Vissa ändringar i skollagen

Proposition 1993/94:242


Regeringens proposition
1993/94:242
Vissa ändringar i skollagen

Prop.
1993/94:242

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Westerberg
Beatrice Ask
(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att elevernas hemkommuner från och med den 1 januari
1996 skall vara skyldiga att utge ersättning för elever i fristående särskolor.
Vidare föreslås att ett förtydligande görs i 5 kap. skollagen (1985:1100) om
att den som skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning
på nationella program i gymnasieskolan.
För elever som har påbörjat utbildning på ett program i gymnasieskolan före den
1 juli 1994 föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att betyg skall sättas
i ämnen och inte på kurser.
Slutligen föreslås att regeringen får medge att IB-utbildning får anordnas vid
en riksinternatskola.

Innehåll

1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3
2 Lagtext...........................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen.......4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen om ändring
i skollagen...................................10
3 Ärendet och dess beredning.......................11
4 Fristående särskolor.............................11
5 Vissa andra skollagsändringar....................14

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 30 mars 1994....................................16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
- lag om ändring i skollagen (1985:1100),
- lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)[1]
dels att 5 kap. 28 samt 9 kap. 7, 9, 10 och 14 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 9kap. 6 a och 8 a och
10 kap. 1 a , av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.
28

Ungdomar som är svårt Ungdomar
rörelsehindrade har rätt som är svårt rörelsehindrade
att efter fullgjord har rätt att efter fullgjord
skolplikt få utbildning påskolplikt få utbildning på
ett nationellt program på ett nationellt program på en
en sådan gymnasieskola sådan gymnasieskola med
med Rh-anpassad Rh-anpassad utbildning som
utbildning som avses i 7 avses i 7 om eleven är
. Rätten gäller intill behörig till utbildning på
utgången av vårterminen ett nationellt program.
det kalenderår då eleven Rätten gäller, trots
fyller 21 år. bestämmelsen i 1 första
stycket, intill utgången av
vårterminen det kalenderår då
eleven fyller 21 år.

Om en elev har påbörjat utbildning i en gymnasieskola med Rh-anpassad
utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 21 år,
skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen till utgången av
vårterminen det kalenderår då han fyller 23 år, om det behövs för att slutföra
utbildningen.

**Fotnot**
[1]Lagen omtryckt 1991:1111.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

6 a
En
fristående skola, som är
godkänd för elever som har
särskild skolplikt och som
motsvarar särskolan, skall
tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas
hemkommuner. För att en
nystartad skola skall ha
rätt till bidrag gäller dock
att skolan skall ha ansökt
om att bli godkänd för
särskild skolplikt före den 1
augusti året innan
bidragsåret börjar. Varje
bidragsår börjar den 1 juli.
Tilldelningen
skall, om elevernas
hemkommuner och den
fristående skolan inte
kommer överens om annat, ske
i enlighet med
bestämmelserna i 6 andra
och tredje styckena.
Om
den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall
dessa erlägga det belopp som
regeringen beslutat.

7 [2]
Fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 , får för de elever som
bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de
särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga
för verksamheten.

Fristående
skolor som har rätt till
bidrag enligt 6 a får för de
elever som bidragen avser
endast ta ut elevavgifter
som är skäliga med hänsyn till
de kostnader som skolan
har, förutsatt att
kostnaderna kan anses
rimliga för verksamheten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om Statens skolverk, Om
vid prövning av en ansökanStatens skolverk, vid
om godkännande som avses prövning av en ansökan om
i 2 första stycket, godkännande som avses i 2 ,
finner att finner att elevavgifterna
elevavgifterna vid vid skolan inte kan anses
skolan inte kan anses skäliga, skall verket, om
skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att
skolan godkänns, förklara den inte skall ha rätt till
att den inte skall ha bidrag enligt 6 eller 6 a .
rätt till bidrag enligt
6 .

Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om en
skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga. Innan
ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.
Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av Skolverket, om
elevavgifterna senare bedöms som skäliga.

8 a
Regeringen
får i fråga om viss
utbildning förklara en
fristående skola berättigad
till sådant bidrag som avses
i andra stycket, om
utbildningen ger kunskaper
och färdigheter som till art
och nivå väsentligen svarar
mot de kunskaper och
färdigheter som
gymnasiesärskolan förmedlar
och skolan även i övrigt
väsentligen svarar mot
gymnasiesärskolans allmänna
mål. Härvid skall särskilt
beaktas de krav som anges i
1kap. 2 andra och tredje
styckena.
Om
en sådan förklaring som avses
i första stycket lämnats,
skall elevernas hemkommuner
lämna bidrag till skolan.
Kommunens skyldighet gäller
endast utbildning för sådana
elever som hemkommunen var
skyldig att erbjuda
utbildning i
gymnasiesärskolan vid den
tidpunkt då utbildningen
började.
Om
den fristående skolan inte
kommer överens om annat med
elevernas hemkommuner skall
dessa erlägga det belopp som
regeringen beslutat.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 [3]

Om inte kommunen och Om
skolan har kommit överens inte kommunen och skolan
om annat skall bidraget har kommit överens om annat
enligt 8 beräknas för ettskall bidraget enligt 8
bidragsår i sänder. Varje eller 8 a beräknas för ett
bidragsår börjar den 1 bidragsår i sänder. Varje
juli. Tilldelningen bidragsår börjar den 1 juli.
grundas på antalet elever Tilldelningen grundas på
på den bidragsberättigade antalet elever på den
utbildningen den 15 bidragsberättigade
september under utbildningen den 15
bidragsåret. Bidraget september under bidragsåret.
skall utbetalas med en Bidraget skall utbetalas
tolftedel varje månad. med en tolftedel varje
Utbetalningarna i månad. Utbetalningarna i
juli-september avpassas juli-september avpassas
efter ett beräknat antal efter ett beräknat antal
elever och reglering görs elever och reglering görs
vid utbetalning i vid utbetalning i oktober.
oktober. För en skola som För en skola som är
är nystartad, får bidrag, nystartad, får bidrag, som
som avser tiden avser tiden juli-september
juli-september månad, månad, betalas ut samlat i
betalas ut samlat i september.
september.

Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte
skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med
kalendermånaden efter den då eleven slutade.

För att en skola skall För
ha rätt till bidrag gälleratt en skola skall ha rätt
dock att skolan har till bidrag gäller dock att
ansökt om att bli skolan har ansökt om att bli
förklarad som förklarad som
bidragsberättigad senast bidragsberättigad senast den
den 1 augusti året innan. 1 augusti året innan. Ansökan
Ansökan skall lämnas in skall lämnas in till
till länsstyrelsen i det länsstyrelsen i det län där
län där skolan är belägen.skolan är belägen om ansökan
avser en skola vars
utbildningar motsvarar
gymnasieskolans och till
Statens skolverk om ansökan
avser en skola vars
utbildningar motsvarar
gymnasiesärskolans.

10 [4]
Skolor som har rätt till bidrag enligt 8 får för de elever som bidragen avser
endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader
som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skolor
som har rätt till bidrag
enligt 8 a får för de elever
som bidragen avser endast
ta ut elevavgifter som är
skäliga med hänsyn till de
kostnader som skolan har,
förutsatt att kostnaderna
Om en skola tar ut kan anses rimliga för
elevavgifter för verksamheten.
utbildningar som
berättigar till bidrag Om
enligt 8 och avgifterna en skola tar ut
inte kan anses skäliga, elevavgifter för
skall förklaringen om rättutbildningar som berättigar
till bidrag återkallas. till bidrag enligt 8 eller
Innan ett sådant beslut 8 a och avgifterna inte
fattas skall skolan ges kan anses skäliga, skall
möjlighet att ändra förklaringen om rätt till
avgiftens storlek. bidrag återkallas. Innan ett
sådant beslut fattas skall
skolan ges möjlighet att
ändra avgiftens storlek.

14 [5]

Om en fristående skola Om
som har rätt till bidrag en fristående skola som har
enligt 8 inte längre rätt till bidrag enligt 8
uppfyller kraven för att eller 8 a inte längre
få bidrag och bristerna uppfyller kraven för att få
inte avhjälps efter bidrag och bristerna inte
påpekande för huvudmannen,avhjälps efter påpekande för
skall förklaringen om rätthuvudmannen, skall
till bidrag återkallas. förklaringen om rätt till
Detsamma gäller om en bidrag återkallas. Detsamma
fristående skola trots gäller om en fristående skola
påpekande inte iakttar trots påpekande inte iakttar
sin skyldighet enligt 13 sin skyldighet enligt 13
att delta i uppföljning att delta i uppföljning och
och utvärdering. utvärdering. 10
kap.

lering görs
vid utbetalning i vid utbetalning i oktober.
oktober. För en skola som För en skola som är
är nystartad, får bidrag, nystartad, får bidrag, som
som avser tiden avser tiden juli-september
juli-september månad, månad, betalas ut samlat i
betalas ut samlat i september.
september.

1 a
Regeringen får medge att en riksinternatskola vid
sidan av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar utbildning som
leder fram till International Baccalaureate (IB).

-----------
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Ersättning som avses i 9 kap. 6 a och 8 a från elevernas hemkommuner till
fristående särskolor skall utgå först fr.o.m. den 1 januari 1996.
3. Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola skall första gången
bidrag beräknas enbart för tiden januari-juni månad 1996. Till grund för
bidraget under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående
skolan den 15 september 1995 om inte annat följer av vad som är föreskrivet i 9
kap. 6 a andra stycket eller 9 kap. 9 andra stycket om elever som slutar
under bidragsåret.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen
(1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1478) om ändring i skollagen
(1985:1100)[6]
dels att 9 kap. 13 skall ha följande lydelse,
dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny punkt, 7,
av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.
13

Fristående skolor som Fristående
får bidrag för viss skolor som får bidrag för
utbildning enligt 8 viss utbildning enligt 8
skall, i fråga om den eller 8a skall, i fråga om
utbildningen, stå under den utbildningen, stå under
tillsyn av Statens tillsyn av Statens
skolverk. Skolorna är i skolverk. Skolorna är i fråga
fråga om dessa om dessa utbildningar
utbildningar skyldiga skyldiga att delta i den
att delta i den uppföljning och utvärdering
uppföljning och av skolväsendet som genomförs
utvärdering av av Statens skolverk.
skolväsendet som genomförs
av Statens skolverk.

Fristående skolor som avses i 8 är vidare skyldiga att delta i riksomfattande
prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
-----------
7. Bestämmelsen i 5 kap. 4 a tredje stycket skall inte tillämpas i fråga om
elever som har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga att ge bidrag till
dels fristående skolor som godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt (prop.
1991/92:95, bet. 1991/92:UbU22, rskr. 1991/92:346), dels fristående
gymnasieskolor (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93:UbU17, rskr. 1992/93:406).
Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan före utgången år 1995
skall föras över från landstingen till kommunerna (prop. 1991/92:94, bet.
1991/92:UbU28, rskr. 1991/92:285). I propositionen (1992/93:230) Valfrihet i
skolan aviserade regeringen att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996 bör vara
skyldiga att utge ersättning till huvudmännen för fristående särskolor för
elever som tas emot där. Regeringen aviserade också att förslag till
lagbestämmelser skulle lämnas senare.
Gymnasieskolan har under de senaste åren successivt reformerats i riktning mot
en alltmer kursutformad utbildning. Det är nu lämpligt att inleda en lagteknisk
genomgång av författningarna rörande gymnasieskolan. En sådan genomgång
förbereds också inom Utbildningsdepartementet. Mindre materiella justeringar bör
i huvudsak kunna göras i samband med en sådan översyn. Vissa sakliga justeringar
är dock av sådan natur att de inte bör anstå till dess den lagtekniska översynen
har gjorts. De tas upp i det följande, tillsammans med en fråga om
IB-utbildningen, som står gymnasieskolan nära.
4 Fristående särskolor

Regeringens förslag: Fristående skolor som är godkända för elever med särskild
skolplikt och som motsvarar särskolan skall fr.o.m. den l januari 1996 tilldelas
bidrag från elevernas hemkommuner. En fristående gymnasiesärskola kan av
regeringen förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner fr.o.m.
den l januari 1996.

För att bli berättigad till bidrag skall ansökan om godkännande respektive om
bidrag ha inkommit till Statens skolverk före den l augusti året innan
bidragsåret, som löper från den 1 juli.
Om inte skolan och hemkommunen kommer överens om ersättningen, skall kommunerna
erlägga det belopp som regeringen bestämmer. Detta gäller både fristående
gymnasiesärskolor och fristående särskolor för fullgörande av skolplikten.
Om huvudmannen inte fullgör sina skyldigheter kan regeringen återkalla beslutet
om bidrag till en fristående gymnasiesärskola.
Skälen för regeringens förslag: Utvecklingsstörda barn får fullgöra sin
skolplikt i en fristående skola, om skolan är godkänd för särskild skolplikt.
Ett sådant godkännande förutsätter att skolan ger en utbildning som väsentligen
svarar mot den som eleverna skulle få i den kommunala särskolan och att eleverna
i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. Skolverket prövar om en
fristående skola som motsvarar särskolan skall godkännas för särskild skolplikt.
Skolverket beslutar också om återkallande av godkännande om skolan inte längre
uppfyller villkoren.
Något motsvarande "godkännande" krävs inte för en fristående särskola som ger
en utbildning som motsvarar den som ges i gymnasiesärskolan.
Regeringen kan förklara en fristående särskola berättigad till statsbidrag
enligt förordningen (1993:888) om statsbidrag till fristående särskolor.
Regeringen har förklarat tio fristående särskolor berättigade till sådant
statsbidrag. Regeringen har med stöd av 10 nämnda förordning för läsåret
1993/94 fastställt det högsta belopp som skall utbetalas till respektive skola.
Beloppen per elev varierar mellan de olika skolorna.
En fristående särskola, som är godkänd för särskild skolplikt, skall tilldelas
medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. Ansökningstid m.m. bör regleras
på samma sätt som för skolor godkända för vanlig skolplikt.
Huvudmannen för utbildningar vid en fristående gymnasiesärskola skall kunna
förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Skyldigheten för
hemkommunen att lämna bidrag skall omfatta de elever kommunen är skyldig att
erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan.
Ansökan om bidrag till en gymnasieskärskola bör lämnas in till Statens skolverk
före den 1 augusti året innan bidragsåret. Någon regional prövning av
länsstyrelsen, som för fristående gymnasieskolor, kan inte anses vara nödvändig.
Skolverket skall med eget yttrande överlämna ansökan till regeringen, som tills
vidare bör fatta beslut i dessa frågor.
För att en fristående gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bidrag
bör det krävas att utbildningen är av god kvalitet och att undervisningen ges av
kompetenta lärare. Vidare skall skolan väsentligen svara mot gymnasiesärskolans
allmänna mål. Härvid skall särskilt de mål som anges i 1 kap. 2 andra och
tredje styckena skollagen beaktas. Vad detta innebär har utvecklats i
propositionen 1992/93:230 s. 45 f. Skolan måste delta i Skolverkets reguljära
uppföljning och utvärdering samt stå under Skolverkets tillsyn. Vidare skall
skolorna vara skyldiga att lämna de statistiska uppgifter och den
verksamhetsredovisning som Skolverket föreskriver.
Om en skola inte längre uppfyller kraven för bidrag kan regeringen återkalla
beslutet om rätt till bidrag.

Elevavgifter

Om elevavgifter tas ut måste de vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader,
under förutsättning att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig. I
fråga om särskolorna går det inte att ange någon normalkostnad, eftersom behoven
skiftar så kraftigt. Avgifterna bör därför inte vara anknutna till särskilda
kostnader som skolan har utöver normalkostnader, som fallet är med vanliga
fristående grundskolor och gymnasieskolor. Avsikten är dock inte att
elevavgifter skall generellt vara större eller mer allmänt tillämpade i
fristående särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor. Av den
anledningen kommer det att ligga särskild vikt vid skälighetsbedömningen, när
det gäller avgifter vid fristående särskolor.

Ersättningsnivå

Regeringen utgår från att den fristående särskolan och elevernas hemkommuner kan
komma överens om ersättningen. I de fall parterna inte är överens bör regeringen
fastställa ersättningen.

Utbetalning m.m.

I första hand bör kommunen och den fristående skolan komma överens om hur
bidraget skall betalas ut. För det fall de inte kommer överens bör regler om hur
utbetalningen skall ske finnas i skollagen.
Bestämmelser om dels en godkänd fristående särskolas rätt till bidrag, dels
regeringens rätt att förklara utbildningar vid en fristående gymnasiesärskola
berättigade till bidrag bör tas in i två nya paragrafer i skollagen, 9 kap. 6 a
och 8 a . Vidare bör de bestämmelser som avser utbetalning och ansökan,
elevavgifter, tillsyn och återkallande av rätten till bidrag (9 kap. 7, 9, 10,
13 och 14 skollagen) ändras så att de omfattar även fristående särskolor.
De nya bidragsreglerna bör införas fr.o.m. den l januari 1996. Införandet av
det nya systemet för bidrag sammanfaller då med den tidpunkt då kommunerna
senast skall ha övertagit ansvaret för särskolorna. För första halvåret 1996
behövs särskilda övergångsbestämmelser eftersom bidragsåret normalt skall börja
den 1 juli ett år och sluta den 30 juni året efter.
Förslaget påverkar dels medlen under anslaget Bidrag till driften av fristående
skolor m.m. för budgetåret 1995/96, dels det kommunala utjämningsbidraget för år
1996. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i dessa frågor.

5 Vissa andra skollagsändringar

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 5 kap. 28 skollagen (1985:1100) om
behörighet till Rh-anpassad utbildning förtydligas. Vidare införs en
övergångsbestämmelse avseende övergången till det nya betygssystemet för
gymnasieskolan för dem som före den 1 juli 1994 har påbörjat utbildning på ett
nationellt program.
I 10 kap. skollagen införs en rätt för regeringen att medge att IB-utbildning
får anordnas vid en riksinternatskola.

Skälen för regeringens förslag:

Rh-anpassad utbildning

Enligt 5 kap. 28 skollagen (1985:1100) har ungdomar som är svårt
rörelsehindrade rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett
nationellt program på en sådan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som
avses i 5 kap. 7 samma lag. Utbildning på ett nationellt program förutsätter
att eleven har gått igenom grundskolan eller motsvarande. En utvecklingsstörd
elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i särskolan, är inte behörig till ett
nationellt program.
Med anledning av ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd har Nämnden för
Rh-anpassad utbildning hemställt att 5 kap. 28 ändras så att elever som har
fullgjort sin skolplikt i särskolan kan tas in på ett individuellt program i en
Rh-anpassad gymnasieskola. Utbildningen vid de Rh-anpassade gymnasierna omfattar
enbart de nationella programmen. Regeringen anser att det för närvarande inte
finns underlag för att ändra på denna ordning. Frågan bör dock bli föremål för
fortsatta överväganden. Däremot finns det skäl att till förebyggande av
missförstånd förtydliga bestämmelsen i 5 kap. 28 , så att det klart framgår att
elever måste vara behöriga till utbildning på ett nationellt program i
gymnasieskolan för att kunna gå en Rh-anpassad utbildning.
För elever som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda,
finns gymnasiesärskolan där både nationella program, utformade efter
särskoleelevernas behov, och individuella program skall anordnas.

Betygsfrågor

Det nya betygssystemet för gymnasieskolan skall börja tillämpas den l juli 1994.
För de elever som dessförinnan har börjat på ett program i gymnasieskolan bör
dock det gamla systemet med betyg på ämnen, inte på kurser, tillämpas för att
eleverna inte skall få betyg som består av ämnes- och kursbetyg blandat. En ny
övergångsbestämmelse bör därför införas till bestämmelsen i 5 kap. 4a tredje
stycket skollagen.

IB-utbildning

Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. 1992/93:UbU12, rskr.
1992/93:329) om skolans internationalisering får en kommun vid sidan av sin
gymnasieskola och en fristående skola anordna International Baccalaureate (IB).
Denna utbildning leder fram till en examen som är godkänd för inträde till
universitet i alla länder som valt att jämställa IB-examen med nationella
examina. Utbildningar vid en riksinternatskola, dvs. en internatskola, skall
motsvara utbildningarna i grundskolan och gymnasieskolan eller i en av dessa
skolformer. Regeringen bör kunna medge att IB-utbildning anordnas även vid en
riksinternatskola. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i 10 kap.
skollagen.

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1994
Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Johansson, Laurén, Hörnlund,
Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Ask
---------------------
Regeringen beslutar proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen.

**Fotnot**
[2]Senaste lydelse 1993:800.
[3]Senaste lydelse 1993:800.
[4]Senaste lydelse 1993:800.
[5]Senaste lydelse 1993:800.
[6]Lagen omtryckt 1991:1111.

Händelser

Inlämning: 1994-03-31 Bordläggning: 1994-04-11 Hänvisning: 1994-04-12 Motionstid slutar: 1994-04-26
Förslagspunkter (4)