Brevlådeföretag

Skriftlig fråga 2018/19:341 av Tony Haddou (V)

Tony Haddou (V)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Hösten präglades av flera stora avslöjanden om skatteflykt och penningtvätt med kopplingar till Danske Bank, Nordea och SEB. Nu har det framkommit att även Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt beräknas minst 40 miljarder kronor ha slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Det har rört sig om bolagskunder som saknar synlig verksamhet, har dolda ägare eller företräds av misstänkta målvakter. Ett av flera exempel är ett bolag i Riga som tagit emot pengar från flera brevlådeföretag i Storbritannien. När journalister söker upp adressen för bolaget hamnar de i ett bostadshus med 60 andra bolag. Ett av bolagen som skickar pengar uppvisar också typiska varningsflaggor, till exempel kända målvakter, ofullständiga årsredovisningar och delad adress, vilka är kännetecken från andra penningtvätthärvor.

Liknande konstruktioner och upplägg har visat sig tidigare, exempelvis i Panamadokumenten där förmögna individer använde advokatfirman Fonseca för att gömma undan inkomster och förmögenheter via brevlådeföretag och på så sätt slippa betala skatt. Mot betalning startar de ett eller flera brevlådeföretag och ställer upp med styrelseledamöter, aktieägare och andra målvakter. Det nya brevlådeföretaget kan i sin tur äga andra brevlådeföretag i andra skatteparadis i flera led. Den vanligaste anledningen till att någon startar ett brevlådeföretag är att man vill dölja inkomster man har haft hemma eller utomlands.

Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att vidta några åtgärder för att motverka den här typen  av skatteundandragande?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-03-01 Överlämnad: 2019-03-04 Anmäld: 2019-03-05 Svarsdatum: 2019-03-13 Sista svarsdatum: 2019-03-13
Svar på skriftlig fråga