Störningar på webbplatsen

Under måndagen pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Under arbetet genomförs testsändningar via webb-tv som visas på webbplatsen. Vid frågor kontakta riksdagsinformation

Protokoll utskottssammanträde 2018/19:15

Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2018/19:15

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2018/19:15

DATUM

2019-01-31

TID

10.00 – 10.15, 10.50 – 12.45, 14.30 – 15.30, 16.05 – 16.15,

16.25 –16.30

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Sveriges bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen

Utskottet beslutade att senarelägga överläggningen med regeringen till kl. 14.30.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2018/19:13

§ 3

Mottagande av motionsyrkanden

Utskottet beslutade att ta emot motion 2018/19:2426 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 45 och motion 2018/19:1394 av Maria Gardfjell (MP) yrkande 1 från civilutskottet.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Cirkulär ekonomi (MJU5)

Utskottet behandlade motioner om cirkulär ekonomi.

Ärendet bordlades.

§ 5

Kemikaliepolitik (MJU7)

Utskottet behandlade motioner om kemikaliepolitik.

Ärendet bordlades.

§ 6

Beslut om närvaro

Utskottet beslutade att Esbjörn Wahlberg, C-kansliet, fick närvara under punkterna 7 och 8.

§ 7

Information från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Förbundsordförande Palle Borgström med medarbetare lämnade information om LRFs verksamhet och för myndigheten aktuella frågor.

§ 8

Information från Riksrevisionen

Revisionsdirektör Linda Sahlén Östman med medarbetare lämnade information med anledning av rapporten Skyddet av värdefull skog, RiR 2018:17.

§ 9

Ajournering av sammanträdet

Utskottet beslutade att ajournera sammanträdet till kl. 14.30.

§ 10

Återupptagande av sammanträdet

Utskottet beslutade att återuppta sammanträdet.

§ 11

Sveriges bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen

Utskottet överlade med miljö- och klimatminister Isabella Lövin, Miljödepartementet, om:

Sveriges bokföringsrapport enligt LULUCF-förordningen.

Underlaget utgjordes av ett den 31 januari 2019 till utskottet översänt förslag till svensk ståndpunkt dnr. 1.6.2-1433-2018/19.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är skyldig att i enlighet med LULUCF-förordningen för kommissionen föreslå en referensnivå för skog. Referensnivån ska ta hänsyn till flera faktorer, bland annat historiska avverkningsnivåer, svensk praxis för skogsbruk och framtida tillgång på avverkningsmogen skog.

Regeringen har baserat den referensnivån på underlag från SLU med beräkningar som stämmer överens med LULUCF-förordningens krav på samma sätt som andra MS till exempel FI, DE och PL gjort.

En övergripande målsättning vi haft och har gällande beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet.

Sverige ska visa vägen och vara ett föredöme internationellt i hållbart brukande och bevarande av skog och i omställningen till en växande bioekonomi, bort från fossilberoendet.

Den av regeringen föreslagna referensnivån för skog kommer inte innebära en begränsning av avverkningsnivåerna. Referensnivån ska utgå från högsta möjliga hållbara avverkningsnivå men i enlighet med förordningen justerad utifrån hänsyn till historiska avverkningsnivåer.

Den referensnivå som föreslås i bokföringsrapporten är inte ett tak för avverkning utan endast en nivå vad utsläpp och upptag av koldioxid mäts utifrån. Sverige hade under referensperioden 2000 – 2009 praxisen att avverka den tillgängliga tillväxten på brukad skogsmark. Detta förändras inte på något sätt. Bokföringsrapporten betyder inte att Sverige på något sätt avhänder sig det nationella självbestämmandet i skogspolitiken. Den linjen har varit tydlig hittills och den kommer fortsätta att gälla.

Enligt Januariavtalet ska ett arbete inledas med att utveckla det nationella skogsprogrammet för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Eftersom en aktiv och hållbar skogsförvaltning ger långsiktig klimatnytta lägger regeringen stor vikt vid fortsatt utveckling av bioekonomin. Tillräcklig tillgång till hållbar biomassa från den svenska skogen och fortsatt lönsamhet och villighet att investera i hela skogens värdekedja kommer säkerställas genom hållbar skogstillväxt och inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen.

Sveriges ambition är att vara ett föregångsland i klimatomställningen. En övergripande målsättning vi haft och har gällande beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet.

M- och C-ledamöterna enades om följande ståndpunkt till vilken SD-ledamöterna, KD-ledamoten och L-ledamoten anslöt sig:

Regeringen är skyldig att i enlighet med LULUCF-förordningen för kommissionen föreslå en referensnivå för skog. Regeringen har baserat den referensnivån på underlag från SLU med beräkningar som stämmer överens med LULUCF-förordningens krav och fortsatt i samma anda som den förhandlingslinje som Sverige hade under LULUCF-förhandlingarna för att kunna fortsätta med de LULUCF-beräkningar som Sverige gjort hittills. Detta betyder att regeringen ska i sina beräkningar nyttja förordningen så att vi får en referensnivå som baseras på högsta möjliga hållbara avverkningsnivå, dvs. 100 procent av tillväxten på virkesproduktionsmark.

En övergripande målsättning som vi har haft och har när det gäller beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att bygga vidare på de beräkningar som Sverige gör i dag, vilket säkerställer att de är transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet. Sverige ska visa vägen och vara ett föredöme internationellt i ett hållbart brukande och bevarande av skog och i omställningen till en växande bioekonomi, bort från fossilberoendet.

Den referensnivå för skog som regeringen kommer att skicka in enligt ovan kommer inte att innebära en begränsning av avverkningsnivåerna. Referensnivån ska nyttja hela förordningens flexibilitet och utgå från högsta möjliga hållbara avverkningsnivå.

Den referensnivå i bokföringsrapporten som regeringen kommer att lämna in till kommissionen är inte ett tak för avverkning utan endast en nivå som utsläpp och upptag av koldioxid mäts utifrån. Sverige hade under referensperioden 2000–2009 som praxis att avverka den tillgängliga tillväxten på brukad skogsmark.

Sveriges ambition är att vara ett föregångsland i klimatomställningen. En övergripande målsättning vi haft och har när det gäller beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att fortsätta med det beräkningssystem som vi tillämpar i dag i Sverige som grund och se till att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet.

Sverige driver på för att andra medlemsstater ska göra mer och kommer inte att använda eventuella överskott av utsläppskrediter från markkategorin brukad skogsmark för EU-åtaganden i andra sektorer eller sälja till andra länder.

Regeringen ska med bakgrund av ståndpunkten ovan omarbeta beräkningsrapporten och den föreslagna referensnivån innan den lämnas in till kommissionen.

S-ledamöterna och MP-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Regeringen är skyldig att i enlighet med LULUCF-förordningen för kommissionen föreslå en referensnivå för skog. Referensnivån ska ta hänsyn till flera faktorer, bl.a. historiska avverkningsnivåer, svensk praxis för skogsbruk och framtida tillgång på avverkningsmogen skog.

Regeringen har baserat den referensnivån på underlag från SLU med beräkningar som stämmer överens med LULUCF-förordningens krav, på samma sätt som andra medlemsstater t.ex. Finland, Tyskland och Polen gjort.

En övergripande målsättning som vi har haft och har när det gäller beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet. Sverige ska visa vägen och vara ett föredöme internationellt i hållbart brukande och bevarande av skog och i omställningen till en växande bioekonomi, bort från fossilberoendet.

Den av regeringen föreslagna referensnivån för skog kommer inte att innebära en begränsning av avverkningsnivåerna. Referensnivån ska utgå från högsta möjliga hållbara avverkningsnivå men i enlighet med förordningen vara justerad utifrån hänsyn till historiska avverkningsnivåer.

Den referensnivå som föreslås i bokföringsrapporten är inte ett tak för avverkning utan endast en nivå som utsläpp och upptag av koldioxid mäts utifrån. Sverige hade under referensperioden 2000–2009 som praxis att avverka den tillgängliga tillväxten på brukad skogsmark. Detta förändras inte på något sätt. Bokföringsrapporten betyder inte att Sverige på något sätt avhänder sig det nationella självbestämmandet i skogspolitiken. Den linjen har varit tydlig hittills, och den kommer att fortsätta att gälla.

Enligt januariavtalet ska ett arbete inledas med att utveckla det nationella skogsprogrammet för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Eftersom en aktiv och hållbar skogsförvaltning ger långsiktig klimatnytta lägger regeringen stor vikt vid fortsatt utveckling av bioekonomin. Tillräcklig tillgång till hållbar biomassa från den svenska skogen och fortsatt lönsamhet och villighet att investera i hela skogens värdekedja kommer att säkerställas genom hållbar skogstillväxt och inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen. Sveriges ambition är att vara ett föregångsland i klimatomställningen. En övergripande målsättning som vi har haft och har när det gäller beräkningar av nettoupptag av växthusgaser vid markanvändning är att de ska vara transparenta, verifierbara, kvantifierbara och att reglerna ger en bibehållen ambitionsnivå och hög miljöintegritet.

Ej önskvärd avvikelse från praxis

Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor om arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Överläggningsinstitutet används vanligtvis för att överlägga med regeringen i frågor som är föremål för förhandling mellan kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet. Den fråga som i dag har varit föremål för överläggning i utskottet rör regeringens dialog med EU-kommissionen i enlighet med vad som anges i en specifik beslutad rättsakt. Det förhållandet att riksdagens utskott överlägger med regeringen i en sådan fråga innebär en utvidgad tillämpning av överläggningsinstitutet. En förändring i en sådan riktning är enligt vår mening inte önskvärd.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Sverige bör inte anta en referensnivå som utgår från högsta möjliga avverkningsnivå. En sådan referensnivå riskerar att inte spegla den troliga utvecklingen framöver. Detta kan följas även av andra länder som sätter en för hög referensnivå, något som kan urholka klimatambitionerna. Vi anser att utskottets ståndpunkt riskerar att undergräva integriteten i ramarna för klimatåtaganden. Sverige ska främja skogsbrukets möjligheter att kunna ersätta fossila alternativ, men detta ska genomföras i harmoni med ett ekologiskt hållbart skogsbruk och tillförlitligt ramverk för klimatåtaganden. Vi anser att den beslutade inriktningen försvårar Sveriges möjligheter att leva upp till IPCC:s 1,5-graders rapport som betonar att inbindning av kol i skog och mark bör öka.

Utskottets ståndpunkt i fråga om referensnivån utgår från högsta möjliga hållbara avverkningsnivå, men förordningen kräver att nivån sätts utifrån hänsyn till historiska avverkningsnivåer. Vi anser att detta är otillräckligt med justering för tillförlitligt underlag. Sverige bör, som Naturvårdsverket föreslagit, basera referensnivån på historiska data, inte högsta möjliga avverkningsnivå.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 12

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 5 februari 2019 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 12 februari 2019

Kristina Yngwe



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2018/19:15

§1 –2

§3 – 4

§5

§6

§7

§8 – 9

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

X

X

Maria Malmer Stenergard (M)

X

X

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

O

O

O

O

O

O

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

O

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

O

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

O

O

X

X

Marlene Burwick (S)

X

X

X

X

X

X

Tina Acketoft (L)

X

X

X

X

X

X

Mats Nordberg (SD)

X

X

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

O

X

O

O

O

Monica Haider (S)

David Josefsson (M)

Yasmine Eriksson (SD)

X

X

X

X

X

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

O

O

O

O

O

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

O

O

O

O

X

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

O

X

X

O

O

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Lars Püss (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

vakant (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

O

O

O

O

O

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2018/19:15

§10 – 12

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

Maria Gardfjell (MP), vice ordf.

X

Hanna Westerén (S)

X

Maria Malmer Stenergard (M)

X

Isak From (S)

Åsa Coenraads (M)

X

Runar Filper (SD)

O

Magnus Manhammar (S)

X

Elin Segerlind (V)

X

Betty Malmberg (M)

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Malin Larsson (S)

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

Marlene Burwick (S)

X

Tina Acketoft (L)

X

Mats Nordberg (SD)

X

Ulrika Heie (C)

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

Monica Haider (S)

X

David Josefsson (M)

Yasmine Eriksson (SD)

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

O

Staffan Eklöf (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Lars Püss (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

vakant (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande