Regeringen ska samråda med riksdagen i EU-frågor. Samråd innebär att regeringen rådgör med riksdagen om vilken linje som Sverige ska driva i EU. Regeringen rådgör med utskotten men även med ett särskilt organ för samråd, EU-nämnden.
I EU-nämndens stenografiska uppteckningarna kan du läsa vad som sagts under regeringens samråd med nämnden. Efter att uppteckningarna renskrivits och justerats blir de allmänna handlingar som var och en har rätt att ta del av. Uppteckningarna publiceras cirka två veckor efter samrådet.
Vissa uppgifter i uppteckningarna är dock hemliga och lämnas inte ut. Exempel på sådant som kan hemligstämplas är uppgifter om slutskedet i en känslig förhandling i rådet, andra länders ståndpunkter i förhandlingarna eller vilken andrahandsståndpunkt som Sverige ska inta om den första ståndpunkten inte är framgångsrik i förhandlingarna.
Så arbetar EU-nämnden
EU-nämndens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av EU-nämndens verksamhet.
Regeringen informerar riksdagen om EU-frågor genom att lämna så kallade faktapromemorior. I promemoriorna beskrivs EU-förslag, och regeringen talar om vad man tycker om förslaget och föreslår hur Sverige ska arbeta med det. Faktapromemoriorna anmäls i kammaren och överlämnas till ansvarigt utskott för behandling.
Till grund för en faktapromemoria ligger ofta ett kommissionsdokument, ett så kallat KOM-dokument. Kommissionsdokumenten ges ut i en numrerad serie med 600–700 nummer per år. Dokumentkoden utformas KOM(2001)620. Det är inte alla KOM-dokument som ger regeringen anledning att skriva en faktapromemoria.
KOM-dokumenten kan vara av olika slag. Här är några exempel:
Utskottens EU-arbete
Organ som riksdagen har utsett helt eller delvis kan väcka förslag hos riksdagen. De har så kallad initiativrätt i lagstiftningsfrågor.
Förslagen kallas för framställningar och ska behandla organets verksamhetsområde. Exempel på riksdagsorgan är Riksrevisionen, Justitieombudsmannen, Riksdagsstyrelsen och Riksbanken.
Framställningarna behandlas i riksdagen på samma sätt som motioner och propositioner. Framställningar kallades 1975–2002/03 för förslag.
Riksdagens organ lämnar in redogörelser för årets verksamhet till riksdagen. Redogörelserna behandlas i riksdagen på samma sätt som propositioner och motioner.
Riksdagens ledamöter kan året om kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Avsikten med frågorna är att ledamöterna ska få besked i ett visst, begränsat ärende.
Frågor som kommer in senast fredag klockan 10 ska besvaras senast följande onsdag klockan 12. Svaren från ministrarna lämnas till kammarkansliet som därefter vidarebefordrar dessa till de ledamöter som ställt frågorna. Vid uppehåll i riksdagsarbetet längre än en månad är svarstiden 14 dagar.
Om ledamöternas frågor
Riksdagens ledamöter har möjlighet att kontrollera regeringen genom att ställa frågor, eller interpellationer, till ministrarna om deras tjänsteutövning. Syftet med interpellationerna är att öka riksdagens insyn i regeringens arbete, väcka uppmärksamhet kring en viss fråga och skaffa fram ytterligare information.
Ministrarna har två veckor på sig att besvara interpellationen vid ett sammanträde i kammaren. Vanligtvis följer en debatt mellan ministern och den ledamot som ställt interpellationen, men även andra ledamöter kan delta.
Efter ett sammanträde i kammaren går det att läsa riksdagsdebatten i ett snabbprotokoll. I protokollet står det också hur partierna har röstat.
Allt som sägs i kammaren skrivs ned av riksdagens stenografer. Protokollen ska, så långt som möjligt, ordagrant avspegla sammanträdena. Efter två till fyra veckor utkommer det justerade och slutgiltiga protokollet.
Kammaren
Konstitutionsutskottet (KU) granskar varje år regeringens arbete. Granskningen av vad enskilda ministrar gjort bygger nästan alltid på anmälningar från enskilda riksdagsledamöter. Anmälningar kan lämnas till KU när som helst under året.
KU:s granskning
Lagar är regler som alla i ett land måste följa. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om Sveriges lagar.
När riksdagen har beslutat om en lag meddelar den regeringen om resultatet. Därefter är det regeringens uppgift att se till att det blir som riksdagen beslutade. För en ny lag innebär det bland annat att den publiceras i Svensk författningssamling (SFS).
Man skiljer mellan grundlagar och andra lagar. Grundlagarna innehåller grundläggande regler för hur landet ska styras och står över andra lagar. Ingen annan lag får strida mot grundlagarna.
Regeringen kan också besluta om regler som alla i Sverige måste följa. Sådana regler kallas förordningar.
Om lagar
Ledamöterna i riksdagen kan lämna förslag till riksdagen i motioner. Det kan vara en eller flera ledamöter som står bakom en motion.
Motionerna lämnas efter att regeringen lämnat sin proposition och de ska handla om samma saker som regeringens förslag. Motioner kan också lämnas efter att någon av riksdagens myndigheter lämnat förslag till riksdagen.
Ledamöterna lämnar som regel in motioner under 15 dagar efter det att ett förslag kommit in till riksdagen och anmälts i kammaren. Men tiden kan, efter beslut i kammaren, förkortas på förslag av regeringen eller förlängas på förslag av talmannen.
En gång om året, under den allmänna motionstiden, kan ledamöterna skriva motioner om nästan vad som helst. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar på hösten och slutar 15 dagar efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen.
Enligt riksdagsordningen får minst tio ledamöter gemensamt lämna en motion med anledning av en händelse av större vikt. Detta under förutsättning att händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i riksdagsordningen.
3 kap. 13 § riksdagsordningen
Motioner behandlas, i likhet med propositioner, i utskott och presenteras i ett utskottsbetänkande före debatten och beslutet i kammaren.Från förslag till lag
Regeringen skriver ned sina förslag i propositioner och lämnar dem till riksdagen. Ofta har regeringen innan dess låtit en utredning fördjupa sig i ärendet och frågat olika grupper i samhället vad de tycker om förslaget.
Budgetpropositionen, som innehåller regeringens samtliga förslag om statens utgifter och inkomster, är regeringens mest omfångsrika proposition.
Skrivelser är också dokument som regeringen lämnar till riksdagen. En skrivelse har en mer redogörande karaktär och innehåller inget förslag till riksdagsbeslut.
Propositioner och skrivelser behandlas i utskott och presenteras i ett utskottsbetänkande före debatten och beslutet i kammaren.
Från förslag till lag
Utskotten skriver rapporter när de arbetar med att följa upp och utvärdera de beslut som riksdagen har fattat. Rapporter från riksdagen (RFR) hette tidigare Utredningar från riksdagen (URD).
Utskotten följer upp riksdagens beslut
Innan regeringen lämnar ett förslag till riksdagen behöver den kanske undersöka ordentligt olika alternativ. Regeringen tillsätter då en utredning, en kommitté. Kommittén kan bestå av en eller flera personer. Det kan vara experter, tjänstemän och politiker.
När regeringen tillsätter en utredningen lämnar den samtidigt riktlinjer för utredningens arbete. Riktlinjerna kallas kommittédirektiv och talar om vilken fråga som utredningen ska undersöka, vilka problem det är som ska lösas och när regeringen vill att utredningen ska vara klar.
Utredningen lämnar sina förslag i ett betänkande till regeringen. Betänkandet publiceras i en serie som heter Statens offentliga utredningar (SOU). Om det är ett av regeringens departement som har gjort utredningen publiceras den i en serie som kallas Departementsserien (Ds). Från förslag till lag
Innan riksdagens kammare fattar ett beslut måste alla förslag som kommit in förberedas av ledamöterna i ett utskott. Det finns 15 utskott som vart och ett har sina egna ansvarsområden, till exempel trafik eller utbildning.
Utskottet skriver ett betänkande som innehåller utskottets förslag till vad kammaren ska besluta i ärendet. Det är ofta en minoritet av ledamöter i utskottet som inte tycker som majoriteten. Ledamöter som vill ha igenom andra förslag kan lägga fram dem i så kallade reservationer till betänkandet.
Betänkandet är underlag för debatt och beslut i kammaren. Tillsammans med riksdagsskrivelsen talar betänkandet om vad riksdagen har beslutat.
Ibland får ett utskott möjlighet att skriftligt yttra sig i ärenden som inte berör det egna ansvarsområdet. Försvarsutskottet kan exempelvis ge arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över ett förslag från regeringen som behandlar försvarspolitiken. Att begära in yttranden från andra utskott är ett sätt att få en bättre belysning av ett ärende.
Utskotten ska tidigt granska EU-förslag. Det gäller särskilt så kallade grön- och vitböcker från EU-kommissionen. När ett utskott har granskat ett EU-förslag ska det skriva ett utlåtande över förslaget.
I utlåtandet kommenterar utskottet EU-förslaget och beskriver olika uppfattningar som kan finnas bland riksdagens partier. Utlåtandet debatteras och beslutas i kammaren. Det får inte innehålla några förslag eller uppmaningar till regeringen om att den ska göra något.
Utskottens verksamhetsberättelser innehåller årliga sammanfattningar av varje utskotts verksamhet.
Så arbetar ett utskott