Terapi som ska bota hbtq-personer

Svar på skriftlig fråga 2018/19:391 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)


Ju2019/

01010/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:391 av Robert Hannah (L)
Terapi som ska bota hbtq-personer

Robert Hannah har frågat mig om jag och regeringen avser att kartlägga fenomenet omvandlingsterapi och även vid behov kriminalisera omvandlingsterapi. I frågan anförs att hbtq-personer är särskilt utsatta för hedersförtryck och blivit tvingade att besöka präster, imamer eller självutnämnda amatörpsykologer för att bli botade.

Hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är i år 40 år sedan homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos i Sverige. Sedan dess har mycket gjorts men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan alla människor kan känna att de har rätt att vara som de är.

När det gäller s.k. omvandlingsterapi vill jag till att börja med påpeka att detta inte får förekomma inom hälso- och sjukvården. All behandling ska utgå från ett medicinskt behov. Eftersom homosexualitet inte är en sjukdom är det inte heller något som ska behandlas inom vården.

Ingen ska tvingas att genomgå omvandlingsterapi. Det är brottsligt och kan bestraffas t.ex. som olaga tvång. Om brottet har hedersmotiv kan detta beaktas i försvårande riktning när påföljden bestäms. För att det inte ska råda något tvivel om att hedersmotiv uppmärksammas såväl vid utredning som vid lagföring av brott har en utredning föreslagit en särskild straffskärpningsgrund som tydliggör detta (SOU 2018:69). Utredningens betänkande är på remiss.

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck nämns särskilt i januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Bland annat anges att hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas genom strängare straff och att brott med hedersmotiv ska utgöra en egen brottsrubricering. Regeringen har för avsikt att snarast låta en särskild utredare bl.a. överväga och lämna förslag på hur en uttrycklig straffbestämmelse som tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck skulle kunna utformas.

Vid misstanke om elevers utsatthet för hedersrelaterat förtryck har skolan skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa till socialnämnden.

Den fråga som Robert Hannah ställer har koppling inte bara till arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck utan också till arbetet för att stärka hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Även på det området har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Under föregående mandatperiod beslutades t.ex. om statlig ersättning till personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen och ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. Nästa vecka redovisar Polismyndigheten ett uppdrag som avser vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott, med särskilt fokus på transpersoner och utsatta EU/EES-medborgare.

Jag vill avslutningsvis nämna betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Där föreslås bl.a. att stöd inte ska få lämnas om ett trossamfund eller någon av dess församlingar eller företrädare, inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet, t.ex. utövar våld mot person, tvång eller hot eller kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Stockholm den 21 mars 2019

Morgan Johansson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2019-03-12)