Skatteutskottets verksamhet riksmötet 2015/16

utskottsdokument 2015/16:verk

Skatteutskottets verksamhet riksmötet

2015/16

Utskottets beredningsområde

Skatteutskottet ska enligt riksdagsordningen bereda ärenden om statliga och kommunala skatter samt ärenden om skatteförfarandet, folkbokföring och exekutionsväsendet. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution hör också till utskottets beredningsområde.

Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2015/16 hade utskottet följande sammansättning:

Ledamöter

Per Åsling (C), ordf.

Leif Jakobsson (S), vice ordf. t.o.m. 2016-06-14

Jörgen Hellman (S) fr.o.m. 2016-06-28, vice ordf. fr.o.m. 2016-09-15

Niklas Wykman (M) t.o.m. 2016-06-07

Maria Malmer Stenergard (M) fr.o.m. 2016-06-07

Sara Karlsson (S)

Olof Lavesson (M) t.o.m. 2015-09-18

Maria Plass (M) t.o.m. 2015-12-18

Helena Bouveng (M)

Peter Persson (S)

Anna Hagwall (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M) fr.o.m. 2015-12-18

Hannah Bergstedt (S)

Rasmus Ling (MP)

Anette Åkesson (M) fr.o.m. 2015-10-01

Adnan Dibrani (S)

David Lång (SD)

Mats Persson (L) t.o.m. 2016-06-09

Mathias Sundin (L) fr.o.m. 2016-06-09

Daniel Šestrajčić (V)

Aron Modig (KD) t.o.m. 2015-11-18

Larry Söder (KD) fr.o.m. 2015-11-18

Patrik Lundqvist (S)

Suppleanter

Erik Ezelius (S)

Erik Andersson (M) t.o.m. 2016-03-03

Anette Åkesson (M) t.o.m. 2015-10-01

Ulf Berg (M) t.o.m. 2016-09-12

Lawen Redar (S) t.o.m. 2016-08-25

Jörgen Hellman (S) t.o.m. 2016-06-28

Laila Naraghi (S) fr.o.m. 2016-09-12

Jamal El-Haj (S) fr.o.m. 2016-06-28

Olle Felten (SD)

Maria Malmer Stenergard (M) fr.o.m. 2015-12-10 t.o.m. 2016-06-07

Hillevi Larsson (S)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Janine Alm Ericson (MP)

Maria Abrahamsson (M)

Leif Nysmed (S)

Kent Ekeroth (SD)

Mats Persson (L) fr.o.m. 2016-06-09

Mathias Sundin (L) t.o.m. 2016-06-09

Emma Wallrup (V)

Andreas Carlson (KD)

Kenneth G Forslund (S)

Dennis Dioukarev (SD)

Oscar Sjöstedt (SD)

Göran Lindell (C) fr.o.m. 2015-09-17 t.o.m. 2016-03-31

Emil Källström (C) t.o.m. 2015-09-17

Staffan Danielsson (C) fr.o.m. 2016-04-12

Ulla Andersson (V)

Jakob Forssmed (KD)

Robert Hannah (L)

Said Abdu (L)

Mathias Tegnér (S) fr.o.m. 2016-06-14

Extra suppleant

Ida Ekeroth (S) fr.o.m. 2015-10-12 t.o.m. 2015-12-31

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående avs

Anna Wallin, kanslichef

Peder Brynolf, utskottsråd t.o.m. 2016-07-02

Olof Åkerrén, föredragande

Mikael Pyka, föredragande

Eva Berggren, föredragande, tjl. t.o.m. 2016-04-10

Helena Winter, föredragande

Britt-Marie Asplind, utskottsassistent

Annelie Jonsson, utskottsassistent fr.o.m. 2016-02-01

Utskottets verksamhet

Under riksmötet 2015/16 höll utskottet 38 protokollförda sammanträden och behandlade då dels sin del av budgetpropositionen för 2016 (bet. 2015/16:SkU1) om anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket m.m., dels ytterligare 18 propositioner och 1 skrivelse. Utskottet behandlade motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015 samt yrkanden som väckts med anledning av propositioner och skrivelser, totalt 498 motionsyrkanden. Därutöver behandlade utskottet skattemotioner i samband med sina yttranden till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen och i 2016 års ekonomiska vårproposition. Utskottet behandlade även tre ärenden som avsåg subsidiaritetsprövning.

Betänkanden

Sammanlagt lade utskottet fram 26 betänkanden och 2 utlåtanden och lämnade 11 yttranden till andra utskott. De behandlade propositionerna tillstyrktes genomgående av utskottet, i några fall med mindre justeringar. Riksdagen har ställt sig bakom utskottets förslag. De frågor som utskottet behandlade gällde bl.a. följande:

Utgiftsområde 3Skatt, tull och exekution (SkU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Sammanlagt går 10,7 miljarder kronor till detta område. Skatteverket får knappt 7,2 miljarder, Kronofogdemyndigheten 1,8 miljarder och Tullverket 1,7 miljarder kronor. (Prop. 2015/16:1)

Informationsutbytesavtal med Niue (SkU2)

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Niue om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. (Prop. 2014/15:134)

Informationsutbytesavtal med Brunei (SkU3)

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. (Prop. 2014/15:133)


Skattetillägg: Dubbelprövningsförbudet och andra rättssäkerhetsfrågor (SkU4)

En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.

Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess, kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott.

Skattetillägg är en avgift som Skatteverket eller en domstol kan besluta om när en person lämnat felaktiga uppgifter vid deklarationen som gör att det blir för låg skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. (Prop. 2014/15:131)

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag (SkU5)

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra en s.k. fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. (Prop. 2014/15:129)

Skatteavtal mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland (SkU6)

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bl.a. ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla. (Prop. 2015/16:7)

Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt (SkU7)

Nya skatteregler införs som ska motverka att företag kan utnyttja olikheter i länders skattesystem för att slippa att betala skatt. Det innebär bl.a. att ett svenskt företag som tar emot en vinstutdelning från ett utländskt företag ska betala skatt i Sverige om det utländska företaget får dra av utdelningen som ränta, eller liknande. Reglerna ändras också så att utländska företag och personer som är bosatta utomlands i större utsträckning än tidigare måste betala s.k. kupongskatt när de får vinstutdelning från ett svenskt företag. Dessutom blir det möjligt att söka förhandsbesked om skatt på utdelningar från svenska aktiebolag, värdepappersfonder och specialfonder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. (Prop. 2015/16:14)

Beskattning av säkerhetsreserv (SkU8)

Idag saknas tydliga regler för försäkringsföretags s.k. säkerhetsreserv, som ska täcka förluster som beror på slump eller andra förhållanden som är svåra att bedöma. Men nu införs regler om när säkerhetsreserven ska tas upp till beskattning. Säkerhetsreserven ska tas upp om

företaget slutar med att bedriva försäkringsrörelse

skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör

näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med ett land utanför EES-området

företaget upplöses

företaget försätts i konkurs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016 och används första gången det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015. (Prop. 2015/16:15)

En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella
konton (SkU9)

Sverige inför OECD:s globala standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Syftet är bl.a. att göra det svårare att undanhålla pengar på konton i andra länder för att slippa betala skatt. Standarden innebär att Skatteverket blir skyldigt att utbyta viss information med utländska myndigheter. Standarden innebär också att svenska banker och andra finansiella institut ska lämna information om utländska kontohavares tillgångar och kapitalinkomster till Skatteverket.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2016. (Prop. 2015/16:29)


Vissa frågor om behandling av personuppgifter och regleringen av id-
kortsverksamheten hos Skatteverket (SkU10)

Regeringen föreslår att reglerna om Skatteverkets hantering av personuppgifter i samband med bouppteckningar och dödsboanmälningar ska flyttas till en ny lag. Syftet med den nya lagen är bl.a. att ge Skatteverket möjlighet att hantera personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Regeringens förslag innebär också en ändring av regler som rör myndigheters och privatpersoners direktåtkomst till Skatteverkets folkbokföringsdatabas, vilket ska effektivisera utlämnandet av uppgifter.

Även en ny lag om identitetskort införs, till vilken nuvarande bestämmelser i förordningen om identitetskort för folkbokförda i Sverige flyttas. Den nya lagen är inte tänkt att innebära någon ändring i sak när det gäller regler om utfärdande av identitetskort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2016. (Prop. 2015/16:29, prop. 2015/16:28)

Informationsutbytesavtal med Guatemala (SkU11)

Sverige får ett skatteavtal med Guatemala, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. (Prop. 2015/16:21)

Informationsutbytesavtal med Vanuatu (SkU12)

Sverige får ett skatteavtal med Republiken Vanuatu i Stilla havet, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. (Prop. 2015/16:22)

Vissa frågor på området för indirekta skatter (SkU13)

En del av reglerna som gäller indirekta skatter ändras. Mervärdesskattelagen anpassas till EU:s regler. Ansökningar om återbetalning av moms och punktskatter för utländska diplomater ska skickas direkt till Skatteverket. Förteckningen över varor och tjänster som utländska diplomater får tillbaka momspengar för ska uppdateras.

Dessutom ändras t.ex. bestämmelserna om tillfällig omsättning av nya transportmedel, undantag från plikten att betala skatt vid leverans av varor till andra EU-länder, återbetalning vid omsättning av guld och återbetalning till personer som har flyttat till ett annat EU-land. Den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen slopas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. (Prop. 2015/16:19)

Avskaffande av skattenämnder inom fastighetstaxeringen (SkU14)

De s.k. skattenämnderna inom fastighetstaxeringen avskaffas. Skattenämnder består av särskilt utsedda personer som ska pröva och besluta i taxeringsfrågor som avser fastigheter. I fortsättningen ska beslut som tidigare fattats av skattenämnderna tas av Skatteverkets tjänstemän. Vid omprövningsärenden ska särskilt kvalificerade beslutsfattare kopplas in.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 mars 2016. (Prop. 2015/16:36)

Undantag från mervärdesskatt för vissa posttjänster (SkU15)

En del posttjänster och frimärken kommer inom kort att vara befriade från moms. Det gäller bl.a. frimärken som inte säljs i samlarsyfte. De nya reglerna grundar sig på en dom i EU-domstolen där Sverige dömdes för fördragsbrott förra året. Domstolen ansåg att den nuvarande svenska lagen bryter mot EU-rätten eftersom alla posttjänster och frimärken är skattepliktiga.

Riksdagen menar att förändringen kan påverka konkurrensen på postmarknaden negativt men att förändringen ändå måste genomföras eftersom Sverige är skyldigt att följa domen från EU. Riksdagen utgår ifrån att regeringen noga kommer följa hur förändringen påverkar konkurrenssituationen. Det kan bl.a. göras genom den utredning om postlagstiftningen som redan tillsatts.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016. (Prop. 2015/16:51)

Inkomstskatt (SkU16)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlade om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till
ideella ändamål tas upp i motionerna.

Beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU17)

Riksdagen beslutade att återförvisa skatteutskottets betänkande med motioner från den allmänna motionstiden 2015 om beskattning av företag, kapital och fastighet. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för fortsatt beredning. (Se SkU29)


Punktskatter (SkU18)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bl.a. till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlade bl.a. om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.

Mervärdesskatt (SkU19)

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bl.a. om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bl.a. med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Skatteförfarande och folkbokföring (SkU20)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarandet handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Motionerna handlade också om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt om att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt om skydd för våldsutsattas personnummer.

En ny tullag (SkU21)

I dag får Tullverket bara kontrollera misstänkta brev och paket som kommer i den vanliga posthanteringen. Men framöver ska även brev och paket som kommer från bud- och transportföretag kunna öppnas. Förändringen ingick i regeringens förslag om en ny tullag. Riksdagen sa ja till den nya tullagen som ska börja gälla den 1 maj 2016.

Riksdagen tycker dock att tullagen bör skärpas ytterligare så att ännu fler misstänkta illegala brev och paket kan kontrolleras. I dag kan Tullverket bestämma att post som misstänks innehålla narkotika ska hållas kvar på ett postkontor för kontroll. Men Tullverket har inte samma rätt när det gäller andra illegala varor som t.ex. vapen.

Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att undersöka om Tullverkets befogenhet att hålla kvar misstänkt post kan utökas. (Prop. 2015/16:79

(SkU22)

Beteckningen har inte använts.

Skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien (SkU23)

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. (Prop. 2015/16:108)

Informationsutbytesavtal med Förenade Arabemiraten (SkU24)

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Förenade Arabemiraten om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och om ömsesidiga överenskommelser.

Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. (Prop. 2015/16:107)

Redovisning av skatteutgifter 2016 (SkU25)

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av skatteutgifterna. Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och påverkar statsbudgetens inkomstsida, t.ex. i form av förmånliga skatteregler.

Redovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgiftsredovisningen är även den enda uppdateringen som publiceras löpande om regelavvikelser från principen om enhetlig beskattning.

Det mest centrala syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Därigenom ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Ett annat syfte är att beskriva hur enhetlig skattelagstiftningen är.

Riksdagen lade redovisningen till handlingarna, dvs. avslutade ärendet. (Skr. 2015/16:98)

Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet (SkU26)

Regeringen föreslår att reglerna om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016. (Prop. 2015/16:159)

Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling) (SkU29)

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bl.a. att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer för ny behandling i skatteutskottet efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet som då hette SkU17.

Utlåtanden

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet – land-för-land-rapportering (DAC 4) (SkU27)

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen gällde obligatoriskt och automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna om multinationella företags inkomster, vinster, skatter, anställda, aktiekapital och materiella tillgångar – s.k. land-för-land-rapportering.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen ansåg därför att EU-kommissionens förslag om land-för-land-rapportering strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt så att de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner. (KOM(2016) 25 – SUB-27-2015/16)

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (SkU28)

I januari 2016 presenterade EU-kommissionen flera förslag för att motverka skatteflykt inom EU. Ett av förslagen innehöll bestämmelser mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar.

Riksdagen ser positivt på EU-kommissionens arbete med att förhindra skatteflykt, men menar att förslagen har tagits fram på kort tid och att konsekvenserna inte har utretts. Det gör det svårt att bedöma vilka effekter förslagen kan få. Riksdagen anser också att det är viktigt att värna medlemsländernas självbestämmande på skatteområdet. EU-kommissionens förslag om skatteflyktsmetoder som påverkar den inre marknaden strider därför mot subsidiaritetsprincipen och riksdagen beslutade lämna ett motiverat yttrande om detta.

Riksdagen granskar lagförslag från EU utifrån subsidiaritetsprincipen, som handlar om på vilken politisk nivå beslut ska fattas, i medlemsländerna eller på EU-nivå. Principen innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt så att de kan genomföras på ett effektivt sätt. Om riksdagen anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen lämnas ett motiverat yttrande till EU:s beslutande institutioner. (KOM(2016) 26 – SUB-28-2015/16)

Yttranden till andra utskott

Utskottet lämnade följande yttranden:

SkU1y till finansutskottet över budgetpropositionens förslag och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skattefrågor.

SkU2y till finansutskottet över ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution och de motioner som väckts med anledning av propositionen och som rörde skatteområdet.

SkU3y till finansutskottet över Höständringsbudget för 2015.

SkU4y till konstitutionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

SkU5y till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram 2016.

SkU6y till finansutskottet över Vårändringsbudget för 2016.

SkU7y till finansutskottet över 2016 års ekonomiska vårproposition.

SkU8y till näringsutskottet över Politik för hållbart företagande.

SkU9y till konstitutionsutskottet över Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

SkU10y till kulturutskottet över Mer film till fler – en sammanhållen film-
politik.

SkU11y till civilutskottet över Kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstuppgifter för vissa företag och filialer.

EU-frågor

Utskottet höll överläggningar med regeringen i sammanlagt sju olika frågor.

Överläggningarna avsåg

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning
(utskottssammanträdet 2015-09-22)

ett utkast till rådsslutsatser angående skattebaserosion och vinstförflyttning (BEPS) i ett EU-sammanhang samt uppförandekoden för företagsbeskattning (utskottssammanträdet 2015-11-26)

inför Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 om omvänd skattskyldighet för moms (utskottssammanträdet 2016-01-12)

meddelande från kommissionen Åtgärdspaketet mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU m.m. (utskottssammanträdet 2016-02-09)

rådsslutsatser om framtiden för uppförandekoden för företagsbeskattning (utskottssammanträdet 2016-03-03)

ändringar i direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet – land-för-land-rapportering (DAC 4), KOM(2016) 25 (utskottssamman-
trädet 2016-03-03)

kommissionens förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (utskottssammanträdet 2016-05-12 och fortsatt överläggning på utskottssammanträdet 2016-05-19).

Vid nio tillfällen fick utskottet information i EU-frågor av företrädare för
Finansdepartementet, bl.a. om det pågående lagstiftningsarbetet i EU inom utskottet beredningsområde.

Utskottet subsidiaritetsprövade tre EU-förslag. Förslagen avsåg

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller varaktigheten för skyldigheten att efterleva den lägsta normalskattesatsen – KOM(2015) 646 – SUB-11-2015/16

ett förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning – KOM(2016) 25 – SUB-27-2015/16 (utl. SkU27)

ett förslag till rådets direktiv om fastställande av regler mot skatte
flyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion – KOM(2016) 26 – SUB-28-2015/16 (utl. SkU28).

Utvärderings- och forskningsfrågor

Utskottet beslutade den 28 januari 2016 att lägga fram utvärderingsrapporten – Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter (2015/16:RFR8). Den 10 februari 2016 hölls ett seminarium om skatteutskottets utvärdering av fiskala effekter av punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter. Rapporten presenterades av Joakim Skotheim, utvärderare, Riksdagsförvaltningen och kommenterades av Matts Karlsson, avdelningschef analys och prognoser, Ekonomistyrningsverket (ESV) och Henrik Hammar, ämnesråd, skatteekonomiska enheten, Finansdepartementet.

Offentliga och interna utfrågningar m.m.

Den 1 oktober 2015 hölls en öppen utfrågning i andrakammarsalen om
Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens framtida verksamhet och regionala närvaro. Inbjudna talare var Ingemar Hansson, generaldirektör, Skatteverket, Therese Mattsson, generaltulldirektör, Tullverket, Erica Wass, vikarierande rikskronofogde, Kronofogdemyndigheten samt Håkan
Brynielsson, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Göran Tunhammar, f.d. landshövding i Skåne län, f.d. vd i Svenskt Näringsliv.

Den 21 oktober 2015 tog presidiet emot en uppvaktning av Johan Öhnell,
Solkompaniets styrelseordförande, m.fl. om beskattningen av solel.

Den 9 december 2015 inbjöd skatteutskottet, Riksbankens Jubileumsfond och Skatteakademien till ett heldagsseminarium i Andrakammarsalen om nya utmaningar för skatteforskningen. Inbjudna talare var Göran Blomqvist, vd, Riksbankens Jubileumsfond, Lennart Flood, professor i nationalekonomi,
Göteborgs universitet, Sören Blomquist, professor, Uppsala Center for Fiscal Studies, Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt, Örebro universitet, Åsa Gunnarsson, professor, Juridiskt forum vid Umeå universitet, finansminster Magdalena Andersson, Erik Åskbrink, f.d. finansminister, Ingemar Hansson, generaldirektör, Skatteverket, Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco, Sven-Olof Lodin, professor, Harry Flam, professor, Institutet för internationell ekonomi och Åsa Hansson, docent, Lunds universitet.

Den 10 december 2015 tog en delegation från skatte- och finansutskottet emot ett besök från Montenegros parlament.

Den 25 februari 2016 tog utskottet emot en uppvaktning från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) representerat av Urban Rydin, ansvarig för skattefrågor som påverkar jord- och skogsbruk.

Den 17 mars 2016 informerade Skatteverket om de stora multinationella koncernernas skatteplanering. Medverkande från Skatteverket var Ingemar
Hansson, generaldirektör, Merja Lohela, expert på internationell företagsbeskattning, Margareta Nyström, verksamhetsutvecklare, ansvarig för internationella kontrollinsatser och Charlotta Wesslau, rikssamordnare för insatsen internprissättning och vinstallokering.

Den 26 april 2016 informerade Krister Andersson, chef för skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv om implementering av BEPS och förslag till direktiv mot skatteundandraganden.

Den 28 april 2016 informerade Aleksandar Zuza, utredare, IF Metall om implementering av BEPS och förslag till direktiv mot skatteundandraganden.

Den 7 juni 2016 hölls en offentlig utfrågning tillsammans med utrikesutskottet om politiken för global utveckling – skatters betydelse för utveckling och
fattigdomsbekämpning. Inbjudna talare var Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister, Utrikesdepartementet, Charlotte Svensson, statssekreterare, Finansdepartementet, Penny Davies, policyrådgivare, Diakonia (representant för Concord Sverige) och Jacob Lundberg, doktorand, Uppsala universitet och verksam vid Timbro.

Den 9 juni 2016 tog utskottet emot en uppvaktning om beskattningen av solel av Johan Öhnell, Solkompaniets styrelseordförande, Fredrik Wirdenius,
Vasakronans VD, och Helena Ulfsparre, Familjebostäders miljöchef.

Den 16 juni 2016 hölls en offentlig utfrågning tillsammans med näringsutskottet om konkurrenskraften hos svenska multinationella företag i ljuset av nya regler inom internationell beskattning. Inbjudna talare var Hanna Nilsson, skattejurist, PWC, Krister Andersson, chef för skatteavdelningen, Svenskt
Näringsliv, Karin Pilsäter, utredare, TCO, Carina Lundberg Markow, chef för Ansvarsfullt ägande, Folksam, Bertil Wiman, professor, Uppsala universitet, Yvonne Bertlin, CFO, AstraZeneca AB, Joakim Fällman, skattejurist, Scania och Andreas Nordin, skattechef, ABB samt finansminister Magdalena
Andersson.

Resor och besök

Den 12 november 2015 besökte utskottet Skatteverket i Solna.

Den 24 november 2015 besökte utskottet Kronofogdemyndigheten.

Den 1 december 2015 besökte utskottet Tullverket.

Den 20–22 januari 2016 gjorde utskottet ett besök i Östersund.

Den 26 april 2016 besökte utskottet Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Övrigt

Den 23 februari 2016 gav SkU-kansliet intresserade ledamöter tillfälle att ställa frågor och få svar om BEPS och kommissionens paket med åtgärder mot skatteflykt.

Den 1 mars 2016 ordnades en utbildning för ledamöterna i digitala mötestjänsten.

Den 11 maj 2016, i samband med veteranföreningens årsmöte, anordnade utskottet traditionellt öppet hus på kansliet för dem som tidigare varit ledamöter eller suppleanter i skatteutskottet. Uppslutningen av såväl tidigare som nuvarande ledamöter var god.

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Tryck: Elanders, Vällingby 2016