Situationen i Venezuela

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1777 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesminister Margot Wallström (S)


PAGE

2


Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1763 av Hans Wallmark (M) Situationen i Venezuela och fråga 2016/17:1777 av Christian Holm Barenfeld (M) Situationen i Venezuela

Christian Holm Barenfeld har frågat mig på vilket sätt regeringen och jag har agerat bilateralt och inom EU för att stödja oppositionen och andra frihetsförsvarare i Venezuela, samt hur kritik har riktats mot den odemokratiska regimen. Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att låta Sverige ta initiativ inom EU eller FN för att medverka till att förhindra president Maduro att fullskaligt förvandla Venezuela till en socialistisk diktatur. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Jag välkomnar att Christian Holm Barenfeld och Hans Wallmark på nytt lyfter frågan om Venezuela. Efter den senaste tidens dramatiska utveckling i landet är det särskilt angeläget att situationen uppmärksammas. Jag har med tilltagande oro följt de nästintill dagliga demonstrationer och våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor som nu pågått i fyra månaders tid. Över 100 demonstranter har dödats. Sedan president Maduro, trots skarp nationell såväl som internationell kritik, den 30 juli gick vidare med valet till den konstituerande församlingen har läget varit kritiskt. Inrättandet av denna nya församling, som har till uppgift att revidera landets grundlag, har förvärrat den politiska splittringen i landet och ytterligare eroderat regeringens politiska legitimitet.

Venezuela har samtidigt blivit alltmer isolerat. Flera länder i regionen och internationellt har öppet kritiserat regeringen, fördömt valet till den konstitutionella församlingen och manat till fredliga lösningar. Organisationen Mercosur uteslöt nyligen Venezuela ur samarbetet på obestämd tid på grund av att landet bryter mot demokratiska principer. Även inom OAS, organisationen för amerikanska stater, har kritiken varit skarp. Venezuela och dess allierade hävdar dock att kritiken är ett försök att lägga sig i landets interna angelägenheter. Denna splittring i regionen har försvårat möjligheterna för OAS att agera. Samtidigt eftersträvar flera latinamerikanska länder en regional lösning och

den 8 augusti hölls ett möte mellan 17 OAS-medlemmar på utrikesministernivå. Tolv av dessa undertecknade efter mötet en gemensam deklaration, i vilken länderna åtog sig att fortsätta mötas för att diskutera situationen i Venezuela och förklarade sig redo att stödja eventuella nya medlingsförsök. Sverige välkomnar dessa regionala initiativ, inklusive de tidigare medlingsförsök som genomförts av katolska kyrkan och fyra f d regeringschefer från Spanien, Dominikanska Republiken, Panama och Colombia.

Jag har vid ett flertal tillfällen uttalat mig om situationen i Venezuela och uppmanat alla parter, där landets regering bär ett särskilt ansvar, att respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Jag har också djupt beklagat inrättandet av den konstituerande församlingen, som inte kommer att bidra till en lösning på krisen.

Sveriges ansträngningar för att bidra till demokratiska och fredliga lösningar på krisen i Venezuela har i övrigt riktats mot det multilaterala samarbetet, då det bilaterala utbytet med Venezuela är begränsat.

EU har under lång tid engagerat sig i Venezuela. Sedan protesterna inleddes i april har unionen uttalat sig om situationen vid ett flertal tillfällen. I uttalandena har alla parter uppmanats att upphöra med våldet och att arbeta konstruktivt för att finna en lösning med full respekt för mänskliga rättigheter och de demokratiska institutionerna. EU har också signalerat beredvillighet att med alla tillgängliga verktyg stödja regionala initiativ. I det senaste mycket kraftfulla uttalandet förklarade EU att unionen och dess medlemsstater inte erkänner den konstituerande församlingen eftersom dess representativitet och legitimitet kan ifrågasättas. EU uppmanade också president Maduro att skyndsamt vidta åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen i landet, och meddelade att unionen står redo att gradvis svara med skarpare åtgärder om demokratiska principer och den venezolanska konstitutionen fortsatt undermineras. Sverige står självklart bakom dessa uttalanden.

På USA:s begäran uppdaterades FN:s säkerhetsråd den 17 maj om situationen i Venezuela. En skiljelinje tydliggjordes mellan de medlemmar i rådet som anser att situationen i Venezuela - åtminstone på sikt - skulle kunna utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet och de medlemmar som anser att krisen är en intern angelägenhet och därför inte bör diskuteras i rådet. Sverige välkomnade att säkerhetsrådet fick tillfälle att diskutera situationen i landet och kommer att delta i eventuella fortsatta diskussioner. Genom vår representation vid FN i New York har vi haft kontakt med flera medlemsstater, inte minst från regionen, i frågan om Venezuela.

Sverige fortsätter att nära följa utvecklingen i Venezuela och kräver respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Vi kommer att driva på för att frågan fortsatt uppmärksammas inom EU och stödja regionala initiativ som syftar till att åstadkomma reella förhandlingar mellan parterna, vilket är det enda sättet att lösa krisen.

Stockholm den 17 augusti 2017

Margot Wallström

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-08-02)