Den turkiska militära aggressionen i norra Syrien

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 6 februari 2018

Interpellation: Den turkiska militära aggressionen i norra Syrien

Besvarades tillsammans med

Interpellation 2017/18:333 Den turkiska militära aggressionen i norra Syrien

av Jabar Amin (MP)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Under de senaste åren har den turkiska staten med Recep Tayyip Erdoğ​an i spetsen inför hela världen gjort sig skyldig till upprepade folkrättsbrott.

I september 2016 angrep den turkiska armén den syriska staden Jarābulus som ligger i norra Syrien. Följden blev både förstörelse, ett stort antal offer och ytterligare försämring av situationen i Syrien.

Under de senaste åren har den turkiska militären gång efter annan angripit områden i irakiska Kurdistan och på så sätt brutit mot FN-stadgan om att inte agera militärt mot ett annat land.

Sommaren 2015 inledde Erdoğans regim ett regelrätt krig mot flera kurdiska städer i norra Kurdistan (sydöstra Turkiet). Många städer såsom Cizre, Silopi, Diyarbakır och Nusaybin, blev måltavlor för den turkiska regimens beskjutning, belägring och krigföring. Resultatet av Erdoğans folkrättsstridiga krig mot kurderna i dessa städer blev kollektiv bestraffning av invånarna, då de utsattes för blockad, skräck, beskjutning och död. Enligt organisationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet, IHD, mördades 198 kurdiska civila, varav 44 kvinnor, 32 barn och många äldre.

Sedan ett par dagar tillbaka har den turkiska staten återigen utsatt en stad i Rojava (norra Syrien) för militär aggression. Denna gång handlar det om staden Afrin, som till huvuddelen bebos av kurder och som ligger ett par mil från den turkiska gränsen. Den turkiska armén har utsatt Afrinregionen för ett intensivt flyg- och artilleribombardemang. Erdoğans regim har dessutom överträtt landsgränsen mellan Turkiet och Syrien. I skrivande stund angrips Afrinregionen av den turkiska armén både norrifrån och västerifrån. Österifrån och söderifrån angrips regionen av den Turkietstödda islamistiska gruppen. Läget är akut, och omvärlden måste reagera.

Flera länder har nu reagerat mot detta folkrättsbrott som riskerar både människoliv och en ytterligare försämring av situationen. Ett av de länderna är Frankrike, som vill föra upp frågan till FN:s säkerhetsråd. Det är positivt att Sveriges regering har stött Frankrikes begäran, men det räcker inte. Sveriges regering kan och bör göra mer. Regeringen skulle kunna officiellt fördöma den turkiska regeringens folkrättsliga militära angrepp på Afrin. Regeringen skulle kunna kalla upp den turkiska ambassadören till Sverige och lämna in en protestnot. Regeringen skulle kunna agera inom ramen för EU för att fördöma Turkiets agerande och kräva omedelbart stopp för den militära aggressionen.

I syfte att få klarhet i den svenska regeringens inställning i frågan vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Margot Wallström:

  1. Avser ministern att ta initiativ till ett svenskt fördömande av den turkiska militära aggressionen mot Afrinregionen?
  2. Avser ministern att kräva omedelbart stopp för den militära aggressionen?
  3. Avser ministern att ta initiativ till ett svenskt agerande inom ramen för EU för att EU ska fördöma den turkiska regeringens militära aggression och kräva stopp för den?
  4. Avser ministern att agera på andra sätt mot den turkiska regeringen för dess upprepade folkrättsbrott?