Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet 2015/16

utskottsdokument 2015/16:verk

Konstitutionsutskottets verksamhet riksmötet

2015/16

Konstitutionsutskottets beredningsområde

Konstitutionsutskottet (KU) bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens ombudsmän och riksdagens myndigheter (utom Riksbanken) samt vissa frågor som rör Riksrevisionen.

Dessutom bereder KU ärenden som rör press- och partistöd, lagstiftning om radio, tv och film liksom ärenden som angår yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet.

Inom utskottets ämnesområde faller också kommunallagen och ärenden av allmän betydelse för den kommunala självstyrelsen samt ärenden som rör länsförvaltningen och rikets administrativa indelning.

Utskottet behandlar anslagsärenden inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

KU ska vidare granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta ändamål har utskottet rätt att få ut protokollen över besluten i regeringsärendena, de handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Detta gäller även om ärendena är hemliga.

Granskningen omfattar vissa allmänt administrativa frågor där initiativet vanligen kommer från utskottet självt. Andra ärenden tas som regel upp efter anmälan av enskilda riksdagsledamöter.

Sammansättning

Under riksmötet 2015/16 hade konstitutionsutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Andreas Norlén (M) ordförande

Björn von Sydow (S) vice ordförande

Hans Ekström (S)

Annicka Engblom (M)

Veronica Lindholm (S)

Jonas Millard (SD)

Maria Abrahamsson (M)

Jonas Gunnarsson (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Agneta Börjesson (MP)

Patrick Reslow (M)

Emanuel Öz (S)

Fredrik Eriksson (SD)

Mathias Sundin (L) t.o.m. 2016-06-10

Tina Acketoft (L) fr.o.m. 2016-06-17

Mia Sydow Mölleby (V)

Tuve Skånberg (KD)

Emilia Töyrä (S) t.o.m. 2016-06-29

Suppleanter

Berit Högman (S)

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Per-Arne Håkansson (S)

Marta Obminska (M) fr.o.m. 2015-09-17

Helene Petersson i Stockaryd (S)

Olle Felten (SD)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Petter Löberg (S)

Johan Hedin (C)

Jonas Eriksson (MP)

Göran Pettersson (M)

Lawen Redar (S)

Magnus Persson (SD)

Allan Widman (FP)

Ali Esbati (V) ledighet 2016-05-12–2016-06-27

Lars-Axel Nordell (KD)

Suzanne Svensson (S)

Roger Hedlund (SD)

Oscar Sjöstedt (SD)

Rasmus Ling (MP)

Nooshi Dadgostar (V)

Caroline Szyber (KD)

Carin Jämtin (S)

Birgitta Ohlsson (L)

Tina Acketoft (L) t.o.m. 2016-06-17

Vakant (L) fr.o.m. 2016-06-17

Ida Karkiainen (S)

Erik Andersson (M)

Extra suppleant

Jenny Bengtsson (V) 2016-05-13–2016-06-27

Som framgår av uppställningen tillhör sex ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Centerpartiet, en Miljöpartiet, en Liberalerna, en Vänsterpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Peder Nielsen, kanslichef

Annika Waller, bitr. kanslichef

Hans Hegeland, utskottsråd

Kristina Örtenhed, föredragande

Katarina Delin, föredragande tjl fr.o.m. 2016-08-01

Jenny Jonasson, föredragande tjl

Ann-Charlotte Bragsjö, föredragande

Lars Widlund, föredragande (halvtid)

Cecilia Back, utskottsråd, vik. t.o.m. 2016-07-31

Christina Ribbhagen, vik. föredragande fr.o.m. 2016-07-01

Satu Saariniemi, utskottshandläggare

Tony Holmstedt, utskottsassistent

Katharina Wahl, utskottsassistent

Utredningsrådet Kalina Lindahl och föredraganden Christina Ribbhagen tjänstgjorde som extra föredragande, och riksdagsstipendiaten Lars Wikman tjänstgjorde som föredragande under våren 2016.

Utskottsrådet Cecilia Back, enhetschef Anders Norin, utredningsrådet Kalina Lindahl och föredraganden Fredrik Jonsson tjänstgjorde som extra föredragande under sommaren 2016.

Utskottets verksamhet

Inledning

Under riksmötet 2015/16 höll utskottet sammanlagt 110 sammanträden, varav 58 med allmänna ärenden och 52 med granskningsärenden. Den sammanlagda sammanträdestiden under riksmötet omfattade 103 timmar och 22 minuter.

Till utskottet hänvisades under riksmötet 9 propositioner, 4 skrivelser, 10 redogörelser, 3 framställningar, 4 EU-dokument och 372 motioner. Utskottet behandlade 9 propositioner, 4 skrivelser, 10 redogörelser, 4 EU-dokument och 251 motioner med omkring 346 motionsyrkanden.

Utskottet lämnade 27 betänkanden och 3 utlåtanden till kammaren samt 9 yttranden till andra utskott. Två granskningsbetänkanden lämnades: det ena innehöll resultatet av allmänna granskningar i januari 2016, det andra resultatet av den särskilda granskningen i juni 2016. Det allmänt inriktade granskningsbetänkandet omfattade 9 huvudpunkter, och vårens granskningsbetänkande omfattade 46 anmälda granskningsärenden, redovisade under 6 huvudrubriker.

Betänkanden

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (KU1)

I betänkandet behandlade utskottet Budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 (redog. 2014/15:RS2) och 23 motionsyrkanden som hade väckts under den allmänna motionstiden 2015. Bland motionerna fanns fem alternativa budgetförslag från Moderata samlingspartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. I betänkandet behandlades även fyra lagförslag från regeringen, nämligen förslag till lagar om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, i tullagen (2000:1281), i radio- och tv-lagen (2010:696) och i lagen (2015:662) om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Vidare behandlades i betänkandet riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

Utrikesutskottet yttrade sig över propositionen och motionerna i de delar som rörde utrikesförvaltningen.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens, riksdagsstyrelsens respektive Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om anslag för utgiftsområde 1 och avstyrkte Moderata samlingspartiets, Sverige-demokraternas, Centerpartiets, Folkpartiet liberalernas och Krist-demokraternas anslagsmotioner. Utgifterna för utgiftsområdet uppgick därmed till 12 717 244 000 kronor för 2016. Vidare tillstyrkte utskottet delvis regeringens förslag till bemyndigande om finansiering av ett nytt utvecklingsstöd på medieområdet och lämnade i denna del förslag till en smärre ändring. Därutöver tillstyrkte utskottet delvis regeringens förslag till lagar om ändring i lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden och i radio- och tv-lagen och lämnade i dessa delar förslag till några smärre ändringar. Utskottet tillstyrkte övriga lagförslag från regeringen och lagförslaget från riksdagsstyrelsen. I övrigt tillstyrkte utskottet de förslag som regeringen, riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän hade lagt fram. Bland dessa kan nämnas regeringens förslag om avskaffande av det särskilda extrastödet för storstadstidningar och om förändrad stödtrappa för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar. Övriga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

I betänkandet fanns två reservationer (M, SD) och sju särskilda yttranden (M, SD, C, V, L, KD).

Konstitutionsutskottet föreslog vidare att riksdagen skulle lägga Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2014 till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Några ändringar i radio- och tv-lagen (KU2)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:118 Några ändringar i radio- och tv-lagen. I propositionen föreslog regeringen ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) och lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen).

Genom den nuvarande radio- och tv-lagen som trädde i kraft den 1 augusti 2010 genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) i svensk lagstiftning.

Sverige tog den 22 november 2013 emot en formell underrättelse där Europeiska kommissionen gjorde gällande att det finns vissa brister i genomförandet av direktivet. Som ett led i att göra genomförandet av AV-direktivet tydligare föreslog regeringen i propositionen att nya bestämmelser om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering skulle införas i radio- och tv-lagen. Regeringen föreslog också en bestämmelse som innebär att tv-företag etablerade i andra medlemsländer ska ha rätt att tillhandahålla sina tjänster till Sverige.

Regeringen föreslog även en skyldighet för leverantörer av beställ-tv att spela in sina program, bevara dem en viss tid och att på begäran lämna inspelningarna till tillsynsmyndigheterna. Vidare föreslogs att giltighetstiden för tillståndsvillkor ska kunna vara kortare än tillståndstiden när det gäller sändning av kommersiell radio. Regeringen föreslog därutöver förtydliganden om att granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv i efterhand ska granska sökbar text-tv.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

Inga följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet ställde sig bakom regeringens överväganden i propositionen och föreslog att riksdagen dels skulle anta regeringens förslag till ändringar i tillämpningslagen och upphovsrättslagen, dels skulle anta regeringens förslag till ändringar i radio- och tv-lagen med en viss redaktionell ändring.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (KU3)

I utlåtandet behandlade utskottet kommissionens meddelande om bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (KOM(2015) 215). Kommissionen redogjorde i meddelandet för sina planer för arbetet med bättre lagstiftning. I meddelandet lyfte kommissionen särskilt fram arbetet med samråd, nya riktlinjer för bättre lagstiftning, en ny nämnd för lagstiftnings-kontroll, EU-institutionernas delade ansvar, det fortsatta arbetet med Refit och en ny plattform för Refit.

Utskottet välkomnade kommissionens arbete för en bättre lagstiftning och ambitionen att införa mer öppenhet i lagstiftningsprocessen. Utskottet noterade vidare att kommissionen framhöll att varje förslag ska åtföljas av en bättre motivering, särskilt att förslagen ska innehålla mer ingående förklaringar av hur initiativen svarar mot principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Utskottet var positivt till kommissionens regelförenklings-arbete och att den särskilt avser att uppmärksamma de regler som påverkar små och medelstora företag och överväga enklare regler för dessa.

I utlåtandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (KU4)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism samt 17 yrkanden i följdmotioner och 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle tillkännage för regeringen

att det är angeläget att det arbete som bedrivs av den nationella samord-naren tas till vara samt att det därutöver finns behov av att kontinuerligt utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism (betänkandet avsnittet Nationell samordnare)

att det finns behov av att sprida kunskap om våldsbejakande islamistiska organisationers övergrepp och ideologi samt att uppgiften att genomföra detta förslagsvis kan tilldelas Forum för levande historia (betänkandet avsnittet Kunskapshöjande åtgärder)

att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (betänkandet avsnittet Förhindra radikalisering och rekrytering)

att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokrativärderingar (betänkandet avsnittet Förhindra radikalisering och rekrytering)

att det bör utvecklas metoder och redskap för att identifiera organisationer och samfund som vill motverka radikalisering, och att dessa organisationer och samfund bör stärkas och stödjas (betänkandet avsnittet Förhindra radikalisering och rekrytering)

att det är viktigt att i digitala miljöer där det förekommer våldsförhärligande budskap som utgör verktyg i rekrytering till extremistiska organisationer och konstellationer sprida positiva motbudskap om demokrati och våra grundläggande värden (betänkandet avsnittet Förhindra radikalisering och rekrytering)

att det är viktigt att myndigheter och kommuner har beredskap för att hantera avhoppare som fortfarande förespråkar våldsbejakande ideologier eller som återvänder och misstänks ha begått grova brott utomlands (betänkandet avsnittet Individer som lämnar extremistiska miljöer).

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD) och ett särskilt yttrande (V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5)

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I betänkandet redovisade utskottet resultatet av uppföljningen för tiden den 1 januari–31 december 2014. Uppföljningen omfattade 58 subsidiaritetsprövningar som genomförts i riksdagen under denna period. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar uppmärksammades. Konstitutionsutskottet hade gett övriga utskott möjlighet att yttra sig över vissa iakttagelser som utskottet hade gjort vid genomgången av subsidiaritetsärendena. Yttranden inkom från sju av riksdagens utskott.

Konstitutionsutskottet noterade att ett avsevärt lägre antal motiverade yttranden lämnades av de nationella parlamenten under 2014 jämfört med tidigare år. Sveriges riksdag lämnade endast två motiverade yttranden under 2014, mot tio året dessförinnan. Kommissionen hade framhållit att det lägre antalet motiverade yttranden borde ses mot bakgrund av en minskning i det totala antalet förslag från kommissionen. Endast 58 förslag hade översänts för subsidiaritetsprövning under 2014, vilket kan jämföras med 123 förslag under 2013. Inga gula kort hade utfärdats under året.

Utskottet konstaterade att sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2014 hade en majoritet av förslagen handlat om tillnärmning av lagstiftning som syftar till att upprätta den inre marknaden. Därefter följde förslag som rörde jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Riksdagen hade invändningar mot 9 procent av alla förslag som översänts för prövning. Av riksdagens utskott prövade miljö- och jordbruksutskottet flest förslag (111), samtidigt som utskottet hade invändningar mot 5 av förslagen. Under 2014 var det endast skatteutskottet som hade lämnat förslag till några motiverade yttranden (2).

När det gäller hur de olika förslagen hade påverkat utrymmet för nationella åtgärder noterade konstitutionsutskottet bl.a. följande reflektioner som gjordes av utskotten. Ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU på finansmarknads-området innebar att utrymmet för svensk lagstiftning minskat. Samarbetet på det straffrättsliga området innebar också att utrymmet för nationell lagstiftning minskat.

Utskottet konstaterade att motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipens tillämpning saknades helt i drygt 15 procent av alla förslag som under 2014 hade översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Avsaknaden av motiveringar innebär ett klart åsidosättande av protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och leder i sin tur till att de nationella parlamenten får svårt att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet enligt protokollet. Enligt utskottets mening utgör detta en svaghet i lagstiftningsprocessen inom unionen, vilket kommissionen ytterst bär ansvaret för.

Utskottet anmälde resultatet av uppföljningen för riksdagen enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen. Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Riksrevisionens rapport om digitalradio (KU6)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2015/16:25 Riksrevisionens rapport om digitalradio. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Som regeringen anförde går det inte att utesluta att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt i framtiden. Utskottet ansåg därför att det är bra att regeringen avser att följa utvecklingen internationellt.

Inga motioner hade väckts med anledning av skrivelsen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse (KU7)

I betänkandet behandlade utskottet redogörelse 2015/16:JO1 Justitieombuds-männens ämbetsberättelse för tiden den 1 juli 2014–30 juni 2015. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av Försvarsexportmyndighetens avveckling (KU8)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2015/16:20 Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen med anledning av Försvars-exportmyndighetens avveckling. Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Försvarsexportmyndigheten avvecklades och upphörde som myndighet den 31 december 2015. Med anledning av detta föreslogs i propositionen att Försvarsexportmyndigheten skulle tas bort från bestämmelserna i 19 kap. 3 § och 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vidare föreslogs en övergångsbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före ikraftträdandet.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

I betänkandet fanns två särskilda yttranden (M, C, FP, KD samt SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet (KU9)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2015/16:18 Ändringsprotokoll nr 15 – Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vissa ändringar av den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa-konventionen). Ändringarna innebär bl.a. att det tydliggörs att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europa-konventionen upprätthålls, att parterna inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare överlämnar ett mål till avgörande i stor sammansättning, att tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader och att domstolen får ökade möjligheter att avvisa ett mål när en klagande inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning.

Ändringarna finns i protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konven-tionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna det protokollet och att riksdagen skulle anta en följdändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Lagändringen ska enligt förslaget träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU10)

I betänkandet redovisade utskottet sin allmänna granskning. Granskningen avsåg regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation, regeringsprotokollen, vissa förvaltningsärenden, statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning, konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands, samordnare inom olika politikområden, styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet, utnämningsmakten samt information till och överläggning med Utrikesnämnden.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen för riksdagen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m. (KU11)

I utlåtandet behandlade utskottet dels kommissionens årsrapport 2014 om subsidiaritet och proportionalitet, KOM(2015) 315, dels kommissionens årsrapport 2014 om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten, KOM(2015) 316.

Utskottet påminde om att den politiska dialogen mellan kommissionen och Sverige sker genom regeringen som är ansvarig inför riksdagen. Det är endast inom ramen för subsidiaritetskontrollmekanismen som riksdagen med stöd av fördragen kan kommunicera direkt med kommissionen. Utskottet ville understryka att det är angeläget att de nationella parlament som av konstitutionella skäl inte har möjlighet att delta i den politiska dialogen inte missgynnas. Utskottet ansåg att det är positivt att nationella parlament behandlar och granskar unionsdokument som föregår lagstiftningsarbetet, vilket kan bidra till en fördjupad debatt om unionssamarbetet inom medlemsstaterna.

Utskottet konstaterade att det i drygt 15 procent av alla förslag som under 2014 översändes till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning saknades motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen. Enligt utskottets mening utgör detta en svaghet i lagstiftningsprocessen inom unionen, vilket kommissionen ytterst bär ansvaret för. Utskottet framhöll vidare vikten av att kommissionen beaktar medlemsstaternas synpunkter i det fortsatta lagstiftningsarbetet, inte minst då ett förslag ger upphov till ett s.k. gult kort. Utskottet vidhöll också att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar får genomföras innan förhandlingarna om förslagen inleds. I annat fall kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Trossamfund (KU12)

I betänkandet behandlade utskottet sex motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16 om Svenska kyrkans ställning och fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns en reservation (M, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Frågor om rösträtt, valsystem m.m. (KU13)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16 om bl.a. rösträtt och personval.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkandena.

I betänkandet fanns tre reservationer (SD, V) samt ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vallagsfrågor (KU14)

I betänkandet behandlade utskottet ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande om valhemlighet för synskadades personröster. Förslaget innebar att riksdagen skulle ställa sig bakom vad utskottet anfört om vikten av att synnedsatta ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon och att ambitionen bör vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt dock senast inför 2022 års allmänna val.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motioner, främst med hänvisning till pågående utredningsarbete och utskottets tidigare ställningstaganden. Yrkandena rörde bl.a. snabbare omval, valhemlighet, valsedlar, valkretsar, elektroniskt röstningsförfarande, utlandssvenskars deltagande i val och skilda valdagar.

I betänkandet fanns två reservationer (M, SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Fri- och rättigheter (KU15)

I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16.

Utskottet föreslog två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden om skadestånd vid dels överträdelse av Europa-konventionen, dels överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till reglering av enskilda fysiska och juridiska personers möjlighet att få skadestånd av staten eller en kommun vid överträdelse av Europakonventionen.

Regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att analysera frågan om skadestånd vid överträdelse av grundlagsskyddade fri- och rättigheter i regeringsformen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till gällande bestämmelser och tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena rörde bl.a. frågor om ett stärkt skydd för äganderätten, rättighetsskydd för enskild mot annan enskild, återkallande av medborgarskap och mänskliga rättigheter i EU.

I betänkandet fanns 16 reservationer (S, M, SD, MP, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Författningsfrågor (KU16)

I betänkandet behandlade utskottet drygt 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motioner. Utskottet hänvisade bl.a. till tidigare ställningstaganden, att den aktuella frågan relativt nyligen utretts och pågående arbete.

Motionsyrkandena rörde frågor om bl.a. statsskicket, statschefens uppgifter och immunitet, parlamentarism, medborgarinitiativ, EU, en minskning av antalet riksdagsledamöter, behörighetsvillkor för statsråd och för ledamöter och ersättare i riksdagen, karantänsregler för politiker och höga statstjänstemän, nationella folkomröstningar, en författningsdomstol och normprövning, rättskipningens självständighet och den offentliga äganderätten.

I betänkandet fanns elva reservationer (M, SD, V, KD) och fem särskilda yttranden (M, C, L, KD respektive SD).

Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda riksdagens arbete med EU-frågor, inklusive hur riksdagen bör och kan förhålla sig till en utveckling inom EU med en förstärkt roll för de nationella parlamenten.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlig förvaltning (KU17)

I betänkandet behandlade utskottet cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motioner. Utskottet hänvisade i huvudsak till pågående arbete och utskottets tidigare ställningstaganden.

Yrkandena rörde bl.a. tjänstemannaansvar, regelförenkling, hand-läggningstiden hos myndigheter, tillgång till myndighetsinformation, integritetsskydd på myndigheters webbplatser, statliga och kommunala servicekontor, kundbegreppet och kundnöjdhet, tidsbegränsade förordnanden, representation i myndigheternas styrelser och insynsråd samt tolkning vid myndighetskontakter.

I betänkandet fanns fyra reservationer (M, SD, C, L, KD) och ett särskilt yttrande (S).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Tryck- och yttrandefrihetsfrågor (KU18)

I betänkandet behandlade utskottet 13 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet. Regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet så att en proposition så snart som möjligt kan läggas fram för riksdagen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående beredningsarbete. Yrkandena rörde hets mot transpersoner, meddelarfrihet vid förundersökningar, avbildning av skyddsobjekt, pressetik och genmälesrätt och skyddet för journalister och medieredaktioner.

I betänkandet fanns tre reservationer (M, SD, C, L, KD), varav en motiv-reservation (SD), och tre särskilda yttranden (S, M, SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Massmediefrågor (KU19)

I betänkandet behandlade utskottet 17 motionsyrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. Utskottet hänvisade i huvudsak till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Motionsyrkandena rörde frågor om regional nyhetsbevakning, grundlagsskydd för public service, tillgång till nordisk tv, evenemangslista, begränsad reklamtid och tv-sänd alkoholreklam.

I betänkandet fanns en reservation (V).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Granskningsbetänkande (KU20)

I betänkandet redovisade utskottet sin granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Granskningen redovisades under följande huvud-rubriker:

  • Vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen
  • Hanteringen av vissa EU-frågor
  • Handläggningen av regeringsärenden
  • Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen
  • Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning
  • Vissa frågor om hanteringen av flyktingmottagandet.

Utskottet anmälde enligt 13 kap. 2 § regeringsformen resultatet av granskningen till riksdagen.

I betänkandet fanns sex reservationer (SD) och (V) samt ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna.

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)

I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2015/16:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och riksdagsstyrelsens redogörelse 2015/16:RS4 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Konstitutionsutskottet konstaterade att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under flera år förbättrats och ger en formellt korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen. Överlag har redogörelsen blivit mer utförlig än tidigare i fråga om pågående och planerade åtgärder med anledning av riksdagsskrivelser som inte slutredovisats. Utskottet framhöll vikten av att regeringen redovisar sin bedömning av när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade.

En fråga som togs upp i yttranden från andra utskott var vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet delade denna uppfattning.

Utskottet tog också upp vissa frågor om tillkännagivanden och relationen mellan riksdagen och regeringen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden (KU22)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:144 Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden. Utskottet föreslog att riksdagen dels skulle anta regeringens förslag till ändring i rättegångsbalken, dels skulle anta regeringens förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen med en mindre justering.

För att säkerställa medborgarnas förtroende för att domstolarna utför sina rättskipande och rättsvårdande uppgifter på ett korrekt och rättssäkert sätt är det viktigt att allmänheten i så stor utsträckning som möjligt har insyn i domstolarnas rättskipande och rättsvårdande verksamhet. Från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt måste samtidigt enskildas tungt vägande intresse av skyddet för sina privatliv tillgodoses genom bestämmelser om offentlighet och sekretess för domstolarnas förhandlingar, domar och beslut.

De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebar bl.a. att det blir tydligare vilka slags beslut som omfattas av huvudregeln om att uppgifter som tas in i domstolsavgöranden blir offentliga. Vidare klargjordes att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretess-intresset för varje uppgift som ingår i ett sådant avgörande när de överväger om ett beslut om fortsatt sekretess ska fattas. Även om intresset av offentlighet många gånger måste anses väga tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hemlighålla vissa skyddsvärda uppgifter i en dom eller ett beslut, t.ex. identiteten på en målsägande i ett mål om sexualbrott. Genom förslagen tydliggjordes samtidigt att vissa slags uppgifter, t.ex. sådana som gäller resultatet av prövningen eller identiteten på någon som en anklagelse om brott har riktats mot, har ett särskilt stort offentlighetsintresse.

Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 oktober 2016.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Indelning i utgiftsområden (KU23)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:100 2016 års ekonomiska vårproposition, förslagspunkterna 2–11 och ett yrkande i en följdmotion samt en motion från den allmänna motionstiden 2015/16. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden samt avslå två motionsyrkanden.

I betänkandet fanns två reservationer (SD, L) och ett särskilt yttrande (M, C, KD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Vissa begravningsfrågor (KU24)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:95 Vissa begravningsfrågor och två yrkanden i följdmotioner samt tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i begravningslagen och lagen om Allmänna arvsfonden. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås.

Regeringens förslag innebar att metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan skulle återvinnas genom s.k. materialåtervinning.

Vidare innebar förslagen att det system som reglerar kostnader vid gravsättning mellan huvudmännen för begravningsverksamheten, den s.k. begravningsclearingen, avskaffas.

Regeringen föreslog också att församlingar ska bekosta utbildning av sina begravningsombud.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2017 när det gäller avskaffande av begravningsclearingen och när det gäller ersättningssystemet till innehavare av enskilda begravningsplatser och församlingar som innehar allmänna begravningsplatser utan att vara huvudmän. Övriga lagändringar föreslogs träda i kraft den 1 juli 2016.

Det hade lämnats in två följdmotioner med anledning av propositionen. I dessa yrkades att förslaget om att avskaffa begravningsclearingen skulle avslås respektive att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att Stockholms och Tranås kommuner ska inlemmas i systemet med en enhetlig begravnings-avgiftssats.

Utskottet behandlade även tre motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Motionerna gällde rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, C, L).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning (KU25)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:121 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning samt ett yrkande i en följdmotion. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändring i lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting samt i lagen om proportionellt valsätt med den ändringen att lagförslagen skulle träda i kraft den 1 augusti 2016.

Utskottet föreslog ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen.

Regeringens lagförslag syftade till att underlätta genomförandet av beslut om bildandet av nya landsting och omfattande ändringar i landstings-indelningen. Regeringen ska i dessa fall bestämma att ett särskilt organ, s.k. indelningsdelegerade, ska utöva beslutanderätten för det ny- eller ombildade landstinget under en övergångsperiod. Därmed införs bestämmelser om övergångsstyre vid ändringar i landstingsindelningen som motsvarar redan gällande bestämmelser vid ändringar i kommunindelningen. Vidare innebar regeringens förslag att det införs en möjlighet för kommuner och landsting att lämna bidrag i samband med en ändring i landstingsindelningen för att motverka att ändringen leder till höjd kommunalskatt.

En motion hade väckts med anledning av propositionen.

I en reservation (S, MP, V) föreslogs att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Elektroniskt kungörande av författningar (KU26)

I betänkandet behandlade utskottet proposition 2015/16:157 Elektroniskt kungörande av författningar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om kungörande av lagar och andra författningar med en mindre justering.

Förslaget innebar att lagar och förordningar ska kungöras elektroniskt genom att Svensk författningssamling (SFS) publiceras på en särskild webbplats. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till gällande lagar och förordningar via internet. Enligt förslaget är det regeringen som ansvarar för att författningen publiceras elektroniskt på den särskilda webbplatsen. De nya reglerna föreslogs träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Förslaget innebar vidare att regeringen ska få meddela föreskrifter om att länsstyrelsens föreskrifter om förbud mot eldning utomhus och liknande förebyggande åtgärder mot brand inte behöver kungöras i länets författningssamling. Genom förslaget möjliggjordes att föreskrifter om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag och därigenom skapades förutsättningar för att förbättra samhällets skydd mot brand. Denna lagändring föreslogs träda i kraft den 1 juli 2016.

Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt (KU27)

I utlåtandet prövade utskottet Europaparlamentets utkast P8_TA(2015) 0395 Förslag till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna och direkta val av ledamöter av Europaparlamentet.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

När det gäller överlämnandet av förslaget till riksdagen noterade utskottet att Europaparlamentet inte informerat de nationella parlamenten om att förfarandet för tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna inletts och om när åttaveckorsfristen för riksdagens prövning startat. Det skulle enligt utskottet vara en god ordning att alla lagstiftningsakter som översänds till de nationella parlamenten åtföljdes av sådan information.

Vidare fann utskottet att förslaget inte uppfyllde kravet på att utkast till lagstiftningsakter ska innehålla en motivering vad gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Avsaknaden av tydlig information till de nationella parlamenten och bristande motiveringar kan enligt utskottet få till följd att de nationella parlamentens rätt till invändningar urholkas, vilket i längden skulle försämra den demokratiska beslutsprocessen i EU.

Utskottet ansåg att grundtanken i den nuvarande regleringen i valrättsakten om att förfarandet vid val till Europaparlamentet i allt väsentligt ska följa de regler som gäller vid nationella val är en god ordning. Utskottet ansåg att formerna för hur valen genomförs även i fortsättningen måste tillåtas vara olika i de olika medlemsstaterna. För tilltron till demokratin och valförfarandet var det enligt utskottet av vikt att formerna för genomförande av val är kända av medborgarna och därigenom bidrar till att upprätthålla förtroendet för valförfarandena.

Förslagen om en gemensam dag och tid för att avsluta ett val till Europaparlamentet och åtgärder för att undvika dubbelröstning var enligt utskottet av sådan karaktär att målen för åtgärderna bättre skulle kunna uppnås genom lagstiftning på unionsnivå. I dessa delar ansåg utskottet att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen.

Vad gäller övriga förslag bedömde utskottet att de strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet framhöll särskilt att det inte anser att de politiska partiernas inre liv, t.ex. krav på partiernas kandidatlistor, bör regleras på unionsnivå. Man kan över huvud taget enligt utskottet ifrågasätta en sådan reglering, dvs. även på nationell nivå.

Flera av förslagen var dessutom svåra att förena med den svenska grundlagsregleringen om tryck- och yttrandefrihet. Att inskränka dessa friheter genom unionsrättslig lagstiftning om valförfarandet framstår från de synpunkter utskottet hade att beakta som direkt olämpligt.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (KU28)

I betänkandet behandlade utskottet verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2015 (2015/16:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2015 (2015/16:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2015 (2015/16:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2015 (2015/16:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens över-klagandenämnd 2015 (2015/16:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsråds-arvodesnämnden 2015 (2015/16:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2015 (2015/16:VPN1). Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.

Inga motioner hade väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.

I betänkandet fanns ett särskilt yttrande (SD).

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Kommittéberättelse 2016 (KU29)

I betänkandet behandlade utskottet skrivelse 2015/16:103 Kommittéberättelse 2016 och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2015/16. Utskottet föreslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2015/16 om märkning av propositioner, med hänvisning till att berört utskott framgår på riksdagens webbplats.

Inga motioner hade väckts med anledning av skrivelsen.

Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut.

Prövning av fråga om tillämpligheten av 9 kap. 12 § riksdagsordningen i visst fall (KU30)

Talmannen hade gjort bedömningen att följdmotion 2015/16:3354 låg utanför ramen för proposition 2015/16:121 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning i den mening som avses i 9 kap. 12 § riksdagsordningen (RO). Talmannen ansåg därför att det förelåg hinder enligt 11 kap. 7 § RO för att ställa proposition på att hänvisa motionen till utskott. Kammaren biföll dock yrkandet om begäran om proposition på hänvisning av motionen. Därmed hänvisades frågan till konstitutionsutskottet för avgörande i enlighet med 11 kap. 7 § RO. Talmannen ska ställa proposition om konstitutionsutskottet efter prövningen har förklarat att yrkandet inte strider mot riksdagsordningen.

Utskottet ansåg att följdmotion 2015/16:3354 låg inom ramen för ärendet proposition 2015/16:121 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Det innebar att motionen hänvisades till utskott för beredning.

I betänkandet fanns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (S, MP)

Utskottet anmälde resultatet av prövningen för riksdagen. Utskottets betänkande lades till handlingarna.

Yttranden till andra utskott

2015/16:KU1y till finansutskottet över proposition 2015/16:1 Budget-propositionen för 2016 i den del som avser förslag till ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse 2016–2018 och motioner.

2015/16:KU2y till utbildningsutskottet över proposition 2014/15:121 Fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa och en motion.

2015/16:KU3y till finansutskottet över proposition 2015/16:9 Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet.

2015/16:KU4y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2016, KOM(2015) 610, inklusive bilagor, i de delar som rör utskottets beredningsområde.

2015/16:KU5y till arbetsmarknadsutskottet över proposition 2015/16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända och en motion.

2015/16:KU6y till justitieutskottet över proposition 2015/16:78 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte och en motion.

2015/16:KU7y till utbildningsutskottet över tillkännagivanden inom ramen för beredningen av motioner i betänkande 2015/16:UbU14 Skolväsendet.

2015/16:KU8y till justitieutskottet över proposition 2015/16:96 Informations-utbyte med USA och en motion.

2015/16:KU9y till utrikesutskottet över skrivelse 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 och motioner.

EU-frågor

Utskottet fortsatte under riksmötet att följa och behandla EU-frågor inom sitt beredningsområde. Information om aktuella EU-frågor lämnades av företrädare för regeringen och Regeringskansliet vid följande tillfällen:

Den 22 oktober 2015 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om dataskyddsdirektivet och allmänna uppgiftsskyddsförordningen.

Den 12 november 2015 informerade expeditions- och rättschef Daniel Ström, departementsrådet Jenny Olausson och kanslirådet Andrés Zanzi vid
Kulturdepartementet utskottet kring det pågående arbetet mot antiziganism.

Den 1 december 2015 informerade statssekreterare Hans Dahlgren m.fl. vid Statsrådsberedningen konstitutionsutskottet och utrikesutskottet inför Europeiska rådets möte den 17–18 december i frågan om Storbritanniens
förhållande till EU.

Den 17 december 2015 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om allmänna uppgiftsskyddsförordningen och direktivet om skydd av företagshemligheter.

Den 28 januari 2016 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om förslag till direktiv om bekämpande av terrorism.

Den 28 januari 2016 informerade statssekreterare Catharina Espmark m.fl. vid Justitiedepartementet utskottet om förslag till ändringar i Europeiska
unionens valrättsakt.

Den 4 februari 2016 informerade statssekreterare Hans Dahlgren m.fl. vid Statsrådsberedningen konstitutionsutskottet och utrikesutskottet i frågan
om Storbritanniens förhållande till EU.

Den 19 maj 2016 informerade statssekreterare Per Olsson Fridh m.fl., Kulturdepartementet, utskottet om direktivet om audiovisuella medietjänster
(AV-direktivet).

Under riksmötet har utskottet hållit följande överläggningar med regeringen:

Den 20 oktober 2015 överlade utskottet med statssekreterare Hans Dahlgren, Statsrådsberedningen, om kommissionens förslag till ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning (KOM(2015) 216).

Den 22 oktober 2015 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om förslag till direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden (KOM(2013) 822).

Den 22 oktober 2015 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om förslag till direktiv om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegång i straffrättsliga förfaranden (KOM(2013) 821).

Den 23 februari 2016 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om förslag till direktiv om bekämpande av terrorism (KOM(2015) 625).

Den 1 mars 2016 överlade utskottet med statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet, om grundlagsfrågor med anledning av kommissionens förslag till förordning om veterinärmedicinska läkemedel (KOM(2014) 558).

Den 15 mars 2016 överlade utskottet med statssekreterare Catharina Espmark, Justitiedepartementet, om Europaparlamentets resolution med förslag till reform av EU:s valrättsakt (2015/2035 (INL)).

Inkommande EU-dokument samt behandlingen av dessa vid EU:s institutioner anmäldes löpande till utskottet. Särskild vikt har lagts vid bl.a. EU:s valrättsakt, AV-direktivet och Storbritanniens relation till EU.

Utskottet lämnade ett betänkande om konstitutionsutskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (KU5). Utskottet lämnade även två granskningsutlåtanden Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU-agenda (KU3) och Europeiska kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (KU11) samt ett prövningsutlåtande Subsidiaritets-prövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt (KU27).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Den 13 oktober 2015 presenterade utredare och f.d. kanslichef Bertil Wennberg m.fl. rapporten Statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning (2015/16:RFR1) för utskottet. Utskottet beslutade att bereda rapporten inom ramen för höstens granskning (bet. 2015/16:KU10).

Den 10 december 2015 beslutade utskottet att utvärdera vissa frågeställningar kring tillkännagivanden från riksdagen och gränsdragningen mellan riksdag och regering. Kansliet fick i uppdrag att genomföra en inledande kartläggning. Den 28 april 2016 redovisade föredraganden kartläggningen, och utskottet beslutade att fortsätta utvärderingen. Den 9 maj 2016 behandlade utskottet utvärderingen om tillkännagivanden och beslutade att fortsätta behandlingen av utvärderingen inom ramen för betänkande 2015/16:KU21.

Den 17 december 2015 beslutade utskottet att en utredare skulle ges i uppdrag att genomföra en översyn av bestämmelse om tystnadsplikt i utskott och EU-nämnd. Vidare beslutade utskottet att uppdraget som utredare skulle ges till Bertil Wennberg, f.d. kanslichef i konstitutionsutskottet, och att uppdraget skulle redovisas till utskottet senast den 15 juni 2016. Utredare Bertil Wennberg redovisade sitt uppdrag och överlämnade utredningsförslaget Översyn av bestämmelse om tystnadsplikt i utskott och EU-nämnd till utskottet. Utskottet beslutade att ge kansliet i uppdrag att remittera utredningsförslaget. Remissvaren ska ha kommit in till utskottet senast den 30 september 2016.

Den 2 december 2015 höll utskottet ett kvällsseminarium med utskottsrådet Hans Hegeland och Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, om nationella parlament inom EU.

Den 3 februari 2016 föreläste justitierådet Thomas Bull om det amerikanska statsskicket inför utskottets delegationsresa till USA.

Den 4 februari 2016 anmälde kansliet en plan för utskottets arbete med forsknings- och framtidsfrågor.

Den 3 mars 2016 lämnade företrädare för UD:s Amerikaenhet information inför utskottets delegationsresa till Brasilien.

Den 10 mars 2016 föreläste Fredrik Uggla, professor vid Latinamerika-institutet, och Torsten Wetterblad, utvecklingsekonom och Brasilienkännare knuten till Latinamerikainstitutet, Stockholms universitet, om den politiska och konstitutionella utvecklingen i Brasilien.

Offentliga och interna utfrågningar

Utskottet anordnade under riksmötet 2015/16 totalt 12 utfrågningar i 14 granskningsärenden:

Den 7 april 2016 generaldirektör Lena Erixon och enhetschef Ann-Sofie Atterbrand, Trafikverket

Den 7 april 2016 utrikesminister Margot Wallström

Den 14 april 2016 f.d. statsrådet Tobias Billström

Den 18 april 2016 statsrådet Anna Johansson

Den 18 april 2016 statsrådet Anders Ygeman

Den 19 april 2016 generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl, Sjöfartsverket

Den 19 april 2016 justitie- och migrationsminister Morgan Johansson

Den 21 april 2016 närings- och innovationsminister Mikael Damberg

Den 21 april 2016 f.d. utrikesminister Carl Bildt

Den 26 april 2016 försvarsminister Peter Hultqvist

Den 26 april 2016 f.d. statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd

Den 29 april 2016 statsminister Stefan Löfven.

Utskottet fick muntlig information vid 7 tillfällen:

Den 12 november 2016 lämnade riksdagsdirektör Kathrin Flossing m.fl. i Riksdagsförvaltningen information och svarade på frågor med anledning av budgetpropositionen utgiftsområde 1 Rikets styrelse och redogörelsen Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2014.

Den 24 november 2016 informerade justitieombudsmännen om och svarade på frågor med anledning av redogörelsen Justitieombudsmännens ämbets-berättelse.

I januari 2016 anordnade utskottet en hearing med justitieutskottet om radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism i den digitala miljön, som hölls i förstakammarsalen i riksdagen. Hearingen finns dokumenterad och ingår i serien Rapporter från riksdagen (2015/16:RFR10).

Den 21 januari 2016 informerade riksrevisorerna Margareta Åberg och Susanne Ackum utskottet om Riksrevisionens verksamhet.

Den 14 juni 2016 informerade riksrevisor Margareta Åberg m.fl. från Riksrevisionen utskottet om Riksrevisionens rapport Nationella samordnare som statligt styrmedel (RiR 2016:5).

Den 16 juni 2016 informerade enhetschef Anders Norin från protokolls-kansliet i Riksdagsförvaltningen om framställningen av en ny ersättningslag och lag om stöd till partigrupper (framst. 2015/16:RS7) samt om Lagrådets synpunkter.

Den 16 juni 2016 informerade ledningsstaben i Riksdagsförvaltningen om den parlamentariska kommitténs arbete med att ta fram underlag för att förbereda och genomföra högtidlighållandet av demokratins införande i Sverige.

Den 5 augusti 2016 lämnade riksrevisorerna Margareta Åberg, Ulf Bengtsson och Susanne Ackum information och besvarade frågor om Riksrevisionen.

Den 30 augusti 2016 informerade professor Hans-Gunnar Axberger, extern utredare, utskottet om den pågående utredningen av Riksrevisionen.

Beredning av val

Utskottet har berett val av en chefsjustitieombudsman, en justitieombudsman och tre ställföreträdande justitieombudsmän samt en ledamot i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna.

Resor och besök

Den 23 september 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och tio ledamöter emot finska grundlagsutskottet.

Den 24 september 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och sju ledamöter emot en syrisk delegation från Euromed Feminist Initiative IFE-EFI.

Den 24 september 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och sju ledamöter emot Human Rights Watch.

Den 28–29 september 2015 besökte utskottet Göteborg – kommunen, läns-styrelsen, tidningsredaktioner och Göteborgs universitet.

Den 13 oktober 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och fyra ledamöter emot en parlamentarisk delegation från Kuwait.

Den 2 november 2015 tog vice ordförande Björn von Sydow (S) och två ledamöter emot Chiles talman.

Den 19 november 2015 tog ordförande Andreas Norlén (M) och fem ledamöter emot stormuftin från Azerbajdzjan.

Den 16 november 2015 deltog Andreas Norlén (M) och Per-Ingvar Johnsson (C) vid ett interparlamentariskt möte i Riga om AV-direktivet.

Den 17 november 2015 deltog Emanuel Öz (S) vid Regionkommitténs 7:e subsidiaritetskonferens i Bryssel.

Den 19 november 2015 deltog Emanuel Öz (S) och Patrick Reslow (M) vid en konferens hos utskottet för konstitutionella frågor (AFCO) i Europa-parlamentet i Bryssel om EU:s framtida institutionella utveckling och stärkt parlamentarisk granskning av EU:s styrning.

Den 25 november 2015 tog vice ordförande Björn von Sydow (S) och fem ledamöter emot en delegation från Kenya.

Den 26 november 2015 besökte utskottet Justitiekanslern (JK).

Den 1 december 2015 tog nio ledamöter emot Svenska Tornedalingars Riksförbund.

Den 3–5 februari 2016 deltog Emanuel Öz (S) i OECD:s konferens i Paris.

Under vecka 7, 2016 reste en delegation till USA (Washington D.C. och
Columbia South Carolina).

Den 23 februari 2016 tog Jonas Gunnarsson (S) och Tuve Skånberg (KD) emot Albaniens talman.

Den 10 mars 2016 besökte utskottet Sieps.

Den 13–15 mars 2016 deltog ledamöterna Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M) och Fredrik Eriksson (SD) vid en interparlamentarisk konferens i Berlin om bekämpning av antisemitism.

Den 17 mars 2016 besökte utskottet Datainspektionen.

Under vecka 13, 2016 reste en delegation från utskottet till Brasilien (Brasilia och Manaus).

Den 23 april 2016 medverkade vice ordförande Björn von Sydow (S) och sex ledamöter i Riksdagsbibliotekets kulturnatt med temat Tryckfrihets-förordningen 250 år.

Den 12 maj 2016 besökte utskottet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Den 2 juni 2016 deltog ledamöterna Hans Ekström (S), Jonas Gunnarsson (S), Emanuel Öz (S) och Fredrik Eriksson (SD) vid ett möte med EU-kommissionären Frans Timmermans.

Den 15 juni 2016 tog vice ordförande Björn von Sydow (S), Per-Ingvar Johnsson (C) och Fredrik Eriksson (SD) emot Brasiliens ordförande i Högsta valdomstolen.

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Tryck: Elanders, Vällingby 2016