtidigt som ett resurseffektivt statligt stöd till
SBAB kan ges utan att alltför negativt påverka konkurrensneutraliteten på
marknaden.
För att åstadkomma en åtskillnad bör SBAB:s båda lånestockar separeras och
överlåtas till var sitt för ändamålet nybildat kreditmarknadsbolag till SBAB. De
bostadslån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet överlåts
till ett nybildat dotterbolag, fortsättningsvis benämnt M-SBAB. De lån som är
beviljade av SBAB övertas av ett annat dotterbolag, fortsättningsvis benämnt
K-SBAB. K-SBAB bör även svara för den fortsatta verksamheten med nyutlåning i
konkurrens.
För att undvika gäldenärsbyte och risken för en försämrad ställning för de
nuvarande innehavarna av obligationerna bör SBAB även i fortsättningen ansvara
för samtliga de obligationer som idag är utgivna av SBAB samt den omsättning och
nyupplåning som krävs. De båda dotterbolagen bör därför finansiera de lån som
övertas genom att ställa ut reverser till moderbolaget SBAB. Reverserna bör löpa
med en ränta som motsvarar upplåningskostnaden för varje enskilt upplånings-
program och förfalla i samma takt som obligationerna löper ut.
Även den nyutlåning som K-SBAB gör i konkurrens på bostadsfinan-
sieringsmarknaden bör övergångsvis kunna finansieras via till SBAB utställda
reverser. För att så långt möjligt garantera konkurrensneutrala förutsättningar
bör dessa reverser löpa med en ränta som är jämförbar med konkurrerande
instituts upplåningskostnad. Vad vi nu har föreslagit om finansiering av nyut-
låningen innebär att K-SBAB erhåller goda förutsättningar för sin verksamhet.
I övrigt bör i fråga om K-SBAB följande gälla. K-SBAB bör i samband med
bildandet ges en kapitalbas som ger bolaget en finansiell ställning i nivå med
marknadens övriga aktörer. Kapitaltäckningsgraden bör initialt ligga på ca 10 %
genom att K-SBAB ges ett eget kapital på ca 550 miljoner kronor och erhåller
förlagslån på ca 550 miljoner kronor från SBAB, under förutsättning att K-SBAB
erhåller tillstånd från Finansinspektionen att räkna in eviga förlagslån i
kapitalbasen. Målsättningen i övrigt bör vara att K-SBAB utvecklar sin
kapitalbas, intjäningsförmåga m.m. vilket är av central betydelse för bolagets
långsiktiga konkurrensförmåga.
Vi har även utrett möjligheten att K-SBAB i stället skulle organiseras som en
från SBAB fristående enhet med upplåning i eget namn. En sådan lösning skulle
dock i andra avseenden vara vara ofördelaktig. Den skulle bl.a. kräva att det
ställdes sedvanliga krav på kapitaltäckning i SBAB för den tidigare beskrivna
reversen till K-SBAB. För att möta kravet på kapitaltäckning och för att undvika
ett alltför stort enhandsengagemang, d.v.s. riskexponering mot en enda
låntagare, för SBAB skulle staten kunna ställa ut en garanti till SBAB på
reverserlånen till K-SBAB. Därutöver skulle tillkomma ett ytterligare behov av
aktieägartillskott eftersom förlagslån mellan två fristående kreditmarknadsbolag
inte bör förekomma. Det bör nämligen inte ingå i ett kreditmarknadsbolags
verksamhet att tillskjuta riskkapital, t.ex. i form av förlagslån, till ett från
bolaget helt fristående bolag. Sammantaget skulle därför en lösning med ett
fristående K-SBAB innebära en avsevärd statsfinansiell belastning. Regeringen
gör därför bedömningen att ett koncernförhållande mellan bolagen i dagsläget är
att föredra.
När det gäller M-SBAB bör följande gälla. M-SBAB skall inte vara en aktiv aktör
på bostadsfinansieringsmarknaden annat än genom att svara för förnyad
räntebindning av redan beviljade lån till marknadsanknutna räntenivåer samt
långivning i samband med obeståndshantering.
Till M-SBAB bör vidare föras ansvaret för förvaltningen av de
anslagsfinansierade lånen för bostadsändamål, liksom ansvaret för till dessa lån
kopplad långivning enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostads-
ändamål. Även om kopplingen mellan lån och statliga räntebidrag har avskaffats
är ersättningslån fortfarande viktig som ett medel för att underlätta för
låntagaren att lösa in gamla anslagsfinansierade lån när någon annan
finansiering på bostadskreditmarknaden inte är möjlig. Bolaget bör således lämna
statligt reglerade ersättningslån i samband med förtida inlösen av
anslagsfinansierade lån. Inriktningen innebär att verksamheten successivt
minskar i omfattning under en period av maximalt ca 30 år.
Även M-SBAB bör finansiera sin verksamhet via reverslån hos moderbolaget.
Kapitalbasen i M-SBAB bör vid överföringen av lånestocken från SBAB vara så
tilltagen att kapitaltäckningsgraden inte understiger den lagstiftade nivån på 8
% under verksamhetsåret 1994. Kapitalbasen bör bestå av lika delar eget kapital
och förlagslån.
Överlåtelsen till de båda dotterbolagen av respektive lånestock bör vara
genomförd före den 1 januari 1995. Det förutsätts att moderbolaget och de två
dotterbolagen samordnar verksamheten så att lägsta möjliga merkostnader uppstår
i organisationen som helhet samt att de gemensamt utnyttjade tjänsterna
prissätts på ett sådant sätt att konkurrensneutraliteten inte påverkas negativt.
Organisationen i de båda dotterbolagen skall uppfylla villkoren för
auktorisation enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag och de allmänna
råd som Finansinspektionen utfärdat med anledning av lagen (FFFS 1994:16).

5.3 Särskilda insatser för att stärka SBAB

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas dels att till SBAB lämna ett
aktieägartillskott på 500 miljoner kronor, dels att uppdra åt Riksgäldskontoret
att utfärda en statlig garanti till M-SBAB som medför att nivån på det egna
kapitalet alltid överstiger den enligt lag angivna kapitaltäckningsgraden på 8%.
Utgifterna för aktieägartillskottet och eventuella infrianden av
garantiåtagandet samt de statliga utgifter som kan hänföras till ombildningen
skall belasta anslaget Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.
Skälen för regeringens förslag: Staten har givetvis ett särskilt ansvar för de
lån som är beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet fram till
utgången av år 1991. Större delen av de kreditförluster som kan förväntas i SBAB
är hänförlig till dessa lån. Kreditförlusterna är betydande. SBAB kommer under
verksamhetsåret 1994 inte att kunna upprätthålla en kapitaltäckningsgrad över
den lagstiftade nivån på 8 %. Den nu uppskattade nivån för befarade och
konstaterade kreditförluster för verksamhetsåret 1994 är i storleksordningen 1 -
2 miljarder kronor.
Regeringen har i det föregående föreslagit att lån beviljade i konkurrens
utanför det statliga regelsystemet liksom bolagets åtaganden om lånelöften
överförs till ett nybildat kreditmarknadsbolag, K-SBAB, och lån som beviljats
inom ramen för det statliga regelsystemet till ett annat kreditmarknadsbolag,
M-SBAB, med det nuvarande SBAB som moderbolag till dessa båda bolag. Med
nuvarande lånestock beräknas SBAB inledningsvis generera ett årligt resultat
före kreditförluster på ca 1 200 miljoner kronor. Detta innebär att när väl
kreditförlusterna i M-SBAB minskar i omfattning finns det en stabil grund för
den fortsatta verksamheten.
Den nuvarande situationen innebär dock att staten måste tillföra bolaget medel.
För att med rimlig säkerhet garantera att SBAB under verksamhetsåret 1994 inte
ånyo får en för låg kapitaltäckningsgrad bör SBAB före den 1 juli 1994 erhålla
ett aktieägartillskott på 500 miljoner kronor. Aktieägartillskottet innebär att
SBAB får en kapitalbas som medger kreditförluster under år 1994 på upp till ca 1
700 miljoner kronor och ändå uppnår en kapitaltäckning på över 8 % vid
årsskiftet 1994/95.
Kreditförlusterna i SBAB är som tidigare nämnts i allt väsentligt hänförliga
till lån beviljade inom ramen för det statliga regelsystemet. Denna lånestock
bör som tidigare nämnts överlåtas till ett nybildat kreditmarknadsbolag, M-SBAB.
Staten har ett särskilt ansvar för kreditförlusterna i denna lånestock. Staten
bör därför ställa ut en garanti för att det egna kapitalet i M-SBAB inte
förbrukas till följd av framtida kreditförluster. Garantin bör ställas ut på ett
sådant sätt att den säkerställer att kapitaltäckningsgraden alltid överstiger
den i lag fastställda nivån på 8 %. Detta bör ske genom att M-SBAB i denna
situation kan uppta en fordran på staten som bibehåller det egna kapitalet på en
sådan nivå att kapitaltäckningen inte går under 8 %. Denna fordran betalas efter
bokslutets fastställande ut av staten i form av likvida medel.
Den statliga garantin till M-SBAB säkerställer att det kapital som SBAB har
placerat i M-SBAB, som grund för kapitaltäckningen upp till 8 %, hålls intakt.
Samtidigt innebär den att SBAB:s samtliga fordringar på M-SBAB indirekt är
garanterade. Värdet på SBAB:s tillgångar i form av tillgångarna i dotterbolaget
M-SBAB är därmed betryggande säkerställt. Staten har utöver den statliga
garantin givetvis alltid ett ägarmässigt ansvar för att kapitaltäckningen i
koncernen överstiger den lagstiftade nivån på 8%. Det fortsatta statliga ägandet
innebär även att SBAB kan fortsätta att ge ut bostadsobligationslån förenade med
villkoret att staten under deras löptid innehar aktiemajoriteten i SBAB.
Utfärdandet av en statlig garanti som garanterar nivån på kapitaltäckningen i
M-SBAB får anses vara det lämpligaste sättet att ge SBAB ett långsiktigt och
stabilt statligt stöd utifrån målsättningen att uppnå minsta möjliga statsbud-
geteffekt och påverkan på statens finansiella ställning samtidigt som de
nuvarande obligationsinnehavarnas ställning inte påverkas negativt. Det är också
enligt vår bedömning det bästa sättet att ge SBAB en solid ekonomisk bas och
därmed rimliga upplåningskostnader i framtiden. Eftersom M-SBAB i princip inte
bedriver någon konkurrensutsatt verksamhet och K-SBAB upplåningskostnad sätts i
nivå med konkurrenternas upplåningskostnad bör garantin inte heller påverka
konkurrensförhållandena på bostadskreditmarknaden på ett negativt sätt.
Staten har som nämnts givetvis ett ägaransvar för SBAB. Ett alternativ till att
ge en statlig garanti till M-SBAB vore därför att ge den till moderbolaget och
därmed koncernen som helhet. Det skulle innebära att SBAB kunde ställa den
statliga garantin som säkerhet för utställda obligationer och därmed troligtvis
sänka sin upplåningskostnad. Vår bedömning är dock att ett sådant förfarande
inte är lämpligt dels för att det skulle innebära att staten med sin finansiella
styrka garanterade den kommersiella och konkurrensutsatta verksamheten i K-SBAB,
vilket kan bedömas strida mot EES-avtalets statsstödsregler, dels att det skulle
uppstå en ny typ av statsgaranterad bostadsobligation på marknaden som skulle på
icke neutrala villkor konkurrera med övriga bostadsobligationer. Vidare skulle
en statlig garanti till moderbolaget visserligen sänka upplåningskostnaden, men
denna minskning motsvarar marknadens värdering av den förväntade kostnaden för
en sådan statlig garanti. Den statliga garantin bör alltså ges till M-SBAB.
Det är angeläget att M-SBAB:s intjäningsförmåga ökar och därmed bidrar till
att undvika förnyade belastningar på statsbudgeten. Resultatet i M-SBAB styrs
främst av räntesättningsprinciperna och utvecklingen av kreditförlusterna. Det
är angeläget att M-SBAB tillämpar en större flexibilitet i räntesättningen i
samband med obeståndshantering eller t.ex. vid byte av säkerhet för lånen.
M-SBAB kan genom en effektiv obeståndshantering baserad på aktiv medverkan i
rekonstruktioner via nyutlåning och flexibel räntesättning samt förhandlingar
med övriga kreditgivare minska kreditförlusterna högst avsevärt. M-SBAB bör
därför, inom ramen för gällande lånevillkor samt vid räntesättning vid
nyutlåning i samband med obestånd eller övertagande, kunna differentiera och
ombalansera sin räntesättning med utgångspunkten i att försöka minska
förlusterna i obeståndssituationerna och samtidigt bibehålla en god
intjäningsförmåga i verksamheten.
SBAB omfattas av statens åtagande för att vissa kreditinstitut skall kunna
fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. De insatser som här föreslås för SBAB
syftar till att förstärka SBAB. Regeringen föreslår att de åtgärder som
föreslagits i det föregående belastar anslaget Åtgärder för att stärka det
finansiella systemet.
Regeringen har för att ta fram underlag till denna proposition bl.a. använt
särskilda konsultinsatser. Dessa konsultinsatser är inte budgeterade inom ramen
för det ordinarie departementsanslaget. Även dessa utgifter och utgifter
hänförliga till det fortsatta arbetet med SBAB bör belasta ovan nämnda anslag.

5

5.4 Förutsättningar för en försäljning av den
konkurrensutsatta delen av SBAB

Statens viktigaste näringspolitiska uppgift är att utforma stabila regelsystem
och förutsättningar för väl fungerande marknader, inte att äga företag som
agerar i konkurrens på marknaden. En av utgångspunkterna för arbetet med för-
slaget till ombildning av SBAB har varit att staten på sikt inte bör vara ägare
till K-SBAB som skall vara ett kreditinstitut som konkurrerar på kreditmarkna-
den.
Två förutsättningar bör vara uppfyllda för att aktierna i K-SBAB skall avyttras
eller att verksamheten skall säljas. Den ena förutsättningen är att köparen är
finansiellt stark och har en långsiktig uthållighet i sin ägarambition. Köparen
skall ha en sådan ekonomisk ställning och ett sådant syfte med ägandet att man
kan förutse att ägarbytet kommer att kunna medverka till att ge K-SBAB en med
övriga bostadsinstitut jämförbar kreditvärdighet. Den andra förutsättningen är
att köparen är en ny eller för närvarande en mindre aktör på det segment av
bostadskreditmarknaden som SBAB idag agerar på. Detta för att inte minska
antalet aktörer på marknaden och därmed konkurrenstrycket. Det har dock under
arbetet gång visat sig att innan en försäljning av K-SBAB kan aktualiseras måste
vissa frågeställningar utredas vidare. I första hand gäller detta bolagets
finansiering.
SBAB kommer efter att K-SBAB har bildats att inneha en fordran på K-SBAB på ett
belopp i storleksordningen 60 miljarder kronor. Denna fordran växer dessutom
under övergångstiden till ett än större belopp fram till dess K-SBAB påbörjar
upplåning i eget namn. Det är således av största vikt för statens
förmögenhetsförvaltning att en försäljning av delar av eller hela statens
aktieinnehav i K-SBAB sker på sådana villkor att den fordran som det statligt
helägda SBAB kommer att ha på K-SBAB säkerställs på ett betryggande sätt.
Det är inte nu lämpligt att fastställa hur säkerställandet av nyss nämnda
fordran skall göras. Flera alternativ är tänkbara. Staten kan avvakta med att
sälja ut majoriteten i aktierna i K-SBAB till dess att SBAB:s fordran
beloppsmässigt bringats ned genom att K-SBAB finansierar sin verksamhetet i eget
namn utan en koppling till ett statligt ägande på samma sätt som i dag är fallet
för SBAB. Alternativt kan en köpare av K-SBAB ställa sådana garantier gentemot
SBAB att säkerheten för fordran är betryggande och att därmed problemet med ett
stort enhandsengagemang för SBAB kan undanröjas. Staten eller SBAB kan även
genom avtal under en övergångsperiod ges ett inflytande över K-SBAB:s
verksamhet, även om aktierna sålts till en utomstående part. En ytterligare
möjlighet är att en köpare finner nya finansieringslösningar för K-SBAB:s
utlåning och därmed möjliggör att SBAB:s exponering mot K-SBAB nedbringas.
Staten kan på olika sätt tillgodose kravet att en försäljning av K-SBAB inte
medför att det statligt helägda SBAB har en alltför stor exponering mot ett
bolag, K-SBAB, när detta inte längre kontrolleras av staten genom ägandet. Detta
är ett affärsmässigt krav som staten måste ställa inför en försäljning av
K-SBAB.
Vad som nu påpekats innebär att någon bred privatisering till allmänheten av
aktierna i K-SBAB troligtvis inte är aktuell. Begränsningarna innebär även att
statens ansvar för att skapa en väl fungerande marknad via konkurrensneutrala
villkor och mångfald bör värderas i samband med en försäljning även om
utgångspunkten är att maximera intäkterna.
Regeringen avser att med bistånd från SBAB fortsätta att utreda förut-
sättningarna för en försäljning av K-SBAB.

6 De anslagsfinansierade bostadslånen

De statliga bostadslån som är finansierade över statsbudgeten uppgår i dag till
ca 44 miljarder kronor. De förvaltas för närvarande av SBAB enligt särskilt
avtal. Regeringens förslag i det föregående innebär att förvaltningen av dessa
lån övertas av SBAB:s dotterbolag M-SBAB. Räntor och amorteringar bokförs som
inkomster på statsbudgeten. De utestående lånen är en del av statsskulden och
belastar därigenom statsbudgeten via statsskuldsräntorna.
Överväganden har gjorts om att föra över de anslagsfinansierade lånen till SBAB
eller M-SBAB. Det finns både statsfinansiella fördelar och andra fördelar med
att SBAB övertar finansieringen även för denna del av de av statliga myndigheter
beslutade bostadslånen. Flyttas finansieringen av dessa lån över till SBAB
hanteras samtliga myndighetsbeslutade bostadslån enhetligt inom ramen för en
organisation. För SBAB kan det innebära vissa finansiella fördelar om
finansieringen av samtliga utestående bostadslån kan erbjudas till
kapitalmarknaden som ett särskilt belåningsobjekt med statligt ägande i botten
särskilt som kreditrisken i dessa äldre bostadslån som finansierats över
statsbudgeten bedöms som mycket låg huvudsakligen till följd av att
marknadsvärdet vanligtvis överstiger den historiska produktionskostnaden.
Statsfinansiellt ligger den största fördelen med att föra över samtliga statliga
bostadslån till SBAB i att statens upplåningsbehov minskar med 44 miljarder
kronor under den period som överföringen sker. Det uppstår även en positiv
effekt på statsbudgeten under den period lånen förs över som motsvaras av en
negativ effekt de kommande budgetåren när löpande amorteringar och räntor
bortfaller.
En överföring av lånen från staten till SBAB är dock en juridiskt och tekniskt
komplicerad åtgärd. Det har inte varit möjligt att inom ramen för arbetet med
denna proposition klarlägga alla förutsättningar för en sådan överföring. Det
kan i vissa fall vara lämpligt med förändringar i gällande lagstiftning och
olika andra lösningar för att hantera de lånevillkor som gäller t.ex. för
räntebindningstider och räntesättning. Av särskild betydelse är därvid att noga
studera hur de enskilda låntagarna påverkas av en sådan förändring. Överväganden
bör t.ex. göras om det är rimligt att eventuella ökade upplåningskostnader i
samband med överföringen slår igenom på låntagarna i samband med lånens
ränteomläggning, med motivet att uppnå enhetliga villkor med övriga
SBAB-låntagare bör uppnås. Det bör slutligen övervägas i vilken omfattning
myndighetsutövning är nödvändig för att ge medborgarna ett tillfredsställande
skydd vid beslut i förvaltningsskedet. Dessa överväganden bör även avse beslut
om ersättningslån och andra lån som finansierats av SBAB.
Regeringen avser att utreda dessa frågeställningar närmare.

7 Statsfinansiella konsekvenser

Storleken på de statsfinansiella utgifterna till följd av förslagen, utöver de
500 miljoner kronor som föreslås i aktieägartillskott, är i dag mycket svår att
bedöma eftersom utvecklingen av eventuella kreditförluster under år 1994 och
följande år inte är kända. Statens utgifterna för kreditförluster i SBAB kan
även ses som en del av statens kostnader för stödet till bostadsbyggandet vilket
kan balanseras av minskade utgifter för räntebidrag i vissa fall.
6

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, statsråden B. Westerberg, Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg.

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:228 Ombildning av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB.
7

Händelser

Inlämning: 1994-03-31 Bordläggning: 1994-03-31 Hänvisning: 1994-04-11 Motionstid slutar: 1994-04-19
Förslagspunkter (8)