Ledighet från ledamotsuppdraget

Enligt riksdagsordningen (RO 1:8) kan en riksdagsledamot efter prövning beviljas ledighet från uppdraget. Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en månad ska hans uppdrag under den tid han är ledig utövas av ersättare.

 

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot ska enligt samma lag innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid.

 

En ledamot som beviljats ledigt kan när som helst återta sin plats och därmed upphör uppdraget för ersättaren. Ledamoten kan däremot inte enligt lagens förarbeten tillfälligt återta sin funktion för att delta till exempel i ett sammanträde i kammaren eller i utskott. (proposition 1972:66 s.36 f, utskottsbetänkande KU 1975/76:26 s.1).

 

Vid beviljade ledigheter finns speciella bestämmelser om avdrag på arvodet.

 

Restriktiv praxis för tjänstledighet

Enligt den praxis som utvecklats är man ytterst restriktiv med att bevilja tjänstledighet för att fullgöra verksamhet utanför riksdagen. I princip tillåts endast tjänstledighet för uppdrag som statssekreterare, sjuk- och barnledighet eller internationella uppdrag.

 

Kvittning

Partigrupperna tillämpar ett så kallat kvittningsförfarande i kammaren som ger utrymme för viss frånvaro utan att ledighet formellt beviljas av talmannen. Förfarandet är till för att undvika att det uppstår obalans mellan partiblocken vid voteringar. Kvittningen sköts av partiernas kvittningsmän.

 

Finns närvarokrav i riksdagen?

Riksdagens ledamöter får sitt mandat av väljarna i samband med val. Det är ledamotens ansvar att leva upp till detta förtroende under den följande mandatperioden. I nästa val avgör väljarna om förtroendet ska förnyas. Det innebär att varje ledamot - i samarbete med sitt parti - själv avgör hur han eller hon ska sköta sitt uppdrag under löpande mandatperiod, vilka prioriteringar som ska göras och på vilket sätt arbetsinsatsen ska genomföras. Det finns därför inga formella krav på närvaro i riksdagen, lika lite som det finns några formella krav på hur stor arbetsinsats en ledamot ska göra. Det bör också noteras att det inte finns några generella regler om beslutsförhet i riksdagen, det vill säga krav på att ett minst antal ledamöter måste närvara i kammaren för att riksdagen ska kunna fatta ett beslut.

 

Ledamotens uppdrag är inte begränsat till verksamheten i riksdagen såsom arbetsplenum eller utskott utan utövas även i andra sammanhang i valkretsen, på andra platser, eller utomlands.

 

Avdrag på arvode vid ledighet av personliga eller särskilda skäl

En ledamot kan inte ta ut semester och erhåller inte någon särskild semesterersättning eftersom han eller hon utövar sitt uppdrag på heltid och alla dagar. 

Under år 2006 infördes en bestämmelse som innebär att en ledamot kan begära avdrag på arvodet vid ledighet som talmannen beviljat under tid då arbetsplenum pågår även om ledigheten är kortare än en månad.

Bakgrunden till den nya bestämmelsen är att det kan förekomma tillfällen när en ledamot bör kunna vara ledig från sitt uppdrag och då det kan framstå som stötande om han eller hon trots det får sitt arvode. Skälet till ledighet kan vara av olika personliga slag eller andra särskilda skäl.