Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002

Proposition 1993/94:240


Prop.
1993/94:240Regeringens proposition
1993/94:240

Statlig garanti för anordnande av olympiska
vinterspel i Sverige år 2002

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 april 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren
(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar
regeringen att
utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en
statlig
ekonomisk garanti för genomförande av de vinterolympiska spelen i
Östersund och
Åre kommuner år 2002.
Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör regeringen
senare ta
upp förhandlingar med representanter för kommunerna i denna fråga om
de närmare
förutsättningarna för en statlig garanti.
1

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 3
3 Allmänt 3
3.1. Framställningen om statlig garanti 3
3.2. Remissinstanserna 5
3.3. Utredarens överväganden 7
4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002 10

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 14 april 1994 15
2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade
förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för
genomförande av de
olympiska vinterspelen i Östersund och Åre kommuner år 2002.

2 Ärendet och dess beredning

I en framställning till regeringen den 15 november 1993 har
Östersunds och Åre
kommuner genom ett gemensamt bildat bolag, Vinterspelen i
Östersund-Åre
Aktiebolag (bolaget), anhållit om fullständiga ekonomiska garantier
från staten
för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i
kommunerna år
2002. Bolagets framställning finns tillgänglig i Finansdepartementet
(dnr
4997/93). Framställningen har remissbehandlats. Remissinstanserna
redovisas i
bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i
Finans-
departementet (dnr 4997/93).
Generaldirektör Christer Wadelius har på uppdrag av
Finansdepartementet utrett
förutsättningarna för en statlig garanti för genomförandet av de
olympiska
vinterspelen i Östersund/Åre år 2002. Utredaren har i sitt arbete
haft tillgång
till såväl bolagets framställning som remissvaren. Utredarens rapport
finns
tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 4997/93).

3 Allmänt

3.1 Framställningen om statlig garanti

Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna
och
genomförandet av vinterspelen. Det representerar också kommunerna vid
överläggningar om statlig ekonomisk garanti för spelen. För att
bedriva
kampanjen för kommunernas kandidatur fram till Internationella
olympiska
kommitténs (IOK) beslut om val av arrangör för OS år 2002 har
Sveriges olympiska
kommitté (SOK) bildat Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund år 2002. I
stiftelsens styrelse finns företrädare för SOK, de båda kommunerna,
länsidrotten, näringslivet och länsmyndigheterna.
Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för
vinter-OS år
2002. Ansökan skall vara inlämnad till IOK senast den 1 oktober 1994.
IOK kräver
att det samtidigt med ansökningen lämnas en statlig ekonomisk garanti
för
spelens genomförande. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid
IOK:s
session i Budapest den 16 juni 1995.
I sin framställning till regeringen framhåller kommunerna bl.a.
följande. Det
är angeläget för regionen och landet att erhålla de olympiska
vinterspelen till
Östersund och Åre år 2002. Spelen ger möjligheter att marknadsföra
och profilera
Sverige och Jämtlands län, att ge en injektion för
kompetensutveckling,
utbildning och forskning i länet. Genom ett olympiskt vinterspel i
Östersund och
Åre får Sverige ett komplett vintersportcentrum för träning och
tävling och
ledarutbildning. Vidare framför kommunerna att spelen kommer att få
prägel av
ett miljöanpassat spel.
Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att
arrangera
de olympiska vinterspelen år 2002. De i utredningen föreslagna
investeringarna
och programmen har beräknats i samråd med berörda intressenter,
myndigheter och
företag samt därefter godkänts av SOK och de berörda olympiska
specialförbunden.
Utredningen baseras på kända krav på program, standardkrav och
tävlingsregler
vilka formuleras av IOK. Utredningen visar att de infrastrukturella
förutsättningarna att förlägga ett vinterolympiskt spel till
Östersund och Åre
är mycket goda. Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av
kommunikationer
och kapaciteten för boende kommer i huvudsak att genomföras inom
befintliga
planer för orternas behov. Vinterspelen avses bli kompakta spel i Åre
respektive
Östersund.
I utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens
genomförande i prisläget i november 1993. Enligt nedan redovisad
kalkyl beräknas
kostnaderna uppgå till 5 545 miljoner kronor och intäkterna till 3
090 miljoner
kronor. Kostnadsberäkningen baseras i hög grad på förhållanden i
Lillehammer.
Till den statliga ekonomiska garantin framställs dessutom önskemål om
medel till
en s.k. efterbruksfond där överskottet skall bekosta den framtida
driften av de
olympiska anläggningar som är av den omfattningen och storleken att
de har mer
än regionalt intresse.

BOLAGETS FÖRSLAG TILL TOTAL KOSTNADS- OCH INTÄKTSKALKYL FÖR
ARRANGÖREN (TKR)

INVESTERINGAR INTÄKTER
Arenor 1 251 000 TV-ersättningar 1 600 000
Boende 281 000 Sponsoravtal 870 000
Media 223 000 Biljetter 200 000
Övrigt 296 400 Försäljning, mm 220 000
Investeringar 2 051 400 Restvärden inkl moms 200 000
Moms 512 200
Summa intäkter 3 090 000

DRIFTSKOSTNADER
Administration 930 000
Tele, Radio, TV 731 000
Presscenter 90 000
Arrangemang 230 000
Anläggningar 140 000
Service, boende 140 000
Marknadsföring 245 000
Driftskostnader 2 506 000
Moms 426 000

KAPITALKOSTNADER 50 000 UNDERSKOTT 2 455 600
Varav moms 938 200

Summa utgifter 4 607 400
Summa moms 938 200 EFTERBRUKSFOND 180 000
5 545 600
3

Bolagets kalkyler bygger bl.a. på 3 300 aktiva och ledare från 75
nationstrupper, 6 500 massmediarepresentanter (varav 1 500 i Åre) och
en publik
med 1 300 000 försålda biljetter (varav 150 000 i Åre). Bolaget
räknar med stort
intresse från och behov av frivilligt arbetande. 12 000 frivilliga
beräknas
medverka.
Bland större investeringar i arenor finns nybyggnader av
ishockeyhallar, bob-
och rodelbana, hoppbackar, skidskyttestadion, skidstadion och
skridskoarena samt
en olympisk by i Östersund. I Åre rör det sig om investeringar
huvudsakligen i
befintliga alpina anläggningar, nybyggnad av en ishall samt ett nytt
presscenter. Investeringar förutses även i telekommunikation.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av
sändningsrätten för TV. Beräkningen har skett främst med utgångspunkt
dels i
avtalet mellan IOK och Lillehammer, dels i avtalet mellan IOK och
Atlanta vad
gäller de olympiska sommarspelen år 1996.
Under ärendets beredning har kommunerna i kompletterande skrivelser
framfört
att de är beredda att bl.a. finansiera vissa anläggningar som finns
upptagna i
framställningen om en statlig garanti. Dessa åtaganden utgörs av
investeringar
om 205 miljoner kronor och en minskning av efterbruksfondens storlek
från 180
miljoner kronor till 120 miljoner kronor.
Kalkylen är en investerings- och driftskalkyl. I kalkylen beaktas
inte
samhällsekonomiska effekter såsom ytterligare ianspråktagande av
samhällelig
service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättning- eller
regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock också
redovisats.
Enligt bolagets beräkningar kommer direkta investeringar i
OS-anläggningar att
medföra 4 000 årsarbeten och förberedelserna och genomförandet 2 000
årsarbeten.
Därutöver antas effekten på sysselsättning till följd av ökad turism
i landet
bli 8 000 årsarbeten fördelade över åren 1995 - 2002, varav 2 500
årsarbeten
förutsätts tillkomma i Jämtlands län. Dessutom beräknas vissa
indirekta
sysselsättningseffekter till 3 500 årsarbeten. Vidare påvisas andra
effekter
såsom goodwillvärde för Sverige och näringslivet samt valutaeffekter.

3.2 Remissinstanserna

Rikspolisstyrelsen, Vägverket, Luftfartsverket och
Generaltullstyrelsen har i
sina remissyttranden redovisat kostnader och andra konsekvenser för
respektive
myndighet av ett vinterspel i Östersund/Åre. Nu identifierbara
utgifter uppgår
till ca 600 miljoner kronor, men kan stiga när omfattningen av
insatserna blivit
mer definitiv. Samtliga myndigheter utgår från att de kompenseras för
merutgifter.
Försvarsmaktens organisationsmyndighet ställer sig positiv till
spelen och
till att aktivt bistå med resurser för sjukvårds-, sambands-, trafik-
och
transporttjänst i utbildningssyfte. Myndigheten förutsätter dock att
eventuella
merkostnader kommer att täckas.
Riksrevisionsverkets (RRV) remissvar bygger på en
kostnadsjämförelse med OS i
Lillehammer år 1994. RRV har utgått från de uppgifter som verket
erhållit från
den norska Riksrevisjonen som nära följt kostnadsutvecklingen för
vinterspelen i
Lillehammer. RRV har i sitt remissvar också redovisat en
samhällsekonomisk och
en statsfinansiell kalkyl för OS i Östersund/Åre år 2002.
RRV anser att merkostnaderna, jämfört med bolagets kalkyl, för att
arrangera
vinterspelen i Östersund/Åre kan komma att ligga i intervallet 0 - 2
100
miljoner kronor för investeringar och drift samt 2 500 miljoner
kronor för ökade
myndighetsinsatser. RRV utgår i sina beräkningar från schablonmässiga
antaganden, som baseras på kostnaderna i Lillehammer, och pekar på
ökade
myndighetskostnader, avsaknaden av en reservfond, underskattning av
investeringar i idrottsanläggningar, mediateknik, infrastruktur och
kulturbyggnader samt driftskostnader. RRV menar att en arrangörs
ambitionsnivå
för spelens genomförande stiger efter det att man tilldelats spelen
och att
detta för med sig stora merkostnader. När det gäller de finansiella
intäkterna
gör RRV ingen annan bedömning än bolaget.
Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som har
tagits
fram och finner dessa väl genomarbetade och gjorda med den
noggrannhet man kan
begära i detta tidiga skede. Verket anmäler dock att i kalkylen har
kostnaderna
för anläggningsdelar som är oförändrade i förhållande till
kommunernas ansökan
inför vinterspelen år 1998 räknats upp med 13 %. Enligt de
uppräkningstal som
tillämpas inom statsförvaltningen bör uppräkningstalet för samma tid
i stället
vara ± 0 %.
SOK och Sveriges Riksidrottsförbund (RF) tillstyrker en garanti.
SOK anför att
samrått skett med samtliga de olympiska vinteridrottsförbunden, som
alla
tillstyrker ansökningen. RF betonar att det är mycket positivt för
idrottens
utveckling med stora internationella idrottsevenemang. Olympiska spel
är den
samlade världsidrottens höjdpunkt. RF ser därför positivt på försök
att få OS
till Sverige. RF påpekar också att en satsning på OS i Östersund ej
får inverka
negativt på de årliga anslag som normalt tillkommer idrottsrörelsen.
Telia AB framhåller att förutsättningarna för spelen är goda
eftersom
infrastrukturen med bl.a. optoteknik och AXE redan är utbyggd.
Sveriges Television och Sveriges Radio pekar på att kostnaden för
mediainsatserna i enlighet med deras tidigare uppgifter kommer att
bli ca 100
miljoner kronor högre än vad som angivits i kalkylen.
Luftfartsverket anger att de investeringar som behövs för att
Östersunds
flygplats skall kunna ta emot den internationella trafiken under
spelen beräknas
ge 300 årsarbeten.
Domän AB pekar på att man ser direkta positiva effekter av spelen
eftersom man
beräknar att vissa infrastruktursatsningar kan bli till viss direkt
nytta för
företaget.
RRV bygger sina antaganden på att de samhällsekonomiska effekterna
i form av
produktionsökning och ökad turism till följd av olympiska vinterspel
i Östersund
och Åre har en begränsad betydelse. Vidare menar RRV att spelen har
miljömässiga
negativa effekter och positiva goodwilleffekter. Ur statsfinansiell
synpunkt
menar RRV att spelen kan gå med ett underskott i intervallet 2 400 -
7 000
miljoner kronor. Detta bygger på RRV:s grundläggande antagande att
arbetslösheten vid tidpunkten för investeringar och genomförande av
spelen är av
så ringa omfattning att de personer som kommer att sysselsättas
annars skulle
vara sysselsatta med annan verksamhet. RRV redovisar dock ingen annan
bedömning
än bolaget vad gäller antalet sysselsatta för investeringar och
driften av
spelen. Utifrån RRV:s antaganden uppstår ej heller någon positiv
effekt av
indirekta skatteintäkter till staten.
Naturvårdsverket efterlyser en miljökonsekvensutredning som bl.a.
behandlar
frågor om påverkan av miljön i olika tidsperspektiv och åtgärder för
att
kretsloppsanpassa spelen.
Länsstyrelsen och Landstinget i Jämtlands län pekar på de positiva
effekter
ett OS i Östersund skulle ge för både länet och landet och
tillstyrker att
staten garanterar spelen.
Länsstyrelsen betonar att ett genomförande av spelen bör kunna bli en
lönsam
regionalpolitisk satsning.
Bolaget har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på
remissvaren. Vad
gäller de specificerade kostnaderna som vissa myndigheter pekat på
för sin del
vill bolaget anföra följande. Polisbevakning vid idrottsarrangemang
är ej en
kostnad för arrangören. Bolaget vill inte ifrågasätta
Rikspolisstyrelsens
beräkningar men pekar på möjligheten av viss överlappning mellan
beräknade
kostnader inom garantiansökan och polisens beräkningar. Vidare anser
bolaget att
investeringarna på 83 miljoner kronor i Rikspolisstyrelsen remissvar
torde ha
ett avsevärt restvärde. Vad gäller remissvaren från Vägverket,
Luftfartsverket
och Generaltullstyrelsen menar bolaget att vissa kostnader och
investeringar kan
begränsas genom alternativa lösningar.
Det kan nämnas att bolaget i en senare skrivelse till regeringen
pekat på att
synpunkterna från Naturvårdsverket ligger i linje med den profil som
kampanjen
och ett eventuellt olympiskt vinterspel i Östersund och Åre kommer
att ha.
Bolaget anser också att de resurser för mediainsatser om 100
miljoner kronor
som Sveriges Television och Sveriges Radio anser saknas i bolagets
ansökan finns
beräknade som en sponsorintäkt. Denna intäkt har förts direkt mot de
redovisade
kostnaderna för mediainsatser med motsvarande summa.

3.3 Utredarens överväganden

Den av Finansdepartementet anlitade särskilda utredaren,
generaldirektören
Christer Wadelius, har i en rapport till departementet redovisat sina
resultat.
Utredaren finner att de anläggningar som bolaget redovisar fyller de
krav som
ställts av IOK. Han har vid granskning av de kalkyler som bolaget
gjort funnit
att bedömningen av kostnaderna för de olympiska vinterspelen i
Östersund/Åre år
2002 är noggrann och seriös. Utredaren pekar på svårigheten att
bedöma många
utgifter, vilket fått till följd att bolaget, remissinstanserna och
han själv i
sin utredning kan ha kommit till mycket olika slutsatser.
Utredaren framhåller följande. Investeringarna i idrottsarenor
uppgår enligt
kalkylen till 1 565 miljoner kronor inklusive mervärdesskatt. Trots
att
Östersund inte avser att bygga någon hall för skridskoåkningen blir
investeringarna i idrottsanläggningar endast 30 miljoner kronor lägre
än i
Lillehammer. Risken för att kraven på en inomhushall för skridsko i
ett senare
skede kan bli stora. Investeringskostnaden skulle därmed öka med ca
160 miljoner
kronor.
Kostnaderna för komplettering av de alpina anläggningarna i Åre,
330 miljoner
kronor, är nästan lika höga som för de nya anläggningarna i
Lillehammer. Detta
är förvånande mot bakgrund av att Åre tidigare ansetts i det närmaste
klart att
ta emot ett OS. Utredaren pekar på att den föreslagna utökningen av
skidåkningsanläggningarna sannolikt skulle förbättra balansen mellan
antalet
tillgängliga bäddar och skidåkningsmöjligheterna i Åre. Kostnaden för
OS-arrangören borde kunna minskas genom att det bolag som äger
anläggningarna
står för nyinvesteringskostnaderna och att OS-arrangören hyr
tävlingsbanor och
liftsystem under spelen.
Investeringskostnader som baserats på handlingar av det här
aktuella slaget
brukar vanligen åsättas en kostnadspost oförutsedda kostnader som
normalt uppgår
till 10%. Enligt remissyttrande från Statens fastighetsverk är det
verkets
bedömning att byggkostnaderna från år 1989 till år 1993 inte har ökat
med 13%
som antagits i kalkylen utan enligt gällande statliga index varit
oförändrade.
Man kan utifrån detta hävda att det finns en viss reserv dolt i de
redovisade
bygginvesteringskostnaderna.
Sammantaget bedömer utredaren att investeringskostnaderna kan
sänkas med minst
100 miljoner kronor. Däremot finner han att driftskostnaderna
kalkylerats med ca
200 miljoner kronor för lågt. Dessa merkostnader avser främst
administrativa
kostnader samt kostnader för olika kultur-arrangemang.
När det gäller intäkterna i kalkylen, där försäljning av rätten
till
TV-sändningar är klart dominerande, bör noteras att det avtal som
tecknats med
IOK om sändningsrätten till Nagano-spelen visar att ett motsvarande
avtal i
Östersund kan ge en extra intäkt med knappt 300 miljoner kronor. Av
försiktighetsskäl beräknar utredaren emellertid intäkterna för spelen
till samma
belopp som bolaget.
Utredaren redovisar som sin uppfattning en reviderad kalkyl där
kostnaderna
för spelen uppgår till 5 745 miljoner kronor och intäkterna till 3
090 miljoner
kronor. Resultatet blir således ett underskott på 2 655 miljoner
kronor.
Som jämförelse kan nämnas att motsvarande kostnader för OS i
Lillehammer
uppgick till 7 064 miljoner kronor och intäkterna till 2 974 miljoner
kronor.
Där blev det alltså ett underskott på 4 090 miljoner kronor.
För att besvara frågan om det statsfinansiella värdet på spelen bör
man enligt
utredaren lägga till de kostnader om 800 miljoner kronor vilka faller
på berörda
myndigheter. Sammantaget blir det underskott som förväntas bli täckt
av staten
3 455 miljoner kronor.
Östersund/Åres kalkyl förutsätter att kostnader för polis- och
tullbevakning,
insatser från militär, investeringar i flygplatser, järnvägar och
tidigareläggning av vissa väginvesteringar bekostas med statsmedel.
Omfattningen
av flera av dessa insatser utanför bolagets kalkyl är i dagsläget
mycket svåra
att beräkna men det är inte troligt att de uteblir helt. Omfattningen
kan
beräknas till 600 miljoner kronor enligt remissmyndigheterna, 100
miljoner
kronor för järnvägsinvesteringar och ytterligare minst 100 miljoner
för
oförutsedda kostnader, sammanlagt alltså 800 miljoner kronor. Ungefär
300
miljoner av dessa kostnader är investeringar. Kostnaderna för
motsvarande
insatser i Lillehammer uppgick till 1 047 miljoner kronor.
I samband med vinter-OS arrangeras också olympiska spel för
handikappade,
Paralympics. I Östersund/Åres kalkyl finns inte några kostnader för
dessa täv-
lingar upptagna. Kostnaderna i Lillehammer har beräknats till 100
miljoner
kronor. Lika stora kostnader bör beräknas för Östersund/Åre.

UTREDARENS FÖRSLAG TILL REVIDERAD KOSTNADS- OCH
INTÄKTSKALKYL (TKR)

Bolagets Utredarens
kalkyl kalkyl +/-

Investeringar 2 563 600 2 463 600 - 100 000
Driftskostnader 2 932 000 3 132 000 + 200 000
Paralympics 100 000 + 100 000
Kapitalkostnader 50 000 50 000 0

S:a kostnader 5 545 600 5 745 600 + 200 000

Intäkter 3 090 000 3 090 000

Underskott 2 455 600 2 655 600 + 200 000
varav moms 938 200 987 600 + 49 400

Efterbruksfond 180 000 - 180 000

Övriga kostnader 800 000 + 800 000
varav moms 60 000 + 60 000

Totalt inkl myndighetskostnader beräknar utredaren således
underskottet till
3 455 miljoner kronor

Utredaren delar bolagets uppfattning om en ökad direkt
sysselsättning till
följd av spelen avseende 6 000 årsarbeten i förberedelse,
genomförande och
anläggningsarbete. Ökningen i turism bör dock inte bli av en
omfattning att den
skulle ge 10 000 årsarbeten utslaget över fem år utan, menar
utredaren, bör mer
försiktigt beräknas till 7 500 årsarbeten inklusive indirekta
effekter. Med
denna beräkning kommer han fram till inkomster för stat och kommun
som uppgår
till 3 125 miljoner kronor, varav intäkter från mervärdesskatt utgör
1 050
miljoner kronor. Han pekar på att även måttliga förändringar i
antagandena får
stor konsekvens för beräkningen av dessa värden.
Ett OS kommer enligt den reviderade kalkylen att ge 15 000
årsarbeten
under åren före, under och efter spelen. Av dessa är 4 000 relaterade
till
byggnadsinvesteringar och resten till administrationen av
vinterspelen och
framför allt till ökad turism.
Investeringarna kommer att ge ett väsentligt tillskott till
bygg-
sysselsättningen i regionen under en längre period.
Byggarbetslösheten i
Jämtland-Härjedalen är för närvarande 58% vilket innebär drygt 1 000
personer.
Med det fastighetsöverskott inom både lokalsidan och bostadssidan som
finns i
regionen och i landet i övrigt tyder det mesta på att
sysselsättningen kommer
att vara låg för lång tid framåt. Utspritt över tiden, från det att
Östersund/Åre utses till invigningsåret, kommer investeringarna att
ligga i
storleksordningen 300-400 miljoner kronor per år vilket inte bedöms
förorsaka
några överhettningstendenser.
Jämtlands län har för närvarande ca 6 000 arbetslösa inklusive
de ovan
nämnda byggnadsarbetarna. Enligt gällande prognoser väntas inga stora
förbät-
tringar de närmaste åren. Någon överhettning på arbetsmarknaden till
följd av
ett OS uppkommer sannolikt inte.

4 Garanti för de olympiska vinterspelen år 2002

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i
propositionen
redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti
för
genomförande av de vinterolympiska spelen i Östersund och Åre
kommuner år 2002.
Skälen för regeringens förslag: Från svensk sida har inför såväl
1984 års,
1988 års, 1992 års, 1994 års som 1998 års tävlingar gjorts
ansökningar hos IOK
om att få arrangera olympiska vinterspel.
Enligt IOK:s regler fordras normalt att en OS-arrangör av staten
tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande.
Riksdagen har med
anledning av bl.a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena
beslutat om
sådana statsgarantier (prop. 1977/78:146, bet. 1977/78:KrU23, rskr.
1977/78:275,
prop. 1980/81:200, bet. 1980/81: KrU35, rskr. 1980/81:428, prop.
1985/86:104,
bet. 1985/86:KrU23, rskr. 1985/86:331, prop. 1987/88:24, bet.
1987/88:KrU8,
rskr. 1987/88:87 och prop. 1990/91:55, bet. 1990/91:KrU12, rskr.
1990/91: 127).
IOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra
orter,
nämligen Sarajevo i dåvarande Jugoslavien, Calgary i Canada,
Albertville i
Frankrike, Lillehammer i Norge respektive Nagano i Japan.
Det är av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att
större
internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett
arrangemang
som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett ökat
antal
besökare till landet och bidrar samtidigt till att göra Sverige känt
utomlands.
Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har positiv
betydelse i
detta sammanhang. Det är mot denna bakgrund motiverat att staten,
liksom
tidigare, ställer en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska
vinterspel i
Östersund/Åre. Regeringen vill betona att såväl denna framställning
som
eventuella framtida framställningar om statlig garanti för olympiska
spel prövas
utifrån de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet och inte
ges någon
prejudicerande verkan. Regeringen förutsätter att näringslivet lever
upp till
den ekonomiska medverkan man gett uttryck för i stödet för kampanjen.
Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bör
regeringen senare
ta upp förhandlingar med representanter för de båda kommunerna
(bolaget) om de
närmare förutsättningarna för en statlig garanti. I det följande
redovisas
utgångspunkterna för en sådan garanti.
Regeringen anser att de kostnader för investeringar som
redovisats av
bolaget i det stora hela förefaller rimliga. Det bör nämnas att
eventuella
kvalitetshöjningar på anläggningar enligt regeringens uppfattning bör
finansieras inom ramen för garantiåtagandet.
Även när det gäller kostnader för driften har bolaget i sin
kalkyl beaktat
erfarenheter från andra olympiska vinterspel, främst Lillehammer. Mot
denna
bakgrund och utredningen i övrigt anser regeringen att bolagets
beräkning av
kostnaderna för driften i stort är tillfredsställande utförd. Därvid
bör man
rikta uppmärksamhet mot de problem som RRV och utredaren pekat på i
denna del,
exempelvis kan risken av ökade kostnader för administration och
kultur nämnas.
Av stor betydelse för spelens finansiering är intäkterna från
försäljningen
av TV-rättigheterna. Det är också av stor betydelse att OS-budgeten
tillförsäkras största möjliga intäkter genom försäljning av rätten
att använda
OS-symbolen och sponsoring. Bolaget, remissinstanserna och utredaren
är eniga om
nivån på intäkterna för spelen. Regeringen är i och för sig inte av
någon annan
uppfattning. En viss osäkerhet råder emellertid när det gäller de
intäktsbedömningar som kan göras för närvarande.
Det finansiella kontraktet mellan arrangörerna och IOK sluts
direkt efter
det att arrangörsorten utses, vilket sker sju år innan spelen hålls.
Förändringar i valutakurser är svåra att förutse, vilket påverkar
intäkterna
från TV-rättigheterna och internationell sponsring. Med den
konstruktion av en
statsgaranti som regeringen föreslår kommer utvecklingen i fråga om
intäkterna
att vara avgörande för i vilken utsträckning statsgarantin behöver
tas i
anspråk. Det är därför av stor vikt att alla möjligheter tas till
vara att täcka
de beräknade kostnaderna genom ökade intäkter.
Garantibeloppet för spelen föreslås omfatta utgifter om högst 5
645
miljoner kronor. Oförutsedda kostnader för drift och investeringar
som omfattas
av garantiramen skall finansieras genom omprioriteringar. Samtliga
ekonomiska
beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget i november 1993. En
kostnads-
och intäktskalkyl i enlighet med dessa överväganden ger således ett
beräknat
underskott av 2 555 miljoner kronor. Därtill kommer kommunernas
önskemål om en
efterbruksfond för att möjliggöra drift av vissa idrottsanläggningar
efter OS.
Regeringen föreslår att frågan om en efterbruksfond, dess
konstruktion och
omfattning bör bli föremål för överläggningar mellan staten och
bolaget.
Den statliga ekonomiska garantin för spelen bör omfatta det av
bolaget
redovisade utgiftsprogrammet kompletterat med utredarens förslag
avseende
anläggningar i Åre. Risken för en viss ökning av driftskostnaderna
bör beaktas.
Garantin bör också rymma frågan om en efterbruksfond samt kostnaderna
för
Paralympics (Handikapp-OS). Det av regeringen föreslagna högsta
beloppet för en
statlig garanti om 5 645 miljoner kronor har beaktat kostnaderna för
detta.
Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att
kommunerna fullt
ut tar ansvaret för de olympiska vinterspelens genomförande och
ekonomi. Avtalet
bör om möjligt utformas så att risktagandet i viss utsträckning
fördelas mellan
staten och kommunerna. En strävan bör vara att kommunerna tar största
möjliga
ekonomiska ansvar för spelens genomförande. Här bör kommunernas
yttrande om
möjligheten av att stå för vissa investeringskostnader särskilt
uppmärksammas.
Kommunerna har pekat på möjligheten att bl.a. finansiera vissa idrot-
tsanläggningar som finns upptagna i framställningen om en statlig
garanti.
Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att
det inte
uppstår några onödiga likviditetsproblem eller något behov av alltför
tidig
lånefinansiering. Kommunala investeringsåtaganden på en rimlig nivå
bör också
bidra till att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för
anläggningar och
därtill knutna driftskostnader kan upprätthållas. Garantin för spelen
skall
endast utlösas i den mån utgifterna överstiger inkomsterna.
Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett
villkor för
garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revision av
verksamheten.
Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika
investeringar måste
tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter med
näringslivet om
detta snarast. Idrottsrörelsens uttalade stöd för att ansöka om de
olympiska
vinterspelen år 2002 bör också vara en garanti för dess medverkan med
ideellt
arbete vilket är av avgörande betydelse för spelens genomförande.
Såväl kommunerna som Naturvårdsverket har pekat på behovet av
att värna
miljön i samband med spelen. Regeringen delar denna bedömning och
anser att den
fortsatta planeringen för spelen bör innefatta utarbetande av en
utredning
avseende miljökonsekvenserna av spelens genomförande.
Statsfinansiella kostnader uppkommer också genom de merkostnader
som
myndigheter kan beräknas få som ett resultat av att spelen förläggs
till
Sverige. Remissinstanserna har pekat på beräknade merkostnader upp
till 600
miljoner kronor. Utredaren har skattat behovet till 800 miljoner
kronor, varav
60 miljoner kronor utgör mervärdesskatt. Regeringen bedömer att
merkostnaderna
för myndigheterna ligger i storleksordningen 800 miljoner kronor.
Regeringen
vill betona att alla eventuella merkostnader för myndigheter kommer
att bli
föremål för sedvanliga budgetberedningar.
De statsfinansiella kostnaderna kan alltså beräknas till
sammanlagt drygt
3 000 miljoner kronor.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Långsiktigt och vid full sysselsättning av produktionsfaktorerna
är det
inte rimligt att räkna med att total sysselsättning eller total
produktion
påverkas av ökade offentliga utgifter till olika områden.
Sysselsättningen på
lång sikt bestäms i huvudsak av hur flexibel och väl fungerande
arbetsmarknaden
är. I detta fall är det dock orealistiskt att räkna med full
sysselsättning på
den lokala arbetsmarknaden i Östersund/Åre regionen.
Bland de samhällsekonomiska intäkterna av ett vinter-OS år 2002
är
goodwillvärdet för Sverige och för svenskt näringsliv betydande. Ett
OS innebär
en mycket stark exponering av värdlandet, såväl under
förberedelseåren som under
själva spelen. Spelens attraktionskraft avspeglas i de miljardbelopp
som betalas
för TV-rättigheterna och den stora uppmärksamheten i media som spelen
ges. Detta
ger en indikation på värdet av den reklam för Sverige och svenskt
näringsliv som
ett olympiskt vinterspel skulle ge.
Ett olympiskt vinterspel i Sverige kommer att engagera idrotts-
och
allmänintresserade i alla samhällsgrupper och upplevas som en mycket
positiv
händelse för en stor del av befolkningen. Vid sidan av de direkta
goodwilleffekterna innebär därför ett OS i Sverige sannolikt
betydande positiva
välfärdseffekter.
I en statsfinansiell kalkyl har i allmänhet förändringar i
produktionens
och konsumtionens sammansättning budgeteffekter eftersom olika typer
av
produktion och efterfrågan beskattas olika. Därmed påverkas statens
intäkter.
Spelen kommer med all sannolikhet att leda till ökad turism, inte
minst från
utlandet. Samtidigt bör noteras att annan produktion kan komma att
trängas undan
då turistnäringen expanderar. Genomförandet av det utgiftsprogram som
spelen
medför bör ske på ett sådant sätt att annan ekonomisk verksamhet i
området så
långt möjligt inte påverkas negativt. Sammantaget bedömer regeringen
att den
inhemska konsumtionen kommer att öka. Detta innebär att underlaget
för bl.a.
mervärdesbeskattningen ökar.
Storleken av de positiva skatteeffekterna bestäms till icke
oväsentlig del
av den ökade turismen. Ökad sysselsättning och konsumtion beräknas ge
positiva
ekonomiska bidrag till det allmänna.
Även indirekt bör ett OS kunna ge positiva effekter för statens
finanser.
Svenskt näringsliv bör kunna öka sina volymer och vinster i handeln
med utlandet
med stöd av den goodwilleffekt som ett vinter-OS i Sverige skulle
medföra. Ökad
produktion för export bör på sikt leda till ökade skatteintäkter för
såväl stat
som kommun.
Enligt regeringens bedömning kan de statsfinansiella kostnaderna,
med
utgångspunkt i kommunernas framställning, remissyttrandena och
generaldirektör
Wadelius utredning, beräknas till drygt 3 000 miljoner kronor. De
ovan
redovisade statsfinansiella intäkterna är mer svårberäknade.
Regeringen anser
dock att vid en samlad bedömning överväger de positiva effekterna av
olympiska
vinterspel i Östersund/Åre år 2002. Sammantaget anser regeringen mot
denna
bakgrund att en statlig garanti bör beviljas.

4

Förteckning över remissinstanser

Ansökan om statlig garanti för Olympiska Vinterspel år 2002 (Dnr
4997/93).

Rikspolisstyrelsen, Överbefälhavaren, Fortifikationsförvaltningen,
Väg-verket,
Luftfartsverket, Generaltullstyrelsen, Statens Fastighetsverk,
Riksrevisionsverket, Statens Naturvårdsverk, Länsstyrelsen i
Jämtlands län,
Landstinget i Jämtlands län, Domän AB, Sveriges Olympiska Kommitté,
Sveriges
Riksidrottsförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och
Telia AB.

5

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 april 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,
Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar proposition 1993/94:240 Statlig garanti för
anordnande
av olympiska vinterspel i Sverige år 2002.

6

Händelser

Inlämning: 1994-04-15 Bordläggning: 1994-04-15 Hänvisning: 1994-04-18 Motionstid slutar: 1994-05-02
Förslagspunkter (2)
Följdmotioner (6)