Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen

Proposition 1993/94:169

Regeringens proposition
1993/94:169

Överenskommelse om investeringar i trafikens infrastruktur i
Göteborgsregionen

Prop.
1993/94:169

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Mats Odell
(Kommunikationsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redogörs för innehållet i den slutliga överenskommelsen om
trafik och miljö i Göteborgsregionen. Överenskommelsen som godkänts av de
regionala parterna innebär att syftet med principuppgörelsen den 11 januari 1991
kan uppnås i sina huvuddrag.
Vidare läggs fram förslag till statliga lånegarantier om 260 miljoner kronor
som skall användas till förberedelsearbeten för de vägtullfinansierade
vägprojekten samt avgiftssystemets utveckling.
Regeringen föreslår även att riksdagen godkänner att regeringen betalar ut
bidrag till kollektivtrafikinvesteringar i enlighet med den slutliga
överenskommelsen.
Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3

2 Ärendet och dess beredning............... 3
2.1 Storstadsförhandlingarna ....... 3
2.2 Göteborgsöverenskommelsen ...... 4
2.2.1 Kollektivtrafik och miljöåt-
gärder...................... 5
2.2.2 Vägtrafik................... 6
2.2.3 Finansiering................ 8
2.2.4 Vägtullar................... 8
2.3 Remissbehandling av Göteborgsöve-
renskommelsen................... 9

3 Göteborgsöverenskommelsen och de ursprung-
liga målen med storstadsförhandlingarna.. 11
3.1 Vägtullar....................... 11

4 Garantier för förberedelsearbeten........ 12

5 Särskilt statsbidrag till kollektivtra-
fikinvesteringar......................... 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 mars 1994.............................. 14
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret ställa garantier för vissa
förberedelsearbeten för vägutbyggnaderna inom en ram om högst 260 miljoner
kronor (avsnitt 4),

2. bemyndigar regeringen att uppdra åt Vägverket att bilda ett finan-
sieringsbolag för Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt 5),

3. godkänner att regeringen betalar ut bidrag till kollektivtrafikinvesteringar
(avsnitt 5).

2 Ärendet och dess beredning

2.1 Storstadsförhandlingarna

År 1990 tillkallade regeringen tre förhandlare för de tre storstadsregionerna
med uppdrag att tillsammans med berörda parter skapa överenskommelser om
trafiksystemen i resp. region. Syftet var att i dessa regioner förbättra
miljösituationen, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för
utveckling.
Överenskommelser redovisades av de tre förhandlarna i januari 1991. För
Göteborgsregionen var uppgörelsen preliminär i avvaktan på kommunernas
godkännande. Partille kommun kom att motsätta sig uppgörelsen med avseende på
E6:ans föreslagna östliga sträckning. Även Mölndals kommun motsatte sig i ett
senare förhandlingsskede E6:ans östliga sträckning. Vägverket fick regeringens
uppdrag att slutföra förhandlingarna med de berörda kommunerna. I juni 1993
slöts en slutlig principöverenskommelse som resp. kommun skulle godkänna. I de-
cember 1993 rapporterade Vägverket till regeringen att kommunerna hade godkänt
överenskommelsen.
En slutlig överenskommelse för Stockholmsregionen redovisades för regeringen i
september 1992. För Malmöregionen har en slutlig överenskommelse träffats med
berörda parter i juni 1992.
De preliminära överenskommelserna redovisades för riksdagen våren 1991 i
propositionen Näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87). Riksdagen ansåg
att ett fullföljande av uppgörelserna skulle leda till att en angelägen
utveckling främjades varför det var angeläget att uppgörelserna kunde genomföras
(bet. 1990/91:TU24, rskr. 1990/91:286). Riksdagen medgav att sammanlagt
5,5 miljarder kronor fick tas i anspråk av anslaget Investeringar i trafikens
infrastruktur för ett fullföljande av överenskommelserna under förutsättning att
syftet med uppgörelserna kunde uppnås i sina huvuddrag.
En lägesbeskrivning av förhandlingsläget i Göteborg samt de slutliga
överenskommelserna i Stockholm (Dennis II) och Malmö redovisades för riksdagen i
prop. 1992/93:100 bil. 7. Regeringen beslöt i januari 1992 att till
Göteborgsregionens lokaltrafik AB i förskott utbetala ett bidrag på 25 miljoner
kronor till anläggning av Örgryte station i Göteborg. I januari 1993 beslöt
regeringen, på villkor att medlen återbetalas om inte en slutlig överenskommelse
skulle komma till stånd, att utbetala 200 miljoner kronor till Göteborgs kommun.
Medlen skulle användas till den utbyggnad och upprustning av spårvägsnätet som
ingår i Göteborgsöverenskommelsen.
Stockholms- och Göteborgsöverenskommelserna innehåller båda vägobjekt som
enligt överenskommelserna skall lånefinansieras och betalas med vägtullar. De
förutsatta infartstullarna skall ge en viss dämpning av trafiken i
innerstadsområdena.
Regeringen har begärt en redovisning enligt 6 kap. 2 § lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. av berörda kommuner om hur dessa i sin
planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att tillgodose intressen
som rör hushållningen med naturresurser i de områden som berörs av
Göteborgsöverenskommelsen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall i
samråd med Länsstyrelserna i Halllands och Älvsborgs län sammanställa
kommunernas redovisning och bl.a. redovisa vad överenskommelsen som helhet
innebär för miljön samt rapportera till regeringen senast den 15 augusti 1994.
Härigenom får regeringen en samlad bild av hur hushållningsfrågorna behandlas i
överenskommelsens genomförandeskede samt vad överenskommelsen innebär för
miljön.
Regeringen har i propositionen Finansiering av vissa väginvesteringar i
Stockholms län m.m. (prop. 1993/94:86) föreslagit att Vägverket tillfälligt får
ta 80 miljoner kronor i anspråk för förberedelsearbeten för utbyggnad av
vägsystemet i Göteborg.

2.2 Göteborgsöverenskommelsen

I regeringens proposition Näringspolitik för tillväxt (prop. 1990/91:87) har en
detaljerad redovisning av den preliminära överenskommelsen lämnats. Överenskom-
melsen syftar till att genom åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra
regionens miljösituation, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar
för regionens utveckling. Överenskommelsen omfattar huvudområdena
kollektivtrafik, regionaltåg och vägar.
Den preliminära överenskommelsen förutsatte bl.a. att en ny väg E 6 skulle
byggas som en ringled öster om Göteborgs tätort. De totala effekterna av en
ringled med den föreslagna sträckningen ifrågasattes och en av de berörda
kommunerna, Partille, motsatte sig förslaget. Även Mölndals kommun kom senare
att ställa sig tveksam till en ny sträckning av E 6 i kommunens nordöstra del.
Vägverket hade på uppdrag av regeringen redovisat en utredning med förslag till
en annan huvudsträckning av väg E 6 närmare Göteborgs tätort. Regeringen gav mot
denna bakgrund Vägverket i uppdrag att slutföra förhandlingarna. Detta
förhandlingsarbete har nu slutförts och Vägverket har till regeringen redovisat
en slutlig överenskommelse i vilken parterna är överens om - när det gäller väg
E 6 - att den totalt bästa lösningen är att väg E 6 ligger kvar i sin nuvarande
sträckning. Det föreligger således nu en av samtliga berörda parter godkänd
överenskommelse.
Den slutliga överenskommelsen avser investeringar i kollektivtrafik-
anläggningar, miljöåtgärder och trafikleder under perioden 1994-2003 på
sammanlagt drygt 9 miljarder kronor. I överenskommelsen förutsätts att staten
svarar för väginvesteringar om sammanlagt 860 miljoner kronor inom ramen för
anslaget Byggande av vägar. Staten förutsätts även finansiera stora delar av
kollektivtrafiksatsningarna på 1 610 miljoner kronor i huvudsak genom de extra
statliga bidrag till regionen som riksdagen tidigare beslutat om men även genom
LTA-anslaget. Även kommunerna bidrar till satsningar på kollektivtrafiken. De
resterande väginvesteringarna i uppgörelsen på drygt 6 miljarder kronor skall
finansieras med vägtullar. Nettointäkten från avgiftssystemet beräknas till
500 miljoner kronor per år. Därmed möjliggörs en lånefinansiering som
säkerställer vägobjektens genomförande under en 10-årsperiod och med en
återbetalningstid på 20 år.

2.2.1Kollektivtrafik och miljöåtgärder

Den slutliga överenskommelsen innehåller investeringar i kollektivtrafiken i
Göteborgsområdet som avses ge ökad tillgänglighet för regionens invånare till
bostäder, arbetsplatser, service m.m. och en bättre miljö genom minskad
bilanvändning. Överenskommelsen kan sammanfattas på följande sätt:

- Kollektivtrafiksystemet rustas upp och kompletteras för att bli mer
konkurrenskraftigt i förhållande till biltrafiksystemet. Eventuellt kan också
nya trafiksystem utvecklas.

- Modern informationsteknologi utnyttjas i ett nytt effektivt trafikstyr-
ningssystem för att ge ökad kapacitet och säkerhet i kollektivtrafiken.

- Nya infartsparkeringar och regionala kollektivtrafikterminaler byggs för att
reducera biltrafiken och ett nät av busskörfält för snabbare resor utvecklas.

- Åtgärder för bättre miljö genomförs i särskilt utsatta bostadsområden.
Bullerskydd, fasadåtgärder och andra typer av åtgärder mot buller utförs.

- Miljövänliga fordon införs, bl.a. naturgasdrivna bussar.

- Investeringar i tågtrafiken genomförs för att öka det kollektiva resandet på
längre sträckor, när ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar
föreligger.

Kostnaderna för dessa satsningar på kollektivtrafik och miljöåtgärder uppgår
till 1 700-1 800 miljoner kronor.

2.2.2Vägtrafik

Överenskommelsen syftar till att säkerställa att huvudvägnätet i den centrala
delen av Göteborgsregionen skall fungera under överblickbar framtid (15-20 år).
Detta gäller särskilt väg E 6.
För att uppnå detta erfordras att det statliga huvudvägnätet i Göte-
borgsregionen byggs om och kompletteras i sådan omfattning att vägsystemet
medverkar till måluppfyllelsen - bättre miljö, ökad trafiksäkerhet, ökad
tillgänglighet och förbättrade möjligheter till regional utveckling.
Investeringarna omfattar följande:

Åtgärder direkt kopplade till väg E 6:

1. Ny länk E 6 Nord-E 20 med ny bro över Göta älv vid Lärje, tunnel under
höjdpartierna öster om Alelyckan samt bro över Säveån och Sävenäs spårområde
med anslutning till nuvarande Torpamotet. Genom denna utbyggnad fås en
kraftig trafikavlastning av Tingstadstunneln men också av Marieholms- och
Gamlestadsområdena.

2. Ombyggnad av nuvarande E 6 på sträckan Olskroksmotet-Kallebäcksmotet med
bl.a. utbyggnad av Ullevimotet och Ullevigatan samt kompletteringar i
Örgryte- och Kallebäcksmoten.

3. En utbyggnad av nuvarande väg E 6 till tre körfält i vardera riktningen på
sträckan Åbromotet-Kallebäcksmotet, överdäckning av E 6 och järnvägen i
Mölndals centrala delar samt nya och bättre av- och påfartsramper. Vidare
ingår miljöförbättrande åtgärder längs E 6.
Åtgärder på de öst-västliga huvudlederna:

4. Omläggning av Götaleden i tunnel, varigenom cityområdet återges för den för
miljön så värdefulla kontakten med älven och mycket positiva effekter fås för
framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö.

5. Omläggning av Bräckeleden i tunnel (Lundbytunneln) som avlastar befintliga
trafikleder bl.a. från den tunga trafiken till de stora industri- och
hamnanläggningarna på västra Hisingen. Trafikbarriären elimineras och miljö
och trafiksäkerhet förbättras avsevärt.

Åtgärder på Väster- och Söderleden:

6-7. Ombyggnad till planskilda korsningar samt åtgärder i Gnistängstunneln.
Resultatet av denna komplettering blir ökad framkomlighet och säkerhet,
men också andra positiva effekter för bl.a. miljön genom att trafik genom
centrala staden flyttas ut till lederna.

2.2.3Finansiering

Åtgärder i överenskommelsen finansieras med statliga och kommunala anslag samt
vägtullar. Anslag, bidrag och avgifter i överenskommelsen avser prisnivå januari
1992 och förutsätts justeras med hänsyn till förändringar i penningvärdet.
En stor del av kostnaderna för genomförandet av infrastruktursatsningarna
kommer att bäras av biltrafiken och därmed av invånarna i Göteborgsregionen.
I statens föreslagna åtagande ingår det extra bidrag till regionen för
kollektivtrafiksatsningar m.m. på 1 500 miljoner kronor som riksdagen tidigare
beslutat om samt 110 miljoner kronor från LTA-anslaget. Det statliga bidraget
betalas ut till resp. mottagare när överenskommelsen slutligen godkänts. Medlen
betalas ut i förskott i takt med att fördelningsansvarig mottagare fattar beslut
om objektets slutförande i nästföljande års investeringsplan. Under
avtalsperioden skall staten dessutom svara för byggandet av Lundbytunneln och
planskilda korsningar på Söder- och Västerleden för sammanlagt 860 miljoner
kronor.
När överenskommelsen slutligt godkänts skall medel avsatta till redan utförda
objekt i enlighet med "Principöverenskommelse mellan staten och kommunerna i
Göteborgsregionen 1991-01-11" betalas ut.

2.2.4Vägtullar

Vägverket åtager sig enligt överenskommelsen att som huvudman finansiera och
genomföra de projekt som skall betalas med vägtullar. Åtagandet grundar sig dels
på att en avgift på 10 kronor kan komma att tas ut från år 1995, dels att den
årliga nettointäkten uppgår till 500 miljoner kronor, allt uttryckt i
penningvärdet den 1 januari 1992. Nettointäkten har bedömts utifrån en avgift
för personbil på 10 kronor. Avgiften för bussar och lastbilar blir högre.
Avgifterna tas upp vid betalstationer vid inpassering i bilavgiftsområdet.
Utfart från området är fri.
Investeringarna förutsätter lånefinansiering med en beräknad återbetalningstid
på 20 år och avgiftsnivåer som säkerställer objektens genomförande under en
10-årsperiod.
Merkostnader för drift och underhåll av avgiftsfinansierade vägobjekt
förutsätts inrymmas i den årliga nettointäkten under avtalstiden. Betalsystemet
skall avvecklas när upptagna lån är återbetalda. I överenskommelsen förutsätts
att moms inte utgår på bilavgifter eller att den till fullo kompenseras.

2.3 Remissbehandling av Göteborgsöverenskommelsen

Kommunikationsdepartementet har inhämtat Statskontorets, Riksrevisionsverkets
och Riksgäldskontorets synpunkter på Göteborgsöverenskommelsen. Statskontoret
avstod från att yttra sig. De andra två instansernas yttranden sammanfattas i
det följande.
Riksgäldskontoret förutsätter att lånen skall garanteras av staten. Vidare
utgår kontoret från att finansieringen skall läggas upp på samma sätt som för
lånen till väginvesteringar i Stockholms län.
Riksgäldskontoret anser att det är väsentligt att eventuella statliga
lånegarantier för finansieringen av Göteborgsöverenskommelsen utfärdas av
kontoret.
Riksrevisionsverket tar upp tre huvudsakliga synpunkter; de många
osäkerhetsfaktorerna, avgifterna och deras storlek samt oklara miljöeffekter.
När det gäller osäkerheten anför verket att överenskommelsens objekt endast är
principiella till sträckning och utformning och att detta med hänvisning till de
besvärliga grundförhållandena i Göteborgsregionen skulle innebära mycket stora
osäkerheter i de angivna kostnaderna.
Verkets synpunkter på frågan om avgift eller skatt kan sammanfattas till att
på grund av den ringa kopplingen mellan prestation och avgift är avgiften en
skatt.
Vidare påpekar verket oklarheten beträffande vem som skall bestämma om
storleken på avgifterna och om det är det föreslagna bolagets styrelse eller
styrgruppen som fattar beslut om storleken. Denna oklarhet finner verket
otillfredsställande då den kan komma att innebära att Vägverket får
majoritetsinflytande över avgiftssättningen. Det är principiellt felaktigt att
samma part som ansvarar för genomförandet får för stort inflytande på
avgiftsnivån. Incitamenten att hålla nere kostnaderna minskar väsentligt.
Riksrevisionsverket anför vidare att den valda avgiftszonen inte ger mest
trafikminskning i regionen eller trafiklättnader i innerstaden men däremot
störst intäkter. Avgifterna skall tas ut till dess lånen är betalda, enligt
beräkningarna efter högst 20 år. Verket drar slutsatsen att avgifternas syfte
främst är finansiering och inte styrning av bilismen för att gagna miljön, annat
än temporärt. Verket efterlyser en redovisning av de långsiktiga effekterna av
de planerade investeringarna.

3 Göteborgsöverenskommelsen och de ursprungliga målen med
storstadsförhandlingarna

Regeringens förslag: Vägverket skall ges i uppdrag
att bilda ett särskilt finansieringsbolag för
lånefinansieringen.

Regeringens bedömningar: Den överenskommelse som
träffats mellan parterna i Göteborgsregionen innebär
att syftet med principuppgörelsen den 11 januari
1991 kan uppnås i sina huvuddrag. Överenskommelsen
bör därför ligga till grund för fortsatt utbetalning
av de särskilda statsbidragen till kollektivtrafi-
ken enligt överenskommelsens intentioner.
Fortsatt förberedelsearbete bör bedrivas av
Vägverket för de vägtullsfinansierade vägprojekten.

De två större förändringar som har skett i förhållande till princip-
överenskommelsen är dels att planerna på en östlig sträckning av en ny väg E 6
slopats och ersatts med en satsning på nuvarande huvudvägnät med väg E 6 i
bibehållen sträckning genom Göteborg, dels att satsningen på Västtåg har ändrats
från infrastrukturinvesteringar till inköp av rullande materiel. Regeringens
bedömning är att båda dessa förändringar leder till en bättre måluppfyllelse än
den ursprungliga lösningen. Den påbörjade bidragsgivningen till
kollektivtrafikinvesteringarna bör fortsätta enligt överenskommelsens
intentioner. När det gäller väginvesteringarna och vägtullsystemet krävs
ytterligare utredningar vad gäller detaljutformningen. Eftersom
väginvesteringarna till stor del skall lånefinansieras bör även utrednings- och
projekteringsarbetet lånefinansieras.
I likhet med Stockholmsregionen skall ett finansieringsbolag med Vägverket som
majoritetsägare bildas. Som första uppgift skall detta bolag med stöd av
Riksgäldskontorets borgen ta upp lån som skall täcka Vägverkets kostnader för
förberedelsearbetena.

3.1 Vägtullar

I Göteborgsöverenskommelsen förutsätts att merparten av väginvesteringarna skall
finansieras med vägtullar. I proposition (prop. 1993/94:86) har regeringen
angett att en utredare skall tillsättas vars uppdrag skall vara att med
utgångspunkt i finansieringsbehovet värdera och komplettera hittills framtagna
och under närmaste tiden kommande underlag om vägtullarnas utformning, redovisa
förslag till lagstiftning och ge förslag till tekniska system för vägtullarna.
Härvid skall utredaren beakta vad Trafik- och klimatkommittén kan komma att
föreslå beträffande miljözoner. Utredaren kommer att ges i uppgift att pröva
förutsättningarna för en differentiering av vägtullarna som utan att äventyra
finansieringen bidrar till att uppnå miljömålen i överenskommelsen.
Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 mars 1995.

4 Garantier för förberedelsearbeten

Regeringens förslag: Vägobjekt till en kostnad av
ca 6 miljarder kronor skall betalas med vägtullar.
Vissa förberedelsearbeten pågår finansierade från
sjätte huvudtitelns ramanslag Byggande av vägar men
ytterligare förberedelsearbeten måste komma i gång.
Staten skall ställa en lånegaranti på högst
260 miljoner kronor för att finansiera fortsatta
förberedelsearbeten.

För att kunna planera och projektera de i överenskommelsen ingående objekten,
förbereda och utveckla avgiftssystemet, starta och genomföra vissa smärre
byggnadsobjekt krävs 260 miljoner kronor fram till halvårsskiftet 1995. Det
smärre objekt som avses ingår i projektet "ombyggnad av nuvarande E 6 på
sträckan Olskroksmotet-Kallebäcksmotet" och innebär bl.a. en komplettering av
nuvarande Ullevimotet med en avfartsramp och en ombyggnad av Ullevigatan.
Delprojektet innebär att en angelägen överföring av trafik till den centrala
infartsleden Ullevigatan som i dag belastar lokalgator i området kan genomföras
relativt omgående.
Bakgrunden till regeringens förslag är att det, för att kunna projektera och
ta fram underlag till den fortsatta prövningen av de enskilda objekten, krävs en
längre gående projektering än de översiktliga studier som hittills har
genomförts. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om
ställningstagande till finansiering av hela eller delar av
Göteborgsöverenskommelsen efter det att bl.a. följande underlag har framkommit:

- Förslag från den särskilda utredaren som skall tillsättas för att utreda och
komma med förslag till avgiftssystemets utformning.

- Kommunernas och länsstyrelsernas avrapportering enligt 6 kap. 2 § NRL till
regeringen den 15 augusti 1994.

- Göteborgsregionens kommunalförbunds miljökonsekvensanalys av överenskommelsen.

Den osäkerhet om de samlade ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna som
bl.a. Riksrevisionsverket påtalat bör på detta sätt klarläggas innan slutlig
ställning tas till genomförandet av hela eller delar av Göteborgsöverens-
kommelsen. Lånegarantierna innebär inte något ställningstagande till de olika
projektens utformning eller exakta lokalisering. Projekten skall före
genomförandet prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande
lagstiftning. För detta ställningstagande krävs också en bedömning av hur det
föreslagna genomförandet av överenskommelsen påverkar förutsättningarna för det
regionala och lokala näringslivet.

5 Särskilt statsbidrag till kollektivtrafikinvesteringar

Regeringens förslag: Statsbidrag om sammanlagt
1 610 miljoner kronor till
kollektivtrafikinvesteringar skall betalas ut
enligt vad som anges i överenskommelsen.

Genomförandet av Göteborgsöverenskommelsens kollektivtrafikdel har i vissa
delar redan kommit igång. I enlighet med överenskommelsen skall staten nu till
Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgsregionens
lokaltrafik AB (GLAB) betala ut statliga bidrag enligt tabellen nedan. Enligt
överenskommelsen skall medlen betalas ut i förskott i takt med att
fördelningsansvarig mottagare fattar beslut om objektets utförande i
nästföljande års investeringsplan. Hittills har Göteborgs kommun erhållit
200 miljoner kronor och GLAB 25 miljoner kronor. Göteborgs kommun och
Göteborgsregionen planerar att fram t.o.m. år 1995 att investera totalt
635 miljoner kronor inkl. de förskotterade medlen. GLAB planerar att fram till
år 1995 investera 185 miljoner kronor inkl. de förskotterade 25 miljoner kronor
som använts till bidrag till utbyggnaden av Lisebergsstationen. Fördelningen av
medel på olika typer av objekt framgår av tabellen nedan.
- Upprustning och komplettering av befintligt spårvägssystem.
- Nytt trafikstyrningssystem.
- Naturgasbussar.

Summa bidrag till Göteborgs kommun under perioden:1 080 mkr

- Infartsparkeringar och regionala terminaler.
- Busskörfält.
- Miljöskyddsåtgärder.

Summa bidrag till Göteborgsregionens kommunalförbund
under perioden : 270 mkr

- "Västtåg".
- Lisebergs station.

Summa bidrag till GLAB under perioden: 260 mkr
Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel,
P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Regeringen beslutar proposition 1993/94:169 Överenskommelse om investeringar i
trafikens infrastruktur i Göteborgsregionen.

Händelser

Inlämning: 1994-03-29 Bordläggning: 1994-03-29 Hänvisning: 1994-03-30 Motionstid slutar: 1994-04-18
Förslagspunkter (6)
Följdmotioner (8)