Utbildning för fredsbevarande verksamhet

Proposition 1993/94:244

Regeringens proposition
1993/94:244

Utbildning för fredsbevarande verksamhet

Prop.
1993/94:244

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 14 april 1994

Carl Bildt

Anders Björck
(Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Förslaget innebär att regeringen bemyndigas att sända väpnad styrka utomlands
för att delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande verksamhet inom
ramen för internationellt samarbete. Vidare slås det fast att den som inte är
anställd i Försvarsmakten och som skall delta i utbildning för fredsbevarande
verksamhet inom ramen för internationellt samarbete - i Sverige eller utomlands
- skall ha samtyckt till detta. Värnpliktiga, kvinnor som fullgör militär
grundutbildning och tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt
veterinärpersonal m.m. skall när de deltar i utbildning för fredsbevarande
verksamhet anses fullgöra den utbildning som de annars skulle ha genomgått.

Den nu föreslagna lagen innebär ingen förändring vad avser regeringens möjlighet
att sända en väpnad styrka utomlands för deltagande i fredsbevarande verksamhet
enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............. 3

2 Förslag till lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet 4

3 Ärendet och dess beredning............... 5

4 Formella förutsättningar................. 6

5 Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet 7

6 Författningskommentar.................... 10

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994 12
1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till
lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
2 Förslag till lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet

Härigenom föreskrivs följande.

1 Regeringen får sända en väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning
för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete.

2 Den som i Sverige eller utomlands skall delta i utbildning för
fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete och som inte
är anställd i Försvarsmakten skall ha samtyckt till att delta i utbildningen.

3 Om en värnpliktig under sin grundutbildning enligt 27 1 mom.
värnpliktslagen (1941:967) deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet,
skall han även under denna utbildning anses fullgöra grundutbildningen. Detsamma
skall gälla för en kvinna som deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet
under den tid då hon fullgör grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär
grundutbildning för kvinnor.

En värnpliktig som i andra fall än som sägs i första stycket deltar i utbildning
för fredsbevarande verksamhet skall anses fullgöra repetitionsutbildning enligt
27 1 mom. värnpliktslagen.

Den som är tjänstepliktig enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall när han eller hon deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra sådan utbildning som
sägs i 6 den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Vid sitt toppmöte den 10 - 11 januari 1994 inbjöd North Atlantic Treaty
Organisation (NATO) till en ny form av samarbete inom ramen för initiativet
Partnerskap för fred (Partnership for Peace - PFP). Inbjudan riktades till
deltagarländerna i North Atlantic Cooperation Council (NACC) och till andra
stater, som deltar i Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) och
som "kan och vill bidra till programmet". Därmed menas främst Sverige, Finland
och Österrike som, utan att vara medlemmar i NACC, medverkat i dess arbete att
utveckla den fredsbevarande verksamheten.

Regeringen har ställt sig positiv till NATO-staternas inbjudan och anser att PFP
kan utgöra ett viktigt steg mot en ny fredsordning för Europa. Regeringen har i
en skrivelse till riksdagen den 24 mars 1994 (skr. 1993/94:207) närmare
redogjort för PFP-samarbetets innehåll. För ytterligare information om PFP och
den svenska medverkan hänvisas till denna skrivelse.

Som framgår av skrivelsen är gemensamma övningar med trupp från flera
partnerstater, där uppträdande under fredsbevarande verksamhet övas, ett viktigt
inslag i PFP-samarbetet. Sverige bör ha möjlighet att delta i dessa övningar. En
första övning kan komma att genomföras hösten 1994. Som framgår av regeringens
skrivelse till riksdagen saknas för närvarande rättslig grund för regeringen
att sända svensk trupp utomlands för deltagande i sådan övning. Regeringen
föreslår därför i denna proposition en lag som ger regeringen möjlighet att
fatta sådana beslut. Samtidigt behandlas frågan om vad som skall gälla för den
personal som skall delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande
verksamhet.

Underhand har yttrande inhämtats från Försvarsmaktens organisa-tionsmyndighet,
Värnpliktsverket, Sveriges Akademikers Central-organisation, Officerarnas
Riksförbund, Statsanställdas Förbund, Försvarets Civila Tjänstemannaförbund och
Sveriges centrala värnpliktsråd.

Lagrådets hörande

Som framgått av det föregående kan en första övning inom ramen för
PFP-samarbetet beräknas äga rum redan i höst. Ärendet bör av det skälet
behandlas av innevarande riksmöte. Förslaget är därför av så brådskande
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Yttrande från Lagrådet har
därför inte inhämtats.
4 Formella förutsättningar

Enligt 10 kap. 9 första stycket regeringsformen får regeringen sätta in
försvarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I övrigt får
svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast
om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som anger
förutsättningarna för åtgärden (andra punkten) eller om en skyldighet att vidta
åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som
riksdagen har godkänt (tredje
punkten).

Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands finns
möjlighet för regeringen att efter begäran av FN eller efter beslut som fattats
av ESK ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet
utomlands.

Vidare anges att den personal som ingår i en väpnad styrka som används för
fredsbevarande verksamhet utomlands skall anställas särskilt för detta ändamål i
en utlandsstyrka inom försvarsmakten. Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan
får samtidigt tjänstgöra utomlands i väpnad tjänst.

Genom lagen regleras således det enligt 10 kap. 9 första stycket 2
regeringsformen delegeringsbara området i fråga om insättande av väpnad styrka
utomlands.

Närmare bestämmelser om hur utlandsstyrkan skall organiseras, personalens
ställning och tjänstgöring m.m. finns i förordningen (1984:309) om
utlandsstyrkan inom försvarsmakten.

Av förordningen framgår bl.a. att Överbefälhavaren eller på Överbefälhavarens
uppdrag Chefen för armén rekryterar, organiserar och utbildar utlandsstyrkan
samt att den som anställts i utlandsstyrkan är skyldig att tjänstgöra utomlands.
Från och med den 1 juli 1994 övertas dessa uppgifter av den nya myndigheten
Försvarsmakten.

Anställda i utlandsstyrkan är under den tid då de tjänstgör utomlands
underkastade disciplinsystemet för krigsmän enligt 2 lagen (1986:644) om
disciplinförseelser av krigsmän, m.m.

Bestämmelser om förmåner till utlandsstyrkans personal finns i förordningen (FFS
1984:31) om förmåner till anställd i utlandsstyrkan inom försvarsmakten.

5 Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att
sända väpnad styrka utomlands för att - inom ramen
för internationellt samarbete - delta i utbildning
för fredsbevarande verksamhet. Den som inte är
anställd i Försvarsmakten skall inte kunna tvingas
att inom ramen för internationellt samarbete delta
i utbildning för fredsbevarande verksamhet i
Sverige eller utomlands utan skall ha samtyckt
särskilt till detta. Sådan personal skall när den
deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet
anses fullgöra den tjänstgöring som åligger denna
personal på grund av annan lag.

De hörda organen: Statsanställdas Förbund har förklarat sig stå helt bakom
inriktningen av PFP men har ansett att deltagande i denna typ av
övningsverksamhet ligger utanför de skyldigheter som i dag gäller i
anställningsavtal. Övriga hörda organ har inte haft något att erinra mot
regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Ett prioriterat område för svenskt deltagande
inom ramen för PFP är att medverka till utvecklingen av den fredsbevarande
verksamheten.

En förutsättning för att Sverige skall kunna bidra till en förbättring av den
fredsbevarande verksamheten är att svensk trupp kan delta i gemensamma övningar
och annan utbildning tillsammans med andra partnerstater i syfte att utveckla
bl.a. formerna för ledning, taktik och logistik i internationella
fredsbevarande insatser.

Sådan utbildning bidrar till att skapa förutsättningar för ett effektivt
gemensamt uppträdande som stärker insatserna då gemensamma fredsbevarande
operationer, beslutade av FN eller ESK, skall genomföras.

Deltagandet gör det också möjligt att hålla fortsatt hög kompetens i den
omfattande kursverksamhet avseende fredsbevarande verksamhet som Sverige
inbjuder utländska officerare till.

För att ett svenskt deltagande i övningar och annan utbildning utomlands för
fredsbevarande verksamhet skall kunna komma till stånd utan att riksdagen skall
behöva höras vid varje tillfälle när frågan om övningsverksamhet aktualiseras,
bör möjlighet öppnas för regeringen att besluta att sända svensk väpnad styrka
utomlands för att delta i sådan utbildning.

Övningar är planerade att genomföras årligen inom ramen för PFP med trupp från
partnerstaterna. Omfattningen av dessa övningar är svår att förutse, men bedöms
omfatta cirka en brigad eller motsvarande marina styrkor eller flygvapenstyrkor.
I ett inledande skede avses mer begränsad utbildning genomföras. Värdskapet för
utbildningarna kommer att växla mellan partnerstaterna. En första övning kan -
som redan nämnts - komma att äga rum redan under hösten 1994. Deltagande stater
kommer också att medverka i planering och utvärdering av dessa övningar. Från
svensk sida planeras deltagande med förband av högst bataljons storlek.

Regleringen av vad som gäller för utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt
territorium finns i förordningar. Sålunda regleras t.ex. tillträdet för
utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon i
tillträdesförordningen (1992:118). Det blir regeringens sak att utfärda
föreskrifter för utländsk väpnad styrkas tillträde till Sverige för att delta i
utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Värnpliktiga är enligt 3 värnpliktslagen (1941:967) skyldiga att fullgöra
värnpliktsutbildning. I värnpliktsutbildningen ingår såväl grundutbildning som
repetitionsutbildning. Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet som
äger rum inom ramen för internationellt samarbete är emellertid inte primärt att
betrakta som ett led i utbildningen av de värnpliktiga för krigsbefattningar i
det svenska försvaret. En värnpliktig kan därför inte med stöd av
värnpliktslagen anses skyldig att delta i sådan utbildning - vare sig i Sverige
eller utomlands - utan att han först samtyckt till detta. Att deltagandet skall
vara frivilligt är också lämpligt med hänsyn till att utbildningen är ett led i
förberedelserna inför senare medverkan i utlandsstyrkan för fredsbevarande
verksamhet, där deltagandet grundas på anställning. En värnpliktig som i denna
egenskap deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet bör dock ha rätt att
tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid som fullgjord värnpliktsutbildning.
Även i övrigt bör samma regler gälla för honom som under tjänstgöring enligt
värnpliktslagen. Om utbildningen äger rum i samband med den värnpliktiges
grundutbildning, bör han även under utbildningen för fredsbevarande verksamhet
anses fullgöra grundutbildning. Annars bör han under denna utbildning anses
fullgöra repetitionsutbildning.

Även för den som är tjänstepliktig enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för
hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. kan det bli aktuellt
att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Inte heller sådan
personal bör kunna beordras att delta. Precis som värnpliktig personal bör denna
tjänstepliktiga personal när den i denna egenskap deltar i utbildning för
fredsbevarande verksamhet anses fullgöra sin tjänsteplikt.

Kvinnor som fullgör grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär
grundutbildning för kvinnor kan också komma i fråga för frivilligt deltagande i
utbildning för fredsbevarande verksamhet. På samma sätt som värnpliktiga bör de
då anses fullgöra grundutbildning.

Vad gäller Försvarsmaktens anställda personal finns inget hinder att ålägga
deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Det får anses ingå i
arbetsuppgifterna för de personalkategorier som kan bli aktuella för deltagande
i sådan utbildning att medverka i utbildningen. Detta gäller såväl militär som
civil personal och oavsett om utbildningen äger rum i Sverige eller utomlands.

I förslaget till ny lag anges de nu behandlade förutsättningarna för utbildning
för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete.

De nya tjänstgöringsbetingelserna för värnpliktiga, kvinnor som fullgör militär
grundutbildning, tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt
veterinärpersonal m.m. är i princip inte sådana att de motiverar några ändringar
av förmånerna. I fråga om den anställda personalen i Försvarsmakten är det
arbetsgivaren och personalorganisationerna som skall avgöra om verksamheten bör
medföra ändringar i gällande kollektivavtal om löne- och anställningsvillkor.
6 Författningskommentar

Lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet

1

I denna paragraf finns ett bemyndigande för regeringen att sända en väpnad
styrka utomlands för att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom
ramen för internationellt samarbete. På samma sätt som bemyndigandet i lagen om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands är det här fråga om en reglering av det
delegeringsbara området i 10 kap. 9 första stycket 2 regeringsformen. Såsom
framgår av lagtexten omfattar bemyndigandet endast utbildning för fredsbevarande
verksamhet. Regeringens möjligheter att sända väpnad styrka utomlands för att
delta i fredsbevarande verksamhet regleras inte här utan i lagen om väpnad
styrka för tjänstgöring utomlands. I begreppet utbildning innefattas även
övningar.

2

Som har framgått av avsnitt 5 skall värnpliktiga, kvinnor som genomgår militär
grundutbildning och de som är tjänstepliktiga enligt lagen om tjänstepliktiga
för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. inte kunna beordras
att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för
internationellt samarbete. I denna paragraf har därför tagits in en bestämmelse
om att den som inte är anställd i Försvarsmakten skall samtycka till att delta i
sådan utbildning. Detta gäller oavsett om utbildningen skall äga rum i Sverige
eller utomlands.

Den anställda personalen är däremot - inom ramen för sina anställningsavtal -
skyldig att delta i övningar och annan utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Avsikten är självfallet att de som utbildats för fredsbevarande verksamhet skall
kunna rekryteras för tjänstgöring i väpnad tjänst för sådan verksamhet
utomlands. Som framgår av lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
skall de dock då anställas särskilt för denna uppgift.

3

Till skillnad från vad som gäller vid fredsbevarande verksamhet enligt lagen om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands skall den som skall delta i utbildning
för fredsbevarande verksamhet inte anställas särskilt för detta. För den
anställda personalen gäller deras anställningsavtal, medan värnpliktiga under
grundutbildning och kvinnor som genomgår militär grundutbildning - enligt vad
som sägs i första stycket - skall anses fullgöra grundutbildning, oavsett om
utbildningen för fredsbevarande verksamhet äger rum i Sverige eller utomlands.

Enligt andra stycket skall en värnpliktig som i denna egenskap deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet under den tid när han inte fullgör
grundutbildning anses fullgöra repetitionsutbildning.

Att denna personal skall anses fullgöra grund- eller repetitionsutbildning
innebär att tjänstgöringstiden skall tillgodoräknas som fullgjord utbildning,
att de skall ha värnpliktsförmåner, att disciplin-ansvarsreglerna enligt lagen
om disciplinansvar för krigsmän, m.m. gäller för dem samt att även i övrigt
samma regler som gäller vid respektive form av tjänstgöring skall gälla.

På motsvarande sätt skall - som framgår av tredje stycket - den som är
tjänstepliktig enligt lagen om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal
samt veterinärpersonal m.m. få tillgodoräkna sig tjänstgöringen som utbildning
enligt 6 i den lagen, få sina vanliga förmåner och vara krigsman enligt lagen
om disciplinansvar för krigsmän.

Som framgår av paragrafens lydelse gäller den endast när någon i sin egenskap av
värnpliktig, kvinna under grundutbildning eller tjänstepliktig hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. fullgör utbildning för
fredsbevarande verksamhet. Bestämmelsen har således inte avseende på personal
som anställts i utlandsstyrkan för fredsbevarande verksamhet. För sådan personal
gäller andra regler vid utbildning som äger rum inför en fredsbevarande insats.

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin, Hellsvik,
Wibble, Björck, Davidson, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Björck

Regeringen beslutar proposition 1993/94:244 Utbildning för fredsbevarande
verksamhet

Händelser

Inlämning: 1994-04-19 Bordläggning: 1994-04-19 Hänvisning: 1994-04-20 Motionstid slutar: 1994-05-04
Förslagspunkter (2)