Den privata äganderätten

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1771 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)


PAGE

2


Dnr N2017/04974/SK
Dnr N2017/04973/SK

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till Riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1770 och 2016/17:1771 av Cecilia Widegren (M) Skogsnäringen samt den privata äganderätten

Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder som regeringen och jag avser att vidta för att värna den privata äganderätten och företagsamhet med skog och skogsråvara. Cecilia Widegren har också frågat statsrådet Mikael Damberg vilka åtgärder som regeringen och han avser att vidta för att värna den privata äganderätten, företagsamhet på landsbygden samt svensk skogsindustri. Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag svarar på båda frågorna.

Jag vill understryka att äganderätten är grundlagsskyddad och på inga vis ifrågasatt av regeringen. Hälften av skogen ägs och brukas idag av enskilda privata skogsägare och skogsägarna är således mycket viktiga för förvaltningen av Sveriges skogar. Det är min och regeringens uppfattning att Sveriges skogsägare i de flesta fall gör ett gott jobb utifrån skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. Det är också vår bedömning att den befintliga modellen för skogsförvaltning i huvudsak är anpassad för att uppnå politikens syfte.

En grundläggande del av skogspolitiken är skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar. Det innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta skogsresursens alla nyttigheter. Detta ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt i enlighet med ekosystemansatsen och de krav som följer av den miniminivå som lagstiftningen utgör. Skogspolitikens två jämställda mål, och det delade ansvaret mellan samhället och skogsägarna, kräver en tydlighet och långsiktighet beträffande äganderätten.

Sverige är sedan 2005 part till konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, den s.k. Århuskonventionen. Konventionen är också en del av EU:s rättsordning.

Regeringen har tillsatt en utredning (N 2015:08) som syftar till att föreslå de förändringar i skogsvårdslagstiftningen som behövs för att säkerställa en effektiv och tydlig lagstiftning när det gäller vissa frågor. I den rättsliga översynen av skogsvårdslagstiftningen ingår bland annat att se över vilka krav som följer av Århuskonventionen när det gäller allmänhetens tillgång till rättslig prövning av Skogsstyrelsens beslut och ställningstaganden att inte fatta beslut med anledning av underrättelser om avverkning m.m. enligt 14 § skogsvårdslagen. I kommittédirektiven
(Dir. 2015:121) till utredningen framgår även att utredaren ska beakta den skogspolitiska inriktningen om markägarens frihet under ansvar. Utredningen kommer att leverera ett underlag för regeringen att ta ställning till. Som ansvarig minister vill jag hitta sätt att förena Sveriges åtagande enligt Århuskonventionen med ett konkurrenskraftigt långsiktigt hållbart skogsbruk.

Regeringen bedömer att processen med att utveckla ett nationellt skogsprogram i dialog med alla skogens intressenter får betydelse för utvecklingen av och villkoren för skogsbruket. Visionen för skogsprogrammet Skogen – det gröna guldet – ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi ska vägleda oss i detta. Regeringen avser att återkomma under 2017 med ett nationellt skogsprogram.

Stockholm den 15 augusti 2017

Sven-Erik Bucht

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-07-28)