Hästar och spiltor

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2017/18:402 Hästar och spiltor

av Lotta Finstorp (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Ridsporten är den mest jämlika sporten i världen. Det är den enda olympiska gren där män och kvinnor tävlar mot varandra på lika villkor. Att lära sig rida på ridskola har varit starten för många tävlingsryttare.

Den svenska ridskolan är unik genom sitt upplägg och sin verksamhet. Den är dels en utbildningsanläggning, dels en plats där barn, unga och vuxna samlas över köns- och generationsgränserna med ett gemensamt fokus – sin passion för hästar.

Många anläggningar är öppna sju dagar i veckan. Ridning är enligt Riksidrottsförbundet Sveriges näst största ungdomsidrott och den sjätte största sporten totalt, sett till antalet utövare. Det finns ungefär 900 ridklubbar, varav runt hälften driver ridskola.

Ridning är friskvård, och många vuxna har börjat rida för att må bättre i kropp och själ liksom alla de tusentals personer med funktionsnedsättning som rider på ridskola.

Ridskolehästar är noga utvalda för att passa in i verksamheten. De är ridskolornas viktigaste medarbetare och hanteras därför därefter.

Många ridskolor lever emellertid under tuffa ekonomiska förhållanden, inte sällan med en ständig kamp för att få större ekonomiskt stöd från kommunerna och med nedslitna anläggningar som följd.

Förslaget innebär att det införs ett krav på att ett djur får fixeras eller på annat liknande sätt få sin rörelsefrihet begränsad endast om det sker tillfälligt och om det är nödvändigt av veterinärmedicinska skäl, av djurskyddsskäl, med hänsyn till säkerheten för den som hanterar djuret eller av liknande berättigade skäl.

Oron är därför stor i Ridskolesverige att förslaget att förbjuda spiltor ytterligare skulle innebära stor ekonomisk belastning när ridskolorna måste byggas om.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

  1. Om förslaget blir verklighet, avser statsrådet och regeringen att på något sätt kompensera Sveriges ridskolor ekonomiskt för den här utökade kostnaden?
  2. Hur ser den sammanlagda ekonomiska kalkylen ut för Sveriges kommuner, som i stor utsträckning äger anläggningarna, och avser statsrådet att vidta några åtgärder för att underlätta för kommunerna som får dras med stora utgiftstillägg om lagen träder i kraft?