Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma.
I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin.
Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar.
Den som vill bli vald till riksdagsledamot måste ha rösträtt i riksdagsvalet och vara nominerad av ett politiskt parti.
Rätten att rösta är en förutsättning för demokrati. När vi röstar väljer vi vilka partier och personer som vi tycker bäst företräder våra åsikter i riksdag, kommun, landsting och i EU-parlamentet.
Foto: Melker Dahlstrand
Beslut som påverkar alla
Riksdagen fattar beslut som påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer – regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och EU – är stort.
Riksdagens arbete präglas av dess historia. Allmän rösträtt, övergången till ett enkammarsystem och fyraåriga valperioder är exempel på viktiga händelser i riksdagens historia.
Kungen är statschef
Den högsta företrädaren för ett land kallas för statschef. I Sverige är det kungen, eller en regerande drottning, som är statschef. Han eller hon har ingen politisk makt utan enbart representativa funktioner. Som statschef öppnar kungen varje höst riksdagens riksmöte. Han är också ordförande i Utrikesnämnden.