Aktuellt

Talmannens kommentar till KU:s betänkande

Publicerad: 19 maj 2016 klockan 16.20

Konstitutionsutskottet, KU, har i betänkande 2015/16:KU30 prövat om yrkandet i följdmotion 2015/16:3354 strider mot riksdagsordningen. Majoriteten i KU har gjort en annan bedömning än talmannen när det gäller följdmotionsrätten i detta fall. KU har förklarat att yrkandet i följdmotionen inte strider mot riksdagsordningen. Innebörden av KU:s beslut är att följdmotionen ska hänvisas till utskott för beredning, vilket kommer att ske. KU:s avgörande i betänkandet kommer att tjäna som en vägledning vid kommande bedömningar i fråga om följdmotionsrätten.

Bakgrundsinformation om hantering av följdmotioner

För att en följdmotion ska få väckas krävs enligt riksdagsordningen bland annat att den håller sig "inom ramen för ärendet", det vill säga inom ramen för vad som föreslås i propositionen. Detta framgår av riksdagsordningen, 9 kap. 12 §.

En följdmotion som får väckas ska hänvisas av kammaren till ett utskott för beredning. Kammarens hänvisning görs alltid på förslag av talmannen.

Under årens lopp har det i kammaren utvecklats en praxis för följdmotionsrätten. Även mot bakgrund av denna praxis och med hänsyn till förarbetsuttalanden med mera är dock gränserna för följdmotionsrätten inte alltid helt självklara. Det kan vara svårt att bedöma följdmotionsrätten i enskilda fall.

Alla följdmotioner som väcks blir granskade av kammarkansliet på talmannens vägnar. Bland annat granskas följdmotionerna med avseende på kravet att förslaget i motionen ska ligga inom ramen för ärendet. När kammarkansliet gör bedömningen att en väckt följdmotion inte ligger inom ramen för ärendet underrättas talmannen som sedan tar ställning i saken.

Efter kammarkansliets granskning och bedömning fann talmannen i det nu aktuella fallet att följdmotionen, med hänsyn till gällande praxis, inte kunde anses ligga inom ramen för ärendet. Ärendet är regeringens förslag i proposition 2015/16:121 Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning. Därmed var talmannen skyldig att vägra att föreslå hänvisning av motionen till utskott. Detta är reglerat i riksdagsordningen, 11 kap. 7 §.

De gånger talmannen bedömer att yrkandet i en följdmotion inte ligger inom ramen för ärendet underrättas alltid motionärerna om detta. Motionärerna drar då ofta tillbaka motionsyrkandet eller formulerar om det. Så skedde inte i detta fall. Den 20 april meddelades det därför i kammaren att talmannen vägrade att föreslå hänvisning av motionen. Talmannen föreslog att kammaren skulle lägga motionen till handlingarna utan hänvisning.

Talmannens förslag följdes av en debatt om hänvisningsfrågan. Under debatten yrkade Andreas Norlén (M) och Mattias Karlsson (SD) att motionen skulle hänvisas till utskott för beredning. Senare samma dag prövades hänvisningsfrågan av kammaren vid en votering. Vid voteringen biföll kammaren Andreas Norléns och Mattias Karlssons yrkande.

Innebörden av kammarens beslut var att konstitutionsutskottet, KU, skulle avgöra frågan om följdmotionen strider mot riksdagsordningen eller om den ska hänvisas till utskott. Detta regleras i riksdagsordningen, 11 kap. 7 §. Efter detta har KU behandlat och avgjort frågan i betänkande 2015/16:KU30.