Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2015/16

utskottsdokument 2015/16:verk

Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet riksmötet 2015/16

Beredningsområde

Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även ärenden om naturvård och ärenden om miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredningsområde. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillhör utskottets beredningsområde.

Sammansättning

Under riksmötet 2015/16 hade miljö- och jordbruksutskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Matilda Ernkrans (S)

Kristina Yngwe (C)

Jonas Jacobsson Gjörtler (M) fr.o.m. 2012-12-18

Ulf Berg (M) t.o.m. 2015-12-18

Isak From (S)

Johan Hultberg (M)

Maria Strömkvist (S)

Martin Kinnunen (SD)

Åsa Coenraads (M)

Jan-Olof Larsson (S)

Stina Bergström (MP)

Gunilla Nordgren (M)

Monica Haider (S)

Anders Forsberg (SD)

Lars Tysklind (L)

Jens Holm (V)


Magnus Oscarsson (KD) t.o.m. 2015-11-18
Lars-Axel Nordell (KD) fr.o.m. 2015-11-18

Marianne Pettersson (S)

Suppleanter
Johan Büser (S)

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Åsa Westlund (S) tjl. 2015-11-01–2016-04-30

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C) fr.o.m. 2015-09-17

Emma Nohrén (MP)

Sten Bergheden (M) fr.o.m. 2015-12-10

Jenny Petersson (M) t.o.m. 2015-12-10

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (L)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD) t.o.m. 2015-11-18

Magnus Oscarsson (KD) fr.o.m. 2015-11-18

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Ordförande i utskottet har varit Matilda Ernkrans, vice ordförande Kristina Yngwe. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.

Utskottet assisterades av ett kansli bestående av

Björn G:son Wessman, kanslichef

Madeleine Holst, utskottsråd t.o.m. 2016-02-29

Anna-Lena Kileus, föredragande tjl. t.o.m. 2016-07-31

Christina Malmros, föredragande tjl. fr.o.m. 2016-08-31

Caroline Needham, föredragande fr.o.m. 2015-11-09

Cecilia Renmyr, föredragande 2015-10-05–2016-03-31

Linnea Rosenlöf, föredragande 2015-10-12–2016-06-30

Helena Rudin, föredragande, tjl. 2015-09-22–2016-03-31

Johan Sehlström, föredragande 2015-09-21–2015-12-11

Eva Forsman, utskottshandläggare

Anna Klefborg, utskottsassistent tjl. fr.o.m. 2016-01-16

Jeanette Krusell, utskottsassistent fr.o.m. 2016-01-04


Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2015/16 höll utskottet 42 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till 31 timmar och 55 minuter.

Utskottet behandlade 9 propositioner, 3 regeringsskrivelser, 1 utskottsinitiativ och ca 700 motionsyrkanden.

Under riksmötet lämnade utskottet 22 betänkanden och 1 utlåtande till kammaren. Vidare har 5 yttranden lämnats till andra utskott.

Ärenden som har behandlats av utskottet

Betänkanden och utlåtanden

I betänkande MJU1 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och 37 motionsyrkanden som hade väckts under allmänna motionstiden 2015/16. Bland motionsyrkandena fanns alternativa budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet, som uppgick till totalt närmare 7,7 miljarder kronor för 2016. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om bemyndigande att genomföra borttagning av utsläppsenheter och om ekonomiska åtaganden.

Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde i det avsnittet och tillkännage detta för regeringen.

Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I betänkandet fanns två reservationer och fem särskilda yttranden.

I betänkande MJU2 behandlade utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och 19 motionsyrkanden som hade väckts under allmänna motionstiden 2015/16. Bland motionerna fanns alternativa budgetförslag från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna.

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet, som uppgick till totalt 18,9 miljarder kronor för 2016. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Utskottet hade följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde i det avsnittet och tillkännage detta för regeringen.

Samtliga motionsförslag som behandlades i betänkandet avstyrktes.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna deltog inte i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

I betänkandet fanns två reservationer och fem särskilda yttranden.

I betänkande MJU3 behandlade utskottet regeringens proposition 2014/15:113 Begränsning av mangan i dieselbränslen. Regeringen föreslog i propositionen att drivmedelslagen (2011:319) skulle kompletteras med bestämmelser som begränsar innehållet av metylcyklopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) i dieselbränslen till högst 2 milligram mangan per liter. Vidare föreslogs att hänvisningarna till svensk standard i drivmedelslagen uppdateras till att avse de senaste utgåvorna av SS-EN 14214 och SS 155116. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU4 behandlade utskottet regeringens proposition 2015/16:32 Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Regeringen föreslog i propositionen ändringar i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna innebar att hänvisningar i lagen till upphävda EU-förordningar skulle ersättas med hänvisningar till nya EU-förordningar. Vidare föreslogs att lagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta en EU-förordning om geografiska beteckningar för aromatiserade vinprodukter. Slutligen föreslogs att vissa hänvisningar till upphävda EU-förordningar i varumärkeslagen (2010:1877) skulle ersättas med hänvisningar till nya EU-förordningar. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

I betänkande MJU5 behandlade utskottet regeringens proposition 2015/16:38 Anläggningsbesked för biodrivmedel och två följdmotioner med sammanlagt sex yrkanden samt ett yrkande i en motion från allmänna mo-tionstiden 2015.

Regeringen föreslog i propositionen ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, lagen (1994:1776) om skatt på energi och lagen (2015:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Bakgrunden till förslaget var en anpassning till EU:s statsstödsregler.

Ändringarna innebar i huvudsak att avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel villkoras av att det finns ett s.k. anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att de biodrivmedel som läggs till grund för avdrag inte är livsmedelsbaserade eller, om de är livsmedelsbaserade, har producerats i anläggningar som tagits i drift före den 31 december 2013 och inte är fullständigt avskrivna. Tillsynsmyndigheten ska utfärda anläggningsbeskeden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen utser ska enligt förslaget till ändring i lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen få meddela föreskrifter om utformningen av kontrollsystemet och de krav som måste vara uppfyllda för att ett anläggningsbesked ska kunna ges.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2016.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås.

I betänkandet fanns två reservationer (M, SD, C, L, KD).

I betänkande MJU6 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns fyra reservationer (M, SD, C).

Behandlade förslag: ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16.

I betänkande MJU7 föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2015/16:45 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall till handlingarna. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsatt bör ligga på producenterna och tillkännagav detta för regeringen. Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om avfall och kretslopp. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns åtta reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: regeringens skrivelse 2015/16:45 Riksrevisionens rapport om tillsyn över transporter av farligt avfall och ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU8 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändring i miljöbalkens straffbestämmelse om miljöbrott och avslå motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

Lagändringen skulle innebära att det straffbara området för miljöbrott i samband med avfallshantering utökas till att avse all hantering av avfall som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön. I gällande rätt omfattas endast sådan hantering av avfall som innebär förvaring eller bortskaffande av avfall. Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 maj 2016. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om en moderniserad miljöbalk, tillståndsprocesser, talerätt och buller m.m. Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning till pågående beredningsarbete som rörde de väckta förslagen.

I betänkandet fanns sju reservationer (SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: proposition 2015/16:35 Utvidgad miljöbrottsbestämmelse och 16 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU9 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. landsbygdsprogrammet, jordbrukets och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft, kompetensförsörjning inom de areella näringarna, regelförenklingar, jordbrukets miljöpåverkan och omställning till ett fossilfritt jordbruk, främst med hänvisning till pågående arbete eller att frågan just då utreddes. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns 13 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16.

I betänkande MJU10 föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden.

Regeringen bör basera inriktningen på arbetet med det nationella skogsprogrammet på två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Inriktningen bör omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.

• Regeringen bör även fortsättningsvis värna den nationella beslutanderätten över skogsfrågor i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden. Vissa av dessa tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa bereddes därför förenklat.

I betänkandet fanns tio reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16.

I betänkande MJU11 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionsyrkandena handlade bl.a. om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor med koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns sex reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ca 50 yrkanden i motioner från allmänna motions-tiden 2015/16.

I betänkande MJU12 hade utskottet, med stöd av sin initiativrätt i 9 kap. 16 § riksdagsordningen, föreslagit att riksdagen skulle göra följande tillkännagivande till regeringen: Regeringen bör fullfölja intentionerna bakom den rovdjurspolitik som riksdagen har beslutat och riksdagens tillkännagivande om en fortsatt selektiv jakt efter varg. Det innebär bl.a. att regeringen bör upprätthålla den nu gällande beslutsordningen för skydds- och licensjakt.

I betänkandet fanns två reservationer (S och MP respektive V).

I utlåtande MJU13 granskade utskottet kommissionens meddelande om en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (KOM(2015) 614). I meddelandet presenterade kommissionen en övergripande handlingsplan för att stödja övergången till en mer cirkulär ekonomi, där värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras.

Utskottet ställde sig positivt till en EU-handlingsplan för att stödja övergången till en cirkulär ekonomi. I meddelandet lyftes många goda idéer om att främja delningsekonomin, om nya affärsmodeller och industriell symbios och om att stärka marknader och handel med sekundärt och förnybart material genom olika åtgärder. Utskottet ansåg att en fungerande cirkulär ekonomi bör vara baserad på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att åstadkomma sådana kretslopp behövs en bättre samordning av avfalls-, kemikalie- och produktlagstiftningen inom EU. En översyn av berörda regelverk på europeisk nivå vore enligt utskottets mening angelägen. Utskottet hoppades även att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur enskilda länder använder sina egna naturresurser är emellertid en fråga som ska avgöras på nationell nivå.

När det gällde de reviderade lagstiftningsakter som ingick i avfallspaketet noterade utskottet att de inte gav uttryck för en höjd ambitionsnivå såsom kommissionen utlovat. Utskottet instämde därmed i Europaparlamentets efterlysning av en högre ambitionsnivå i dessa frågor; utskottet ville bl.a. se ett deponiförbud för biologiskt nedbrytbart avfall och avfall som är lämpligt för materialåtervinning och energiåtervinning.

Granskat dokument: kommissionens meddelande Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (KOM(2015) 614).

I betänkande MJU14 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå vattendirektivets mål bör prioriteras, om att åtgärderna för vattendirektivet bör förenas med arbetstillfällen i hela landet, med ett konkurrenskraftigt jordbruk och med andra miljömål samt om att samhällsekonomiska kostnader förknippade med åtgärdsprogrammet för vattendirektivet bör analyseras, och att riksdagen skulle tillkännage detta för regeringen. Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, åtgärder för att förbättra reningen av avloppsvatten samt dialogmodeller vid skapandet av vattenskyddsområden, främst med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns elva reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: ca 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU15 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden 2015/16. Motionsyrkandena handlade bl.a. om den s.k. livsmedelsstrategin, livsmedelskontroll och matsvinn. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns elva reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag: ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16.

I betänkande MJU16 föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. djurskyddsarbete inom EU, minskad användning av antibiotika i djurhållningen inom EU, regler och ansvar för katter, djurskyddskontroll, djurförbud, omhändertagande av djur och krav på frigående höns och utevistelse för grisar, främst med hänvisning till pågående arbete. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns fyra reservationer (SD, V).

Behandlade förslag: ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16.

I betänkande MJU17 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i fiskelagen och i lagen om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och att riksdagen skulle avslå motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

Lagändringarna innebar att vissa överträdelser som begås efter landning av fiskefångsten överförs från det straffrättsliga området till ett system med sank-tionsavgifter i syfte att effektivisera sanktionssystemet. Regeringen skulle bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka överträdelser som skulle leda till en sanktionsavgift och vilken avgift som skulle betalas. Avgiften skulle uppgå till minst 1 000 kronor och högst 50 000 kronor. Vidare reglerades frågor om subjektivt ansvar, avgiftsbefrielse i vissa fall, undvikande av dubbla sank-tioner, rätt för den avgiftsskyldige att yttra sig, verkställighet och preskription. Slutligen gjordes ändringar som motiverades av Lissabonfördraget, reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik och tidigare genomförda ändringar i
fiskelagen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2016. Ingen mo-tion hade väckts med anledning av propositionen.

Motionsyrkandena från allmänna motionstiden gällde bl.a. frågor om miljömässigt hållbart och konkurrenskraftigt fiske, ålförvaltning och vattenbruk. Motionsyrkandena avstyrktes i huvudsak med hänvisning till pågående arbete som rörde de väckta förslagen. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns åtta reservationer (M, SD, C, L, KD).

Behandlade förslag: proposition 2015/16:118 Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare och 30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU18 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken och att riksdagen skulle avslå mo-tioner från allmänna motionstiden 2015/16 om kemikalielagstiftningen.

Bakgrunden till de lagändringar som föreslogs var att kemikalielagstiftningen i allt väsentligt nu finns i EU-förordningar. Ändringarna motiverades av EU-förordningarna om bekämpningsmedel (biocidprodukter och växtskyddsmedel), om klassificering och märkning av ämnen och blandningar och om fluorerade växthusgaser. Kraven i EU-förordningarna innebar att bestämmelser om produktinformation och godkännande av bekämpningsmedel behövde tas bort i 14 kap. miljöbalken. Vidare behövde straffbestämmelser införas i 29 kap. miljöbalken för överträdelser av EU-förordningen om biocidprodukter samt för överträdelser av EU-förordningen om fluorerade växthusgaser. För mark- och miljödomstolarnas hantering av mål om fördelning av kostnader för tester som behövde göras enligt EU-förordningarna om bekämpningsmedel föreslogs en ny forumbestämmelse i 21 kap. miljöbalken. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2016. Två följdmotioner hade väckts med anledning av propositionen.

Motionsyrkandena från allmänna motionstiden gällde bl.a. frågor om giftfri miljö för barn, ekonomiska styrmedel, tillämpning av växtskyddsmedelslagstiftningen, farliga ämnen, utfasning av mikroplaster och fossilbaserade plaster, EU:s strategi om hormonstörande ämnen, högfluorerade ämnen och kemikaliepolitik på EU-nivå och internationell nivå. Motionsyrkandena avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående arbete.

I betänkandet fanns 15 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: proposition 2015/16:160 Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning, två yrkanden i följdmotioner och ca 50 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU19 föreslog utskottet att riksdagen skulle ställa sig bakom det som utskottet anförde om att frågan om inrättandet av en ny myndighet för jakt och viltförvaltning och vissa kvarvarande frågor som omfattades av Jaktlagsutredningens uppdrag skulle utredas senast under 2016 och att riksdagen skulle tillkännage detta för regeringen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16 om bl.a. vildsvin, fjälljakt, jaktmedel och vissa viltvårdsfrågor, främst med hänvisning till pågående arbete och gällande regelverk. Vissa motionsyrkanden tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat i ett särskilt avsnitt.

I betänkandet fanns fem reservationer (S, M, SD, MP, C, V, KD).

Behandlade förslag: ca 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU20 föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning till handlingarna och avslå samtliga motionsyrkanden. Trafikutskottet och näringsutskottet hade yttrat sig över skrivelsen och över de motioner som väckts med anledning av skrivelsen i de delar dessa berör utskottens respektive beredningsområde.

I skrivelsen redovisade regeringen en kontrollstation för uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Regeringens bedömning var att etappmålet för utsläpp av växthusgaser skulle komma att uppnås. Regeringen bedömde även att de två målen för andelen förnybar energianvändning skulle komma att nås med dagens styrmedel, liksom målet om energieffektivisering. Regeringen redovisade även en uppdatering av det klimatvetenskapliga kunskapsläget samt arbetet med klimatanpassning.

Motionsyrkandena tog bl.a. upp frågor som rörde internationella klimatmål, bördefördelning, flexibla mekanismer, EU:s ramverk 2030, EU:s utsläppshandelssystem, Sveriges klimat- och energimål, styrmedel och klimatanpassning. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till regeringens bedömningar i skrivelsen och pågående arbete. Vissa motionsförslag tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen hade behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

I betänkandet fanns 36 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag: skrivelse 2015/16:87 Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning, tre yrkanden i mo-tioner som väckts med anledning av skrivelsen och ett åttiotal yrkanden i mo-tioner från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU21 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 29 kap. 8 § miljöbalken får den lydelse som utskottet föreslog i bilaga 3. Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag innebar en lagteknisk anpassning till reger-ingens förslag till ändring i miljöbalken enligt propositionen Avfallshierarkin (prop. 2015/16:166), som skulle behandlas av riksdagen före det nu aktuella förslaget. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle godkänna Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser och rättvis och skälig fördelning av den nytta som uppstår vid deras utnyttjande, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald. Slutligen föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå ett yrkande i en följdmotion som hade lämnats med anledning av den nu aktuella propositionen.

I propositionen föreslogs nya bestämmelser i miljöbalken om användning av genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser. Förslagen syftade till att genomföra Nagoyaprotokollet och innebar i huvudsak att den EU-förordning som antagits för genomförandet skulle kompletteras med en straffbestämmelse. Straffbestämmelsen avsåg brott mot skyldigheter som en användare av en genetisk resurs eller traditionell kunskap har i fråga om att visa tillbörlig aktsamhet. Aktsamheten handlar om att ta reda på hur man har fått tillträde till att använda resursen eller kunskapen och om hur nyttan av användningen fördelas med hänsyn till ursprungsinnehavarens intresse av att få en rättvis och skälig del av den nyttan. I propositionen föreslogs även att riksdagen skulle godkänna Nagoyaprotokollet.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 15 augusti 2016.

I betänkandet fanns en reservation (M, C, L, KD).

Behandlade förslag: proposition 2015/16:161 Nagoyaprotokollet om användning av genetiska resurser och ett yrkande i en följdmotion.

I betänkande MJU22 föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i miljöbalken, förslag till följdändringar i ett antal lagar samt förslag om att lagen om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen upphävs. En begränsad språklig justering föreslogs.

Förslagen syftar till att på ett tydligare och mer samlat sätt införa den s.k. avfallshierarkin i miljöbalken. Avfallshierarkin regleras i EU:s ramdirektiv om avfall och anger den prioritetsordning för politik och lagstiftning som medlemsstaterna ska ha när det gäller förebyggande och behandling av avfall. Hierarkin innebär att medlemsstaternas första prioritet i lagstiftning och politik ska vara att främja avfallsförebyggande åtgärder. Hierarkin anger även en prioritetsordning vid valet av metod för behandling av det avfall som uppstår. Förslagen innebär att det tydligt ska framgå av miljöbalkens allmänna hänsynsregler att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till att förebygga och återvinna avfall. Bestämmelser om behandling av avfall som följer av avfallshierarkin ska föras in i miljöbalkens avfallskapitel. Den som behandlar avfall, eller är ansvarig för att avfall behandlas, ska välja en metod enligt en angiven prioritetsordning. Avsteg från hierarkins prioritetsordning kan göras om det ger ett bättre resultat för människors hälsa och miljön som helhet eller om den behandlingsmetod som ska användas enligt hierarkin får orimliga konsekvenser. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 2 augusti 2016.

Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå ett motionsyrkande.

Behandlade förslag: proposition 2015/16:166 Avfallshierarkin och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden 2015/16.

I betänkande MJU23 föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga skrivelse 2015/16:165 Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall till handlingarna och avslå samtliga motionsyrkanden. Näringsutskottet hade yttrat sig över skrivelsen och över de motioner som väckts med anledning av skrivelsen i de delar dessa berörde utskottets beredningsområde.

I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten (RiR 2015:20) och de åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av rekommendationerna. Regeringen hade påbörjat ett arbete för att utreda och analysera om det fanns insatser eller åtgärder som på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag kunde säkerställa att det skulle finnas tillräckliga ekonomiska säkerheter. Enligt Riksrevisionens rekommendation hade regeringen vidare uppdragit åt Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning att tillsammans ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, att utvärdera saneringsmetoder och att kartlägga kostnader. Regeringen hade även uppdragit åt Naturvårdsverket att analysera och förtydliga sin vägledning när det gäller klassificering av utvinningsavfall.

Motionsyrkandena tog bl.a. upp frågor som rörde en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling m.m., en översyn av miljöbalken, omfattningen av Bergsstatens prövning, en översyn av regelverket för gruvnäringen och skärpta krav på återställning efter prospektering. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till regeringens bedömningar i skrivelsen och pågående arbete.

I betänkandet fanns sex reservationer (V, KD).

Behandlade förslag: skrivelse 2015/16:165 Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall och sex yrkanden i motioner som hade väckts med anledning av skrivelsen.


Under riksmötet 2015/16 lämnade utskottet följande yttranden:

MJU1y Utgiftsramar för utgiftsområdena 20 och 23 till finansutskottet

MJU2y Kommissionens arbetsprogram 2016 till utrikesutskottet

MJU3y Verksamheten i Europeiska unionen under 2015 till utrikesutskottet
MJU4y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen till konstitutionsutskottet

MJU5y 2016 års ekonomiska vårproposition till finansutskottet

EU-frågor

I stort sett samtliga ämnen inom utskottets beredningsområde berörs av EU:s regelverk. EU-frågorna har därför varit aktuella i ett stort antal ärenden under riksmötet 2015/16.

Liksom under tidigare riksmöten har utskottets arbete med EU-frågor krävt betydande resurser i form av såväl sammanträdestid som berednings- och informationsinsatser. Samtliga Regeringskansliets faktapromemorior inom utskottets beredningsområde har delats till utskottets ledamöter.

Klimat- och miljöministern, efter den 25 maj 2016 miljöministern, eller statssekreteraren vid Miljö- och energidepartementet har vid sex tillfällen överlagt med utskottet i enlighet med 7 kap. 12 § riksdagsordningen i ett antal EU-frågor som berört FN:s klimattoppmöte i Paris 2015, utsläppsminskningar, kvicksilver, handel med vilda djur, cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och det s.k. takdirektivet.

Landsbygdsministern eller statssekreteraren vid Näringsdepartementet har vid åtta tillfällen genomfört motsvarande överläggningar med utskottet om bl.a. fiskbestånd i Östersjön, fiskepartnerskapsavtal med Liberia, utveckling av stödåtgärder för marknaderna, fisket i Västerhavet, fiskestilleståndsförordning, revisionsrättens rapport om fiskepartnerskapsavtalen, marknadssitua-tionen och bevarande av fiskeresurser.

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat vid Utrikesdepartementet har genomfört överläggningar med utskottet om EU:s utsläppshandelssystem (EU Emissions trading system, ETS), ratificeringen av Parisavtalet och vägen efter Paris.

Den politiska ledningen i Näringsdepartementet och Miljö- och energidepartementet har i utskottet vid tio respektive sex tillfällen lämnat information inför möten i rådet (jordbruk och fiske) och rådet (miljö) samt om de luxemburgska, nederländska och slovakiska ordförandeskapen.

Subsidiaritetsprövning

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs. Detta ska ske i enlighet med ett av de rättsligt bindande protokoll som är bifogat Lissabonfördraget, nämligen protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Enligt protokollets artikel 4 ska kommissionen, Europaparlamentet och rådet översända sina utkast till lagstiftningsakter till de nationella parlamenten. Subsidiaritetsprövningen innebär att man fastställer på vilken nivå, unionsnivå eller natio-nell nivå, som den föreslagna åtgärden ska vidtas. Prövningen avser inte att fastställa om åtgärden ska vidtas eller inte.

Under riksmötet 2015/16 översände kommissionen åtta ärenden till riksdagen som har blivit föremål för subsidiaritetsprövning av miljö- och jordbruksutskottet enligt följande:

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (KOM(2015) 337)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter (KOM(2015) 593)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (KOM(2015) 594)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall (KOM(2015) 595)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (KOM(2015) 596)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 (KOM(2016) 39)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhanda- hållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 (KOM(2016) 157)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU) nr 1306/2013 för direktstöd avseende kalenderåret 2016 (KOM(2016) 159)

Utskottet ansåg inte att det i något fall förelåg problem i förhållande till subsidiaritetsprincipen.


Utfrågningar, uppvaktningar m.m.

Den 4 februari 2016 informerade Riksrevisionen utskottet med anledning av rapporten Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten.

Den 23 februari 2016 informerade Naturvårdsverkets generaldirektör utskottet om aktuella frågor.

Den 14 april 2016 informerade Jordbruksverkets generaldirektör utskottet om aktuella frågor.

Den 17 maj 2016 informerade Kemikalieinspektionens generaldirektör utskottet om aktuella frågor.

Vidare har ett antal intresseorganisationer m.fl. uppvaktat utskottet och lämnat synpunkter och information i aktuella frågor. Svenska Samernas Riksförbund, SSR, den 17 november 2015, Naturskyddsföreningen den 21 januari 2016, LRF:s Trädgårdsdelegation den 26 januari 2016 och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, den 19 maj 2016.

Konferenser, resor och studiebesök

Utrikes

Den 24 september 2015 deltog utskottets ordförande i en EPTA-konferens på temat klimatförändringar och innovation i Paris. EPTA är ett forum för ledamöter och tjänstemän inom området forsknings- och framtidsfrågor.

Den 7–13 december 2015 deltog utskottets ordförande och en ledamot i regeringens delegation vid FN:s klimatmöte COP 21 i Paris, Frankrike.

Den 3–4 april 2016 deltog utskottets vice ordförande i en konferens om energi, innovation och cirkulär ekonomi som anordnades av det nederländska ordförandeskapet.


Under riksmötet gjordes två längre utskottsresor utanför Europa.

En delegation bestående av elva ledamöter och två tjänstemän genomförde den 27 augusti–5 september 2016 en studieresa till Chile. Syftet med resan var att studera ett antal viktiga områden för utskottet och följa upp de goda relationer som finns mellan Sverige och Chile. Ett fokusområde var hållbart skogsbruk, där Sverige och Chile nyligen ingick ett samförståndsavtal. Andra områden som studerades var jordbruk och livsmedelsproduktion, både ekologisk och konventionell, hållbart fiske och vattenbruk, där aspekter som klimatförändringar och småskalig kontra storskalig hantering diskuterades.

En andra delegation med elva ledamöter och två tjänstemän reste den 27 augusti–7 september 2016 till Kenya och Tanzania. Studieresan avsåg framför allt att belysa viktiga områden för utskottet och hur dessa påverkas av klimatförändringarna. Fokusområden var skogsbruk (agroforestry), jordbruk, livsmedelsproduktion, vattenresurser och fiske. Ytterligare ett område som studerades var naturvård med bl.a. frågor som viltvård, problematik med tjuvjakt och handel med utrotningshotade djur.

Utländska besök

Den 7 mars 2016 träffade utskottet, tillsammans med näringsutskottet, klimatkommissionär Miguel Arias Cañete för diskussioner om

klimatfrågor.

Den 26 maj 2016 tog utskottet emot en delegation från den tysk-nordiska parlamentariska vänskapsföreningen i den tyska förbundsdagen. Under mötet diskuterades bl.a. miljöskydd och återvinning av förnybara resurser.

Uppföljning och utvärdering m.m.

Riksdagen har också beslutat om riktlinjer som syftar till att utveckla riksdagens arbete med uppföljning och utvärdering. Av dessa framgår bl.a. att utskottens uppföljnings- och utvärderingsverksamhet omfattar dels fördjupade uppföljningar och utvärderingar, dels uppföljningar av den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och i resultatskrivelser. Utskottets arbete i form av utfrågningar, seminarier och studiebesök m.m. är också en del av utskottets löpande uppföljningsarbete.

Inom miljö- och jordbruksutskottet svarar utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp för att genomföra uppföljningarna. I gruppen ingår företrädare för samtliga partier. Under riksmötet 2015/16 har miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp haft följande sammansättning: Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Lars Tysklind (L), Magnus Oscarsson (KD) t.o.m. 2016-05-12, därefter Lars-Axel Nordell (KD), Gunilla Nordgren (M), Runar Filper (SD), Emma Nohrén (MP) och Kristina Yngwe (C). Jens Holm (V) har varit gruppens ordförande. Under riksmötet 2015/16 har gruppen haft sex sammanträden.

Utskottet har följt upp och analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 för de utgiftsområden som utskottet bereder, dvs. utgiftsområde 20 och 23. Uppföljningen av resultatredovisningen omfattar dels en övergripande granskning av regeringens redovisning, dels en särskild analys av vissa frågor. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag i enlighet med vad som anges i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens riktlinjer. Inom ramen för dessa uppföljningar har gruppen haft möten med bl.a. dåvarande statssekreterare Gunvor Ericson vid Miljö- och energidepartementet och statssekreterare Elisabeth Backteman vid Näringsdepartementet.

Uppföljnings- och utvärderingsgruppen beslutade vid sitt möte den 4 februari 2016 att föreslå utskottet att följa upp och belysa konsekvenserna av det pelagiska systemet med individuella och överlåtbara fiskerättigheter. En förstudie presenterades för utskottet på sammanträdet den 17 maj 2016, och utskottet beslutade vid samma sammanträde att gruppen ska arbeta vidare med huvudstudien. Syftet med en uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket är att ge miljö- och jordbruksutskottet ökad kunskap och ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden om fiskefrågor.

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Tryck: Elanders, Vällingby 2016