Debatter och beslut

Kammaren i dag Torsdag 21 oktober 2021

Interpellationsdebatter

  • Ministrarna svarar på frågor som ledamöterna har ställt i sina interpellationer. Efter varje svar blir det debatt. Alla ledamöter som vill får delta i debatterna.

Frågestund

  • Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

    Följande ministrar deltar:

    • Socialminister Lena Hallengren (S)
    • Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
    • Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
    • Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP)

    Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. 

    Webb-tv: Frågestund

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

20 oktober 2021

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)

Beslutsdatum: 20 oktober 2021
Betänkande 2021/22:FiU9

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att ytterligare belysa revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i september 2021 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser från det gångna årets revision som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisorns årliga rapport har granskats (FiU9)
Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6)

Beslutsdatum: 20 oktober 2021
Betänkande 2021/22:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för avstämning av stöd vid korttidsarbete. Arbetsgivare som blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd vid korttidsarbete för att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent ska i vissa fall kunna lämna in en ny anmälan om avstämning. Vidare ska den ansvariga myndigheten Tillväxtverket meddela arbetsgivare om deras anmälningar om avstämningar för utbetalat preliminärt stöd inte kommit in i tid. Arbetsgivaren kan då lämna in en anmälan på nytt. Om det inte görs blir arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka det preliminära stödet.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen. Regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit. Regeringen bör även, vid behov, ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta.

Ändringar i avstämningen av stöd vid korttidsarbete (NU6)

13 oktober 2021

Svenska lagar anpassas till EU-regler om gräsrotsfinansiering (FiU7)

Beslutsdatum: 13 oktober 2021
Betänkande 2021/22:FiU7

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag att anpassa svenska lagar till EU-regler om gräsrotsfinansiering. EU-reglerna ska underlätta finansiering av företag genom gräsrotsfinansieringstjänster mellan länder i hela EU.

Gräsrotsfinansiering är en metod för att finansiera projekt där mindre belopp samlas in från ett större antal personer. Överföringen av pengar sker med hjälp av leverantörer av så kallade gräsrotsfinansieringstjänster, ofta via en plattform på internet.

EU-reglerna omfattar krav på tjänsternas organisation, drift, öppenhet och marknadsföringskommunikation samt godkännande och tillsyn av leverantörerna. Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen ansvara för tillsynen av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster i Sverige.

Lagändringarna börjar gälla den 10 november 2021.

Svenska lagar anpassas till EU-regler om gräsrotsfinansiering (FiU7)
Granskning av framtida inkomster från energi- och miljöskatter (FiU8)

Beslutsdatum: 13 oktober 2021
Betänkande 2021/22:FiU8

Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Granskning av framtida inkomster från energi- och miljöskatter (FiU8)
Tillfälligt minskad skatt för arbetsinkomster för år 2021 och 2022 (SkU2)

Beslutsdatum: 13 oktober 2021
Betänkande 2021/22:SkU2

Regeringen har föreslagit en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster för åren 2021 och 2022. Tanken är att kompensera dem som har låga till medelhöga arbetsinkomster för ökade arbetskostnader som kan uppstå på grund av coronapandemin.

Den som har arbetsinkomster som är högre än 60 000 kr och som är lägre än 500 000 kr om året ska kunna få skatteminskningen, som ska ske med en fast summa. Då blir minskningen av skatten procentuellt störst för personer med låga inkomster, men även de som har medelhöga inkomster får den.

Vid arbetsinkomster från och med 240 000 kronor till och med 300 000 kronor ska skatteminskningen vara 2 250 kronor, som är det högsta beloppet. Mellan 60 000 kr och 240 000 kr trappas skattereduktionen upp och mellan 300 000 kr och 500 000 kr trappas den ned.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Reglerna ska användas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. De ska sluta gälla den 31 december 2022.

Tillfälligt minskad skatt för arbetsinkomster för år 2021 och 2022 (SkU2)
Skattereduktion för investeringar i inventarier under år 2021 (SkU3)

Beslutsdatum: 13 oktober 2021
Betänkande 2021/22:SkU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny, tillfällig lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som görs under år 2021.

Coronapandemin har lett till att investeringstakten hos företagen minskat, enligt regeringen. Denna lag hjälper till att tidigarelägga och öka investeringar i maskiner och andra inventarier och på så sätt bidra till en återhämtning av ekonomin.

Skatteavdraget får göras av fysiska och juridiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet och som investerar i sin verksamhet genom att köpa inventarier under år 2021. Skattereduktionen blir 3,9 procent av anskaffningsvärdet för inventarierna.

Den nya lagen gäller från den 1 januari 2022 till och med år 2024.

Skattereduktion för investeringar i inventarier under år 2021 (SkU3)

29 september 2021

Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:AU3

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Skyddet för visselblåsare ska stärkas (AU3)
En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:AU4

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

En utredning av Samhall bör tillsättas (AU4)
Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:KU2

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets lagförslag om ändring i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Genom lagändringen åtgärdas en bristfällig utformning av en bestämmelse i ett tidigare lagstiftningsärende.

Rättelse i ett tidigare lagstiftningsärende (KU2)
Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:MJU3

Vissa regler för ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter ska anpassas till EU:s nya förordning på området. Bland annat ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket få utvidgade möjligheter att delegera vissa offentliga kontrolluppgifter till ett kontrollorgan, exempelvis att besluta om åtgärder när en aktör som hanterar ekologiska produkter inte följer regelverket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med den nya EU-förordningen är bland annat att garantera rättvis konkurrens för jordbrukare och andra aktörer samt att öka konsumenternas förtroende för ekologiska produkter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Kontrollen av ekologisk produktion ska anpassas till ny EU-förordning (MJU3)
Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:MJU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfälliga ändringar i miljöbalken. Lagändringarna ska göra det möjligt för regeringen att pröva en ansökan om förlängt tillstånd för kalkstensbrytning.

Regeringen ska i vissa undantagsfall kunna pröva en ansökan om tidsbegränsat tillstånd att bryta kalksten. En ansökan ska endast kunna prövas om verksamheten behövs för att tillgodose väsentliga allmänna intressen och om samhällets behov av kalksten inte kan tillgodoses på annat sätt.

En förutsättning för ansökan är också att det redan finns ett gällande tillstånd för brytning, men att brytningen inte kan slutföras på grund av att tillståndet är tidsbegränsat.

Den tillfälliga lagändringen ska börja gälla den 15 oktober 2021 och sluta gälla den 1 januari 2022.

Ja till lagändringar som kan förlänga kalkbrytningstillstånd (MJU7)
Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2020/21:SkU37

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021.

Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.

Skatten på drivmedel påverkas inte av BNP-utvecklingen under 2022 (SkU37)
Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)

Beslutsdatum: 29 september 2021
Betänkande 2021/22:SoU2

Lagändringar ska göras för att förhindra att en assistansberättigad ska kunna få ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att Försäkringskassan och kommunerna får möjlighet att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans om verksamheten saknar tillstånd. Försäkringskassan och kommunerna ska även vara skyldiga att informera Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om de kan anta att en enskild bedriver verksamhet för personlig assistans utan tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021.

Ersättning för personlig assistans utan tillstånd ska förhindras (SoU2)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

Här listas förslag som ännu inte har beslutats av riksdagen.