Riksdagen.se använder JavaScript för vissa funktioner, till exempel webb-tv. För att kunna titta på webb-tv så behöver du ha JavaScript aktiverat i din webbläsare.
Torsdag 4 mars 2021 Beslut Regeringen bör se över vilka kunskapskrav i svenska språket som ska gälla för personalen inom äldreomsorgen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Onsdag 3 mars 2021 Beslut Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.
Onsdag 3 mars 2021 Beslut Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Onsdag 3 mars 2021 Beslut Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.
Onsdag 3 mars 2021 Beslut En så kallad språkplikt ska införas som innebär att en person vid behov ska delta i svenska för invandrare (sfi) för att anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändring.
Onsdag 3 mars 2021 Internationellt Vad kan de nordiska grannländerna lära sig av varandra när det gäller att bekämpa coronapandemin? Den frågan diskuterades måndagen den 1 mars när de nordiska ländernas delegationer till den Interparlamentariska unionen, IPU, möttes digitalt för att utbyta erfarenheter.
Tisdag 2 mars 2021 Debatt Den 5 mars håller riksdagen en särskild debatt om Sveriges elförsörjning. Debatten har begärts av Sverigedemokraterna. Från regeringen deltar energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).
Fredag 26 februari 2021 Debatt Den 16 mars håller riksdagen en särskild debatt om gränshinder inom Norden och situationen i gränsregionerna. Debatten har begärts av samtliga riksdagsgrupper. En företrädare för varje parti har rätt att delta i debatten. Från regeringen deltar ministern med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg (S).
En ny digital upplevelse
För hundra år sedan blev Sverige en demokrati med allmän och lika rösträtt. Det firar riksdagen genom att levandegöra historien och lyfta olika tankar om demokrati i dag och i framtiden genom bland annat utställningar, studiematerial, filmer och tittskåp. Besök webbplatsen Fira demokratin för mer information om demokratifirandet och var och när du kan delta.
Webbplatsen Fira demokratin!
Hur påverkas Sverige av medlemskapet i EU, vad gör EU:s olika institutioner och hur kommer en EU-lag till? På riksdagens webbplats med EU-information får du en övergripande bild av hur EU-arbetet fungerar och hur EU och Sverige hänger ihop.
Webbplatsen Sveriges riksdags EU-information
Riksdagen höll sin årliga utrikespolitiska debatt den 24 februari. Utrikesminister Ann Linde (S) inledde med att presentera utrikesdeklarationen, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Därefter debatterade riksdagspartierna om utrikespolitiken. För tillfället råder krav på munskydd för alla i kammaren, utom i talarstolarna. Debatten går att se i efterhand via riksdagens webb-tv.
Webb-tv: Utrikespolitisk debatt den 24 februari
Utrikesminister Ann Linde (S) presenterade utrikesdeklarationen, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Hon inledde med att uppmärksamma att det är 100 år sedan kvinnor för första gången fick utöva sin rösträtt i ett svenskt riksdagsval, medan en majoritet av världens befolkning inte lever i demokratier.
Lars Adaktusson (KD) debatterade bland annat om ett svenskt medlemskap i Nato.
Camilla Hansén (MP) höll sin första debatt som ny utrikespolitisk talesperson. Hon och Ann Linde (S) diskuterade kopplingen mellan säkerhetspolitik och klimat- och miljöfrågor i sitt replikskifte.
Hans Wallmark (M) och Kerstin Lundgren (C) debatterade bland annat om så kallade Magnitskijsanktioner som hindrar personer kopplade till systematisk korruption att resa eller föra ut pengar.
Fredrik Malm (L) tog i debatten upp stormningen av den amerikanska kongressbyggnaden.
Markus Wiechel (SD) och Ann Linde (S) debatterade det svenska biståndet.
Håkan Svenneling (V) tog i sina replikskiften bland annat upp frågor om fackliga rättigheter runt om i världen.
Lär dig mer om riksdagens arbete och beslut i filmserien Demokrati pågår. Här ser du första delen Riksdagen och demokratin. Foto: Riksdagsförvaltningen
Riksdagen och Riksdagsförvaltningen följer noga händelseutvecklingen kopplat till coronavirusets spridning i Sverige. Flera åtgärder har genomförts för att riksdagen ska kunna fortsätta arbeta trots coronaviruset. Foto: Melker Dahlstrand.
Efter att riksdagen har fattat ett beslut, exempelvis om att ett nytt stöd ska införas med anledning av coronapandemin, ska beslutet genomföras av regeringen och myndigheterna. Ofta är det så att riksdagen fattar beslut om hur mycket pengar i statens budget som ska gå till ett nytt stöd. När riksdagen är färdig med ärendet beslutar sedan regeringen och myndigheterna ofta hur stödet ska se ut mer i detalj. Det är bland annat därför som det tar en viss tid efter ett riksdagsbeslut innan det går att ansöka om ersättning hos den myndighet som ska betala ut stödet, som till exempel Försäkringskassan.
Med anledning av den pågående coronapandemin har riksdagspartiernas gruppledare kommit överens om att bara 55 ledamöter ska vara på plats vid omröstning i kammaren, men alla de 349 ledamöterna har kvar sina uppdrag. Inför varje omröstning bestämmer partigrupperna vilka ledamöter som ska vara på plats och rösta, det är alltså inte samma 55 ledamöter som deltar i varje omröstning. Enligt partigruppernas överenskommelse fördelas ledamöterna procentuellt i enlighet med kammarens ordinarie mandatfördelning för att spegla valresultatet.
Överenskommelsen gäller till den 23 juni 2021, men partigrupperna kommer löpande att utvärdera om behovet av den finns kvar.
Riksdagen har för de flesta ärenden inga så kallade kvorumregler, det vill säga ett visst minsta antal närvarande ledamöter för att vara beslutsför. När talmannen leder sammanträdet kan därför normalt en närvarande riksdagsledamot ta beslut. Om en av de vice talmannen leder sammanträdet kan hen själv ta beslut. Talmannen har inte rösträtt till skillnad från de vice talmännen.
Ja, åhörarläktaren är öppen som vanligt när riksdagsledamöterna debatterar och röstar i kammaren. För att minska smittspridningen under coronapandemin placeras besökarna med avstånd mellan platserna och under in- och utpassering. För närvarande är det ett begränsat antal platser.
Antalet beslut som riksdagen tar har varierat mellan 2 000 och 2 600 under de senaste fem arbetsåren.
Riksdagsförvaltningen översätter grundlagarna och riksdagsordningen till engelska, men inga övriga lagar.
Documents and laws (in English)
Här hittar du samlad information om riksdagens arbete med statens budget. Du kan ta del av alla budgetdebatter via webb-tv och även få information om de extra ändringsbudgetarna för 2021 som riksdagen tagit beslut om med anledning av coronaviruset. Foto: Melker Dahlstrand
Riksdagens arbete med statens budget för 2021
Två ledamöter har lämnat sina partier sedan valet 2018. Ledamöterna sitter fortfarande i riksdagen, men utan partibeteckningar.
Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte. Det inleds på hösten och pågår från september till september.
Det här är talman Andreas Norlén. Han är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Talmannen och de vice talmännen avhandlar regelbundet frågor kring riksdagsarbetet.
Riksdagens byggnader är i behov av renovering. Planen är att stegvis renovera och utveckla de olika husen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ledamöternas och riksdagens arbete. Först ut är ledamotshuset i Gamla stan. Foto: Ulf Grünbaum / Helikopterfoto.
Välkommen till ett specialbibliotek inom samhällsvetenskap och juridik. Riksdagens egen kunskapskälla, en del av demokratin och öppet för alla. Foto: Melker Dahlstrand.