Aktuellt

Finansutskottet föreslår ja till ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och regioner

Publicerad: 14 november 2019 klockan 12.45

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i kostnadsutjämningssystemet. Förslaget innebär bland annat att större hänsyn kommer att tas till socioekonomiska faktorer och merkostnader för glesbygden.

Kostnadsutjämningen är en av fem delar inom systemet för kommunalekonomisk utjämning och syftar till att utjämna strukturella och opåverkbara kostnadsskillnader mellan kommuner respektive regioner. Skillnaderna kan bero på att det finns olika behov av kommunal service eller variationer i kostnaderna för att producera service.

Delmodeller bestämmer hur mycket kommuner och regioner ska betala eller få i bidrag

Kostnadsutjämningen består av ett antal delmodeller för olika verksamheter och kostnadsslag, till exempel förskola, äldreomsorg och kollektivtrafik. I varje delmodell beräknas en kostnad i kronor per invånare för respektive kommun och region. De kommuner och regioner som har en kostnad som över- eller understiger den genomsnittliga kostnaden i landet får ett kostnadsutjämningsbidrag eller får betala en kostnadsutjämningsavgift.

Regeringens förslag innebär att tre nya delmodeller införs i systemet. Förändringarna innebär att systemet i högre grad kommer att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer och merkostnader till följd av gles bebyggelse.

Regeringen föreslår att ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Viktigt med likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda välfärd till invånarna

Finansutskottet anser att det är viktigt att kommuner och regioner ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda välfärd till invånarna, oberoende av bebyggelsestruktur och socioekonomiska förhållanden. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet de förändringar i kostnadsutjämningen som regeringen föreslår och som leder till att systemet i större utsträckning beaktar dessa faktorer.

Utskottet delar även regeringens bedömning om att det är angeläget att de föreslagna ändringarna genomförs snarast möjligt så att  systemets legitimitet inte riskerar att minska.

Finansutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner om framtida utformning av det kommunala utjämningssystemet. Utskottet anser att de ändringar regeringen nu föreslår är tillräckliga och i större utsträckning än tidigare beaktar samhällsutvecklingen.

M och L reserverar sig mot förslaget

Moderaterna och Liberalerna har synpunkter på förslaget i varsin reservation. Liberalerna anser att riksdagen ska rösta nej till regeringens förslag. De anser att det finns flera problem med förslaget, bland annat att det slår mot städer som fungerar som regionala tillväxtmotorer, vilket riskerar att försvaga tillväxtförutsättningarna i hela landet.

Moderaterna anser att förändringarna införs alltför snabbt och att kommunerna inte kommer få tillräcklig tid till omställning. De anser också att förslaget inte tar tillräcklig hänsyn till storstädernas särskilda utmaningar. De anser därför att riksdagen bör besluta om att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2021 och att regeringen ska justera förslaget innan det börjar att gälla.

Kontaktperson för media

Ann-Charlott Tunved, föredragande i finansutskottet, telefon: 08–786 63 48, e-post: ann-charlott.tunved@riksdagen.se

Planerad dag för debatt och beslut

Debatt och beslut onsdagen den 20 november. Debatten sänds via webb-tv.

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU18 Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting