Den aktuella situationen i Bangladesh

Skriftlig fråga 2017/18:1624 av Anders Österberg (S)

Anders Österberg (S)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 29 juli 2018 påbörjades fredliga protester för trafiksäkerhet för skolelever i Dhaka, Bangladesh. Det var ett svar på att två elever nyligen hade blivit överkörda. Transportsystemet i Bangladesh har länge varit en stor frustration för medborgarna, då inga åtgärder har kunnat vidtas på grund av korruption och avsaknad av rättssäkerhet.

Protesterna pågick i Dhaka under nio dagar och spred sig även till andra delar av landet. Universitetsstudenter och andra medborgare gick med i demonstrationerna för att visa sitt stöd. Protesterna möttes av våld dels från polisen i Dhaka, dels från beväpnade medlemmar tillhörande regeringspartiet, Awami League, främst då deras studentgren – Chhatra League. Dessa angrep demonstranter samt etablerade journalister och medborgarjournalister som rapporterade om protesterna. Det är första gången som polisen öppet har attackerat barn i Bangladesh.

Oberoende och bekräftade vittnesmål från marken visar att rörelsen höll sig partipolitiskt obundet.

De studenter och journalister som har blivit angripna och gripna av polisen har blivit det under lagar som motverkar yttrande- och pressfrihet, genom sektion 57 i Information and Communication Technology Act. Denna lag har kritiserats hårt av internationella observatörer, bland annat Human Rights Watch. (https://www.thedailystar.net/country/human-rights-watch-asks-bangladesh-protect-freedom-of-expression-digital-security-act-2018-1574356)

Demonstranter och journalister anklagas för att vara partipolitiskt motiverade, och deras rapportering blir stämplad som lögner utan bevis eller rättsprövning. Det mest kända exemplet är fotojournalisten Shahidul Alam, som greps i sitt hem natten efter att han hade deltagit i en livesänd intervju i Al Jazeera English och sedan ska ha torterats av polisen.

Det är inte första gången Awami League-regeringen våldsamt slår ned mot demonstrationer och protester. Det här är det senaste exemplet på en växande och djupt bekymrande trend att tysta meningsmotståndare av alla slag. I april och maj 2018 startades en proteströrelse mot regeringens föreslagna kvotreformsystem, och även de demonstrationerna möttes av våld från polisen och regeringstrogna. När nu proteströrelsen för trafiksäkerhet hade slagits ned våldsamt av regeringen blev målet för polisen att gripa de studenter som också tog del av protesterna mot kvotreformsystemet i april och maj.

 

Regeringen i Bangladesh fortsätter att visa ovillighet att tillåta eller tolerera kritik från sina medborgare, som den ska verka för. Regeringen i Bangladesh ser meningsskiljaktigheter och yttrandefrihet som brott mot staten.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Hur agerar ministern med anledning av utvecklingen i Bangladesh?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2018-08-20 Överlämnad: 2018-08-22 Anmäld: 2018-08-30 Svarsdatum: 2018-09-05 Sista svarsdatum: 2018-09-05
Svar på skriftlig fråga