Sveriges arbete inom EU för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt

Svar på skriftlig fråga 2016/17:739 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Miljöminister Karolina Skog (MP)


PAGE

2


Dnr M2017/00195/Nm
M2017/00196/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:739 av Sofia Arkelsten (M) Sveriges arbete inom EU för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt och 2016/17:741 av Sofia Arkelsten (M) Sveriges arbete inom Cites för att minska ovärdig och oetisk lejonjakt

Sofia Arkelsten har frågat landsbygdsministern på vilket sätt statsrådet vill utveckla Sveriges arbete inom EU, exempelvis utöka skyddet för lejonen genom ett allmänt förbud att föra in vissa arter till länder inom EU eller förbud att föra in arter från vissa länder, för att komma till rätta med de beskrivna problemen.

Sofia Arkelsten har även frågat landsbygdsministern på vilket sätt statsrådet vill utveckla Sveriges arbete inom Cites, exempelvis utöka skyddet för lejonen så att de klassas som en av de mest hotade arterna, för att komma tillrätta med de beskrivna problemen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågor om Cites-konventionen och EU:s lagstiftning som genomför konventionen i EU.

Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, vanligen benämnd Cites (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora), är en konvention som reglerar internationell handel med sådana djur och växter som riskerar att utrotas på grund av denna handel. Reglerna innebär olika starkt skydd för olika arter beroende på hur hotade arterna är och hur stort hot den internationella handeln innebär. Om en art är utrotningshotad kan all internationell handel med arten förbjudas. Även om arten inte hotas av utrotning i nuläget, kan handeln med arten begränsas om det behövs för att förhindra att den blir utrotningshotad. Exempel på sådana begränsningar är krav på registrering av antalet exemplar av en art som förekommer i internationell handel. Den starkaste regleringen, dvs. förbud mot internationell handel, kan bara aktualiseras om konventionens kriterier för ett sådant förbud är uppfyllda. Det innebär bl.a. att det för den aktuella arten ska finnas en bekräftad koppling mellan den internationella handeln och populationens minskning.

Cites utgör en reglering av den internationella handeln med arter i syfte att skydda vilda djur och växter och främja deras bevarande. Djurskyddsbestämmelserna i Cites tar bara sikte på djurskyddet i samband med handeln och innebär krav på att levande djur behandlas på ett godtagbart sätt vid transporter och annan hantering som sker i samband med handel etc. Cites uppställer inte några djurskyddskrav i övrigt.

De stora hoten mot populationer av afrikanskt lejon är i första hand förlust av livsmiljöer, konfliker med människor på grund av tamdjur samt utarmning av bytesdjur till följd av tjuvjakt för bushmeat (kött från vilda djur). Dessa förhållanden, som orsakar att vissa populationer minskar, faller inte inom ramen för konventionens regler.

Inför konventionens partsmöte i september 2016 fanns ett förslag att samtliga populationer av afrikanskt lejon skulle få ett handelsförbud. Vid partsmötet blev förslaget diskuterat i en arbetsgrupp. Utkomsten av gruppens arbete blev att partsmötet beslutade om ett omformulerat förslag med ett flertal åtgärder vars resultat ska hanteras vid nästa partsmöte.

Det förtjänar att påpekas att generella förbud mot jakttroféer, ur ett artskyddsperspektiv, kan vara kontraproduktiva då incitamentet att bevara arter, och då särskilt sådana arter som påverkar lokalbefolkningens säkerhet eller försörjning, ökar om lokalbefolkningen själva kan ha ekonomiskt nytta av hållbar jaktturism. Men troféjakt, så som den sker i delar av lejonets utbredningsområde, är dock inget som jag ser positivt på.

Sverige arbetar naturligtvis för att Cites-konventionens regler följs av alla parter. Motsvarande målsättning gäller även arbetet inom ramen för vår gemensamma EU-lagstiftning. All import av lejontroféer granskas sedan januari 2015 av Sveriges vetenskapliga myndighet inom Cites (Naturvårdsverket) med utgångspunkt i jaktens hållbarhet. Vår administrativa myndighet (Jordbruksverket) granskar att tillstånden är utfärdade av rätt myndighet och i övrigt följer gällande regelverk inom konventionen.

Inom EU regleras Cites-konventionen i förordningen 1997/338/EG om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Möjligheten för EU att inom ramen för den egna lagstiftningen anta starkare regler än vad konventionen kräver beror av informationen från det exporterande tredje landet. Är informationen otillräcklig med avseende på konventionens regler kan EU neka en import. Varken Cites eller EU-förordningen innehåller djurskyddsbestämmelser för att säkerställa att djuren behandlas på ett godtagbart sätt före jakt med efterföljande handel.

Stockholm den 8 februari 2017

Karolina Skog

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-01-26)