Fråga till partierna

Webbredaktionen för riksdagen.se ställer frågor till företrädare för riksdagspartierna om olika delar av riksdagens arbete.

Fråga till partierna

Frågor till partierna

Den 22–26 maj var det plenifri vecka i riksdagen. Plenifritt innebär att det inte är några aktiviteter inplanerade i kammaren. Istället arbetar ledamöterna ofta i sina egna valkretsar. Redaktionen för riksdagens webbplats frågade ledamöterna vad de planerade att göra under den plenifria veckan.

Socialdemokraterna

Caroline Helmersson Olsson (S)

Allt jag gör den här veckan handlar om ungas hälsa. Jag kommer att besöka Särvux i Katrineholm, träffa medarbetarna i ett projekt som ska motverka avhopp i gymnasiet i Nyköping, besöka samtalsmottagningen i Eskilstuna och träffa människor på mångfaldsdagen i Vingåker. Dessutom ska jag viga ett par. Kärlek är verkligen hälsa.

Moderaterna

Tina Ghasemi (M)

Jag kommer att skriva klart en rapport om jämställdhet. Jag har sedan i höstas drivit ett projekt som heter jämställdhetsresan och har besökt över 20 verksamheter på det temat. Besöken ligger till grund för rapporten. Sedan är min förhoppning att hinna med två verksamhetsbesök och skriva en rad skriftliga frågor till olika ministrar.

Sverigedemokraterna

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Jag ska delta i torgmöte i Falkenberg och så är jag inbjuden till ett medlemsmöte för att prata kring valet 2018! En inbjudan till Solvalla travbana finns också samt studiebesök inom åkeribranschen och styrelsemöte med lokalföreningen. Jag ska även bli intervjuad av elever i ett skolprojekt och planera för nationaldagsfirande i Halland.

Miljöpartiet

Emma Hult (MP)

Jag inleder veckan med att träffa universitetslektor Fredrik Kopsch för samtal om bostadsbrist och hur vi kan använda det befintliga bostadsbeståndet bättre. Sedan följer möten med kommunpolitiker, föreningen Integrera mera Jönköping och Jönköping City. Veckan avslutar jag med att delta på Miljöpartiets kongress.

Centerpartiet

Anders Åkesson (C)

Min vecka varvas mellan besök och diverse möten. Det är träff med en entreprenör om det glasmuseum han och andra intressenter bygger upp i Orrefors, möte i Västervik om telenät, möte med länsstyrelsen i Kalmar län om småskalig vattenkraft, företagsbesök i Nybro och medverkan på CUF:s förbundsstämma.

Vänsterpartiet

Maj Karlsson (V)

Denna vecka ska jag träffa vänsterpartister som är engagerade mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Det är en akut fråga, på varje socialtjänst jag besöker kommer det upp. Vi har jobbat länge med frågan och det ska bli intressant att berätta vad vi gör.

Liberalerna

Barbro Westerholm (L)

Veckan börjar med en resa till Kronoberg för studiebesök och möten. Det blir också telefonkonferens om etik i politiken, föredrag för pensionärer om att vara riksdagspolitiker och överläggningar med Nationellt Centrum för Kvinnofrid och om hbtq-frågor. På fredag håller jag föredrag på temat Seniora Läkares roll nu och i framtiden.

Fråga till partierna

Frågor till partierna

En av riksdagens uppgifter är att tillsammans med regeringen forma svensk utrikespolitik. Den 15 februari debatterade riksdagens partier utrikespolitiken.

Vilken utrikespolitisk fråga kommer du följa med störst intresse i år?

Socialdemokraterna

Kenneth G Forslund (S), ordförande i utrikesutskottet

Utvecklingen och säkerhetsläget i och omkring Ryssland och Turkiet. Det är avgörande för mycket annat, exempelvis kriget i Syrien, Rysslands aggression mot Ukraina, demokratins överlevnad i Turkiet och utvecklingen i det bredare Mellanöstern med stater som Jemen, Israel, Palestina och Iran.

Moderaterna

Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson

Sammanhållningen i EU måste vara Sveriges främsta prioritering. Många gränsöverskridande frågor kan bara lösas genom EU. Brexit, kommande val i de största medlemsländerna, instabila regioner utanför Europa och Ryssland riskerar att utsätta EU-samarbetet för ytterligare påfrestningar.

Sverigedemokraterna

Markus Wiechel (SD),  utrikespolitisk talesperson

Det finns mycket som vi bör följa noga. Extra viktigt är att följa situationen med ökad extremism i allmänhet och islamistisk extremism i synnerhet samt det fruktansvärda förtrycket av minoriteter. Dessa frågor kommer påverka människor i vår omvärld såväl som oss i Sverige om vi inte lyckas förhindra utvecklingen.

Miljöpartiet

Pernilla Stålhammar (MP), utrikespolitisk talesperson

Mitt fokus kommer att ligga på den globala säkerhetspolitiken. Är särskilt stolt över att min politiska baby - Sveriges fördjupade satsning på fredsdiplomati - nu föds. Ett sekretariat inrättas på UD och ett antal fredsdiplomater kommer att rekryteras till ambassader i valda länder.

Centerpartiet

Kerstin Lundgren (C),  utrikespolitisk talesperson

Säkerhetspolitisk utveckling i vårt närområde och det östliga partnerskapet är viktigare än någonsin och hör samman. Vår säkerhetspolitik ska bidra till förutsägbarhet och inte mer vakuum i vår närmiljö. Vi har rätt att välja vår säkerhetspolitiska väg och ska stå för alla länders rätt att göra sina val. Inget land ska genom hot tvingas ändra sina val.

Vänsterpartiet

Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson

Svenska vapenexporten, det tydligaste exemplet på dubbelmoral i svensk utrikespolitik. Det går inte att kalla sig för en feministisk regering om man säljer vapen till diktaturer som Saudiarabien. Efter sex års förhalande hoppas jag att regeringen föreslår ett demokratikriterium för vapenexporten.

Liberalerna

Birgitta Ohlsson (L), utrikespolitisk talesperson

Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter världen över. Under 2016 backade demokratin för elfte året i rad. Särskilt oroande är att etablerade demokratier i fjol började dra tillbaka sina medborgares friheter. Sverige måste nu reagera och i sin utrikespolitik ha demokrati som viktigaste mål.

Kristdemokraterna

Sofia Damm (KD), utrikespolitisk talesperson

Det är viktigt att följa hur EU klarar av att hantera stora säkerhetspolitiska utmaningar i det absoluta närområdet. Relationen mellan Ryssland och Vitryssland prövas. Stridigheterna i Ukraina trappas upp. Ökade spänningar mellan Serbien och Kosovo. Står EU redo för att hantera dessa konfliktytor?

Fråga till partierna

Frågor till partierna

Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. Det uppmärksammades i riksdagen den 2 december med ett seminarium och en jubileumsbok.

Vad ser du för utmaningar i framtiden när det gäller tryckfrihetsfrågor?

Socialdemokraterna

Björn von Sydow (S), vice ordförande i konstitutionsutskottet

Vår lagstiftning bygger på det tryckta ordet och fungerar sämre i den digitala världen. Den måste därför bli mer teknikneutral. Ett annat problem är hot och hat på nätet. Tryckfriheten är en frihet under ansvar och hot och hat på nätet kan leda till krav på inskränkningar om detta inte löses.

Moderaterna

Andreas Norlén (M), ordförande i konstitutionsutskottet

Att i EU-förhandlingar slå vakt om vår särskilda, svenska reglering, så det inte uppstår konflikt mellan EU-rätt och våra grundlagar. Att hålla vår svenska tryckfrihetsreglering uppdaterad i en tid av snabb teknisk utveckling. Att bättre motverka och beivra hot och hat mot journalister och redaktioner.

Sverigedemokraterna

Fredrik Eriksson (SD), ledamot i konstitutionsutskottet

Jag vill se en uppdatering så att även moderna uttrycksformer får ett ändamålsenligt grundlagsskydd. Dessutom verkar tyvärr en stor utmaning bli att värna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen från allt fler bestämmelser som gör att vanlig lag kan sätta rättighetsskyddet ur spel.

Miljöpartiet

Agneta Börjesson (MP), ledamot i konstitutionsutskottet

Miljöpartiet värnar det fria ordet och har drivit på för en utökad meddelarfrihet och för att öppenhetslagstiftning skall finnas även på EU-nivå. Vår lagstiftning är stark för tryckta medier. Men mer behöver göras för information via nätet. Hat och hot hör inte hemma i ett gott samtal och medier och presstödet behöver ses över.

Centerpartiet

Per-Ingvar Johnsson (C), ledamot i konstitutionsutskottet

Tryckfriheten utmanas av hat och hot på nätet. Ekonomin för tidningsutgivare begränsar tryckfriheten. Färre lokalredaktioner ger invånarna sämre förutsättningar att hålla sig informerade i samhällsfrågor. Tidningarna är viktiga för demokratin och gemenskapen i samhället.

Vänsterpartiet

Mia Sydow Mölleby (V), ledamot i konstitutionsutskottet

Lagstiftningen behöver anpassas till att vi läser mer i datorn och på mobilen, så att inte tryckfrihetsprincipens viktiga funktion för demokratin minskar eller försvinner.

Liberalerna

Christer Nylander (L), gruppledare

Att värna tryckfrihetens idéer i ett samhällsklimat som hotar att bli allt trängre och mer intolerant. I dag finns många krafter som vill tysta sina motståndare: nationalistiska regeringar, religiösa extremgrupper eller politiska ytterkantsaktivister. Men tryck- och yttrandefrihet handlar om att även det kontroversiella ska kunna uttryckas.

Kristdemokraterna

Stefan Svanström (KD), ledamot i konstitutionsutskottet

Den största utmaningen nu och i framtiden är att våga stå upp för det fria ordet, även när det som sägs inte vinner allmänt gillande. Tryck- och yttrandefriheten finns till för att försvara att även de som sitter med obekväma åsikter ska kunna göra sina röster hörda, det är en oerhört viktig del av demokratin att vi aldrig tummar på den principen även i det nya informationssamhället.

Fråga till partierna

Alla frågor

Riksdagen har fattat beslut i drygt 340 ärenden under riksmötet 2015/16.

Vilket riksdagsbeslut är du mest nöjd med?

Socialdemokraterna

Tomas Eneroth (S), gruppledare

Att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffades. "Stupstocken" var både inhuman och ineffektiv. Under förra mandatperioden ökade sjukfrånvaron, samtidigt som över 100 000 utförsäkringar gjordes. Avskaffandet var ett viktigt steg för en mer trygg, effektiv och förutsägbar sjukförsäkring.

Moderaterna

Jessica Polfjärd (M), gruppledare

Jag är nöjd med många riksdagsbeslut det här riksmötet. Vi driver regeringen framför oss och har fått igenom mycket av vår politik, bland annat mer matematik i mellanstadiet. Nu förväntar vi oss att regeringen även ska införa mer matematik i högstadiet såsom riksdagen har beslutat.

Sverigedemokraterna

Per Ramhorn (SD), ledamot i socialutskottet

I socialutskottet är jag mest nöjd över att en fråga som vi har drivit under många år har blivit verklighet, att all öppenvård som ingår i högkostnadsskyddet ska bli avgiftsfri för äldre från 85 års ålder. Vi vill dock gå ändå längre och erbjuda även kostnadsfri slutenvård, vilket inte ingick i regeringens förslag.

Miljöpartiet

Rickard Persson (MP), ledamot i socialförsäkringsutskottet

Beslutet om förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga. Det innebär att skattebetalarna slipper subventionera arbetsgivarnas lönekostnader med uppemot 800 000 kronor per ungdom, för ungdomar som ändå skulle få ett arbete. Denna dyra reform hade väldigt dålig träffsäkerhet och gick inte till de ungdomar som behövde det bäst utan gynnade mest företagens vinstmarginaler.

Centerpartiet

Anders W Jonsson (C), gruppledare

Det viktigaste beslut som fattats under året är den energiöverenskommelse som fem av riksdagens partier står bakom. Den ger långsiktiga spelregler för den för Sveriges framtid så viktiga elmarknaden.

Vänsterpartiet

Mia Sydow Mölleby (V), gruppledare

Inget barn ska få sämre vård för att det råkar ha föräldrar som har det tufft ekonomiskt. Därför är jag väldigt nöjd med att vi i Vänsterpartiet har fått igenom att mediciner till barn ska vara avgiftsfria. Det är ett viktigt steg för att minska klyftorna i samhället.

Liberalerna

Christer Nylander (L), vice ordförande utbildningsutskottet

Jag är mest nöjd med beslut på utbildningsområdet där riksdagen och utbildningsutskottet driver regeringen framför sig med offensiva förslag för mer kunskap i den svenska skolan. Det är viktigt för eleverna, lärarna och för Sverige.

Fråga till partierna

Frågor till partierna

I maj och juni behandlar riksdagen regeringens ekonomiska vårproposition. Den innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Vilken ekonomisk fråga är viktigast för Sverige just nu?

Socialdemokraterna

Fredrik Olovsson (S), ordförande i finansutskottet

För Socialdemokraterna är det absolut viktigaste att utveckla den svenska modellen så att alla som kan arbeta också har ett jobb att gå till. Att bekämpa arbetslösheten stärker ekonomin och säkrar välfärdens finansiering samtidigt som arbete ger människor mer makt över sin egen tillvaro.

Moderaterna

Ulf Kristersson (M), ekonomiskpolitisk talesperson

Den fråga vi sätter högst på dagordningen är att bryta det utanförskap som drabbar de som står längst från arbetsmarknaden, särskilt unga utan utbildning och utrikes födda. Lyckas vi inte genomföra reformer för sänkta trösklar riskerar Sverige stora sociala och ekonomiska konsekvenser framöver.

Sverigedemokraterna

Oscar Sjöstedt (SD), ekonomiskpolitisk talesperson

Den enskilt största ekonomiska satsning som regeringen gör är på migrationspolitiken, där man inte minst ökar anslagen till Migrationsverket från 19 till 50 miljarder kronor. Detta finansieras huvudsakligen genom belåning, men också genom nedskärningar inom biståndet, skolan och infrastrukturen.

Miljöpartiet

Janine Alm Ericson (MP), ekonomiskpolitisk talesperson

Det är viktigt att kommuner och landsting, särskilt de som tagit stort ansvar för flyktingmottagandet, får 10 miljarder för att stärka skola, vård och omsorg. Regeringen gör det också billigare att välja miljösmart genom att reparationer blir billigare och att skatten på farliga kemikalier höjs.

Centerpartiet

Emil Källström (C), ekonomiskpolitisk talesperson

Den tudelade arbetsmarknaden. Nyanlända, personer med kort utbildningsbakgrund, äldre och funktionsnedsatta väntas de närmaste åren utgöra 80 procent av den totala arbetslösheten. Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och bryta denna tudelning är den viktigaste ekonomiska frågan.

Vänsterpartiet

Ulla Andersson (V), ekonomiskpolitisk talesperson

I dag har vi den absurda situationen att det samtidigt finns en massa människor som saknar arbete och en massa viktiga arbetsuppgifter i välfärden som inte utförs. Så kan vi ju inte ha det. Vänsterpartiet har därför i budgetförhandlingarna drivit igenom 10 miljarder till fler anställda i välfärden.

Liberalerna

Mats Persson (L), skattepolitisk talesperson

Att satsa på jobben, inte minst så att ungdomar och nyanlända kan hitta en plats på arbetsmarknaden. Vi liberaler vill se en skola som fokuserar på kunskap och tidiga insatser för barn. Vi står upp för principen att inte låna i en högkonjunktur, det är viktigt att inte vältra över kostnader på våra barn.

Kristdemokraterna

Jakob Forssmed (KD), ekonomiskpolitisk talesperson

Vi behöver en arbetsmarknad med lägre trösklar som gör det möjligt för fler att få ett arbete. Det behöver bli enklare för företag att anställa och möjligheterna för dem som står långt från arbetsmarknaden att ta ett jobb måste förbättras. En del i detta är vårt förslag om introduktionsanställningar.