Remittering av frihandelsavtalet CETA

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1462 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)

Statsrådet Ann Linde (S)


PAGE

2


Utrikesdepartementet

Statsrådet Linde

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1462 Remittering av frihandelsavtalet CETA och fråga 2016/17:1466 Analysen av CETA av Håkan Svenneling (V)

Håkan Svenneling har frågat mig vilka regeringens skäl är för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen och om det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att ta fram en rapport om konsekvenserna av CETA som potentiellt står i motsättning till kollegiets ordinarie verksamhet.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang då de båda rör frihandelsavtalet mellan EU, dess medlemsstater och Kanada, CETA.

Håkan Svennelings första fråga rör regeringens skäl för att inte remittera frihandelsavtalet CETA innan en proposition överlämnas till riksdagen. Regeringens praxis är att inte remittera framförhandlade avtal. Som exempel kan nämnas frihandelsavtalet med Korea (prop. 2013/14:20) och frihandelsavtalet med Colombia och Peru (prop. 2013/14:166). På miljöområdet kan nämnas det internationella klimatavtalet från Paris (prop. 2016/17:16), som heller inte remitterades innan en proposition överlämnades till riksdagen. Synpunkter inhämtas istället löpande under förhandlingarnas gång.

Håkan Svennelings andra fråga rör huruvida det är förenligt med Kommerskollegiums uppdrag att analysera konsekvenserna av CETA, vilka potentiellt enligt Svenneling står i motsättning till myndighetens ordinarie verksamhet och, om så är fallet, om kollegiets analys utgör ett tillräckligt underlag eller om ytterligare åtgärder kommer vidtas för att komplettera analysen.

Alla myndigheter är självständiga. Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Att analysera ett frihandelsavtal likt CETA och dess innebörd för Sverige faller därmed inom myndighetens ansvarsområde. I sitt analysarbete arbetar kollegiet utifrån fakta, statistik, gällande rätt och vedertagna utredningsmetoder.

Kommerskollegium fick i december 2016 i uppdrag av regeringen att göra en analys av CETA avseende bestämmelserna om investeringsskydd, offentlig upphandling, miljö- och hälsorelaterade frågor och tjänster samt forumet för regleringssamarbete. Uppdraget redovisades den 1 maj 2017. Kollegiet har i genomförandet av uppdraget, i enlighet med regeringens instruktioner, samrått med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket och Livsmedelsverket. Kollegiet har dessutom inhämtat synpunkter från Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Justitiekanslern, Strålsäkerhetsmyndigheten, Swedac, Transportstyrelsen, Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Härutöver har civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer deltagit i ett dialogmöte kring frihandelsavtal och då fått möjlighet att lämna muntliga och skriftliga synpunkter.

Kommerskollegiet har genomfört en mycket djupgående analys av CETA och har i sitt arbete inhämtat synpunkter från en bred krets av myndigheter och organisationer. Kollegiets arbete svarar upp mot det beslutade regeringsuppdraget.

Stockholm den 31 maj 2017

Ann Linde

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-05-22)