Bristande kontroll av utbetalad assistansersättning

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1803 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)

Statsrådet Åsa Regnér (S)


PAGE

4


Dnr S2017/04504/FST S2017/04507/FST

Socialdepartementet

Barn-, äldre- och jämställdhetsministern

Till riksdagen

Svar på frågorna 2016/17:1803 och 2016/17:1804 av Cecilia Widegren (M) Bristande kontroll av utbetalad assistans samt Fusk inom personlig assistans

Cecilia Widegren har frågat mig:

vilken analys jag gör av att flera miljarder kronor kan ha utbetalats felaktigt och vilka åtgärder som jag avser att vidta för att se till att kontroll, uppföljning och tillsyn alltid sker på ett sätt så att fusk, missbruk, bedrägerier och brottlighet inte förekommer av assistansmedel samt,

vilka initiativ jag och regeringen avser att vidta för att stärka kvalitetskontrollen för att åtstadkomma nolltolerans av fusk, missbruk, bedrägerier och brottlighet och när det väntas förslag till riksdagen om assistansmedel?

Jag delar Cecilia Widegrens uppfattning om att brott och felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen måste åtgärdas. Alla som har rätt till assistans ska få det samtidigt som vi ska ha ordning och reda i vår gemensamma välfärd. Förekomsten av brott och felaktigheter är skadligt för legitimiten och förtroendet för den personliga assistansen, för välfärden i stort och leder till oskäliga kostnadsökningar. Därför har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att stärka kontrollen och minska brottslighet inom välfärdssystemen.

Försäkringskassan har under senare år utvecklat arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Många av de åtgärder som Försäkringskassan måste vidta för att förhindra brott handlar inte direkt om att hantera brottlighet utan om att undanröja de kvalitetsbrister i administrationen av försäkringen som möjliggör ett brottslig nyttjande. Det handlar om ökad kvalitet i utredningar, beslut och utbetalningar samt att förbättra kontrollen och förutsättningarna att motverka brottslighet.

Ett exempel på en sådan åtgärd är att Försäkringskassan i oktober 2016 införde efterskottsutbetalningar av assistansersättningen. Syftet med att betala ut ersättningen i efterskott är att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen. I praktiken innebär det att Försäkringskassan betalar ut assistansersättning efter det att assistans har utförts och inkomna tidredovisningar kontrollerats.

Under juni i år implementerades även ett nytt it-system för handläggningen av assistansersättningen som bl.a. möjliggör fler kontroller digitalt. Enligt myndigheten uppstod inkörningsproblem vid implementeringen som gjorde att inte alla de kontroller som nya it-systemet möjliggör genomfördes. Enligt uppgift från myndigheten genomfördes dock lika mycket kontroller som enligt tidigare rutiner samt att ytterligare kontroller kommer att ske i efterhand. Detta kommunicerade också myndigheten kort efter uppgifterna kom ut i media. I sammanhanget bör nämnas att fram till efterskottsutbetalningarna infördes i oktober 2016 betalades assistansersättningen ut i förskott och fram till dess var också rutinen att utbetalningen kontrollerades i efterhand.

Regeringen ser allvarligt på brott mot välfärdssystemen eftersom dessa finansieras med våra gemensamma medel. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa detta. Nedan listats åtgärder som vidtagits under mandatperioden med inriktning på brottlighet inom välfärdssystemen:

Skärpt mål för assistansersättningen i Försäkringskassans regleringsbrev med inriktning att Försäkringskassan ska säkerställa en god kontroll för att bl.a. motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande.

Regeringen har tilldelat Försäkringskassan särskilda medel under 2013-2016 (20, 40, 35 respektive 15 miljoner kronor) för kostnader för investeringar i it-system och för personal som ska arbeta med att förstärka handläggning och kontroll av assistansärenden. Även 2017 har FK tilldelats medel för detta ändamål. FK arbetar fortsatt med förbättrade kontroller i handläggningen av assistansersättningen, förbättra kvaliteten på utredningarna och stärka arbetet mot bidragsbrotten.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick från 2017 ytterligare 10 miljoner kronor årligen för stärkt tillsyn och tillståndsgivning av anordnare av personlig assistans.

Utredaren Stig Svensson ska se över assistansersättningens utveckling och hur marknaden för anordnare av personlig assistans har vuxit fram samt analysera diskrepansen mellan uppskattad brottslighet respektive misstänkta brott som identifieras av Försäkringskassan och brott som leder till lagföring. Uppdraget ska redovisas den 15 januari 2018.

Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har fått i uppdrag att särskilt kartlägga och analysera assistansmarknadens aktörer, deras lönsamhet, spridning i lönsamhet samt brister i marknads- och konkurrensförhållanden. Assistansersättningssystemets konstruktion och dess effekter på lönsamhetsutvecklingen ska ingå i analysen. ISF ska redovisa uppdraget den 15 december 2017.

LSS-utredningen har tillsatts med uppdrag att göra en översyn av insatserna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättningen (S 2016:3). Utgångspunkten för uppdraget är att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS och att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans. I uppdraget ingår att förtydliga regelverket som styr assistansersättningen t.ex. när det gäller kontroller, insyn och tillsyn. Förslag lämnas den 1 oktober 2018.

Utredningen Organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden (Ju 2015:10) som skulle analysera de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att utreda och beivra organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet mot välfärden. Förslag på åtgärder till en verksamhet som effektivt förebygger och beivrar brotta lämnades den 2 maj i 2017. Betänkandet remitteras nu.

Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07). Delegationen har i uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och andra närliggande skattefinansierade eller skattesubventionerade system.

Välfärdsutredningen med uppdrag att utreda förutsättningarna för och föreslå hur den offentliga finansieringen av privata utförda välfärdstjänster bör regleras (Fi 2015:01). Syftet är bl.a. att säkerställa att offentliga medel används till den verksamhet de är avsedda för. Uppdraget slutredovisades den 2 maj 2017. Betänkandet remitteras nu.

En utredare har också fått i uppdrag att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen och de effekter som lagen har fått (Fi 2016:08). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.

Utgångspunkten för mig är att det säkerställs att skattemedel används som avsetts och att rätt person får den ersättning de har rätt till.

Stockholm den 23 augusti 2017

Åsa Regnér

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-08-10)