Debatter och beslut

Kammaren i dag Torsdag 14 november 2019

Debatt om förslag

  • Riksdagen debatterar utskottens förslag.

Frågestund

  • Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

    Följande ministrar deltar:

    • Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
    • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
    • EU-minister Hans Dahlgren (S)
    • Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)

    Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

    Webb-tv

Beslut

  • Riksdagen beslutar om ärenden.

Val

Riksdagsbeslut

Här får du korta sammanfattningar av utskottens förslag som riksdagen ska besluta om och de senaste besluten som riksdagen har fattat.

Beslut i korthet

13 november 2019

Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:CU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.

Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om byggnaders energiprestanda har granskats (CU3)
Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:FiU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för en ny typ av företag, tjänstepensionsföretag. Förslaget innebär bland annat att försäkringsföretag som driver tjänstepensionsverksamhet och tjänstepensionskassor kan bli tjänstepensionsföretag och att de ska följa de nya reglerna. Förslaget bygger på EU-bestämmelser.

Riksdagen ser dock att regeringen behöver göra mer för att säkra en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapital och ett fullgott skydd för pensionärerna. Därför riktade riksdagen fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att skyndsamt ta fram förslag till ändringar i reglerna som gäller

  • solvens inklusive kapitalkrav
  • information
  • egenföretagares försäkringar
  • tilläggsförsäkringar.

Förslagen om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från alla riksdagspartier. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2019 utom en bestämmelse om avgifter vid återköp och överföring av försäkring som börjar gälla 1 januari 2020.

Ny lag om tjänstepensionsföretag införs (FiU12)
Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och ändrade regler för pensionsstiftelser. Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s nya direktiv om tjänstepensioner.

För pensionsstiftelserna handlar ändringarna i huvudsak om bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till nuvarande och kommande pensionärer.

Andra ändringar innebär att så kallade visselblåsare får samma sekretesskydd som redan gäller inom finansmarknaden.

Syftet med de nya EU-reglerna är bland annat att förbättra minimiskyddet och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Ändringarna börjar gälla 15 december 2019.

Regler för pensionsstiftelser ändras för att genomföra EU-direktiv (FiU13)
Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:FiU14

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Ändrade regler ska underlätta för den som vill flytta sin pensionsförsäkring (FiU14)
Myndigheters inköp har granskats (FiU17)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:FiU17

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters så kallade närståendetransaktioner, det vill säga när myndigheterna gör inköp från företag som har kopplingar till myndighetens anställda eller deras anhöriga. Regeringen konstaterar i en skrivelse att Riksrevisionens granskning visar på vikten av att utveckla de riskanalyser som myndigheter genomför i samband med inköp och av att ständigt vara uppmärksam på frågor om jäv och bisysslor.

Riksdagen har inga invändningar mot regeringens bedömningar. Den vill liksom regeringen lyfta hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att minimera riskerna för förtroendeskadliga närståendetransaktioner inom staten. Riksdagen utgår från att myndigheterna kommer att ha Riksrevisionens rekommendationer i åtanke i det fortsatta utvecklingsarbetet och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Myndigheters inköp har granskats (FiU17)
Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:JuU4

Regeringen föreslår att straffet för mord ska skärpas. Enligt förslaget ska det stå i straffbestämmelsen att rätten särskilt ska beakta om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på annat sätt varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att mord och vissa andra allvarliga brott inte längre ska kunna preskriberas, om inte den person som begick brottet var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

Livstidsstraff ska oftare komma i fråga vid mord (JuU4)
Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:JuU5

Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut.

Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Vissa myndigheter ska få kamerabevaka utan tillstånd (JuU5)
Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:NU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Ändringar i lagar om naturgas och beredskapslagring av olja (NU8)
Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:SkU4

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i mervärdesskattelagen och i skatteförfarandelagen som gäller handel mellan företag inom EU. Anledningen är att anpassa svensk lag till EU-lag.

Ändringarna handlar bland annat om nya skatteregler för överföring av varor mellan EU-länder till så kallade avropslager. Med avropslager menas lager där på förhand kända köpare kan plocka varor vid behov. Ändringarna innebär också skärpta krav från undantaget från skatteplikt för säljaren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel mellan företag (SkU4)
Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6)

Beslutsdatum: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:SkU6

Regeringen har föreslagit ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal som ska göra att dubbelbeskattning undviks och förhindra skatteflykt.

Ändringarna innebär att pension och liknande ersättning från tidigare enskild anställning också får beskattas i det land som ersättningen betalas ut ifrån, den så kallade källstaten. I den här typen av fall är det källstaten som genom avräkning ska se till att dubbelbeskattning inte sker. Om pensionen beskattas i det land där personen som tar emot pensionen är bosatt får pensionen börja beskattas i källstaten tidigast den 1 januari 2023. Det införs också nya internationella minimistandarder för skatteavtal.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla.

Skatteavtalet mellan Sverige och Portugal ändras (SkU6)

23 oktober 2019

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:AU3

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få behandla vissa typer av personuppgifter (AU3)
Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:CU2

Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.

Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Ja till elektroniska fraktsedlar vid vägtransport (CU2)
Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU8

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Enligt Riksbanken innebär hushållens skuldsättning risker för det finansiella systemet och innebär i förlängningen ett hot den ekonomiska utvecklingen. Enligt Riksbanken är statistiken nödvändig för att kunna bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades 2007 saknas den typen av statistik, och myndigheter saknar idag lagstöd för att ta fram tillräckliga uppgifter.

Regeringen bör utreda möjligheten att ta fram statistik över hushållens tillgångar och skulder (FiU8)
Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU16

Regeringen föreslår en ny lag om upphandlingsstatistik och revideringar i flera lagar som rör upphandling. Syftet med förslaget är att få fram bättre nationell statistik om upphandling och innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det ska också bli obligatoriskt med så kallad efterannonsering för alla upphandlingar.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås börja gälla den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna om upphandling börjar gälla den 1 januari 2021.

Bättre nationell statistik om upphandling (FiU16)
Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Skyddet av samhällsviktiga verksamheter ska öka (FöU2)
Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:JuU3

Regeringen föreslår att den tidsbegränsade lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål ska förlängas. Lagen, som är tidsbegränsad och gäller till slutet av 2019, ska enligt förslaget fortsätta att gälla till slutet av 2022.

Sedan januari 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål. Syftet med försöksverksamheten är att brott ska kunna utredas och brottslingar lagföras snabbare. Delgivning är en del i handläggningen, och ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information, till exempel när en eventuell huvudförhandling kan komma att hållas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förlängt försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål (JuU3)
Villkor och riktlinjer för public service (KrU2)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:KrU2

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Villkor och riktlinjer för public service (KrU2)
Klimatklivet har granskats (MJU4)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:MJU4

Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.

Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Klimatklivet har granskats (MJU4)
Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU5

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se till att exportfrämjande åtgärder regelmässigt effektutvärderas och att myndighetsstyrningen utvecklas så att det blir möjligt att följa upp och utvärdera genomförandet av de exportfrämjande åtgärderna. Riksdagen anser dessutom att regeringen ska arbeta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering i hela värdekedjan när det gäller satsningen på regionala exportcentrum.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att Näringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om regionala exportcentrum. Riksrevisionen konstaterar bland annat att etableringen av exportcentrum kunde ha genomförts mer effektivt samt att resultaten borde följas upp och redovisas tydligare för riksdagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Exportfrämjande åtgärder bör följas upp och utvärderas regelbundet (NU5)
Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU6

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säkerställa att Almi ger en mer detaljerad redovisning av hur verksamheten når kvinnor. Almi Företagspartner AB ägs av svenska staten och har bland annat som mål att främja kvinnors företagande.

Riksdagen ser i övrigt positivt på de åtgärder som regeringen planerar att genomföra. Bland annat planeras en översyn av Almis uppdragsmål med hänsyn till det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet.

Förslaget om tillkännagivande kom i en motion i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om jämställdheten i Almis låneverksamhet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Jämställdheten i Almis låneverksamhet har granskats (NU6)
Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)

Beslutsdatum: 23 oktober 2019
Betänkande 2019/20:NU7

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen. I skrivelsen redogör regeringen för den första kontrollstationen som bland annat baseras på en löpande myndighetsanalys av de energipolitiska målen och elmarknadens utveckling. Regeringen berättar också om planeringen av arbetet inför den andra kontrollstationen om fyra år.

Riksdagen håller med regeringen om att det är viktigt att löpande följa upp utvecklingen när det gäller de energipolitiska målen och utvecklingen på elmarknaden. Riksdagen håller också med regeringen om att uppföljningen bör utvecklas inför nästa kontrollstation 2023.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Skrivelse om energiöverenskommelsen har granskats (NU7)

16 oktober 2019

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med långsiktiga framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet. Syftet har varit att granska om regeringen och myndigheterna har skapat förutsättningar för scenarier med tillräckligt god kvalitet för att riksdagen ska kunna fatta välinformerade beslut och om arbetet bedrivs koordinerat, transparent och effektivt. Granskningen visar att det finns betydande skillnader mellan myndigheternas scenarier, och att detta kan få konsekvenser för avvägningar och prioriteringar mellan olika statliga insatser. Riksrevisionen föreslår bland annat att det behövs generella riktlinjer för arbetet med framtidsscenarier.
Riksdagen konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Statens arbete med framtidsscenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadsområdet har granskats (FiU7)
Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:FiU9

Riksdagen har granskat Riksrevisionens årliga rapport för 2019. Den årliga rapporten bygger bland annat på de 37 granskningsrapporter som publicerats under 2018.

Riksdagen konstaterar att rapporten fyller en viktig uppgift för riksdagen och att man även i framtiden ska arbeta för att belysa Riksrevisionens årliga rapport. Riksdagen konstaterar även att vissa iakttagelser återkommer år från år. Även om det inte finns några formella krav på regeringen att lämna en svarsskrivelse, menar riksdagen att det heller inte finns några hinder för att lämna kommentarer på revisionen i statens årsredovisning.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionens årliga rapport har granskats (FiU9)
Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och riktålder för pension (SfU5)
Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz förlängs (SfU6)
Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
  • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
  • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
  • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Förbättrat grundskydd för pensionärer (SfU7)
Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SfU8

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Skyddet för välfärdssystemen stärks (SfU8)
Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)

Beslutsdatum: 16 oktober 2019
Betänkande 2019/20:SoU3

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Behov av andningshjälp ska ge rätt till personlig assistans (SoU3)
Alla riksdagsbeslut

Förslag till beslut

14 november 2019

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)

Planerat datum för debatt: 14 november 2019
Betänkande 2019/20:FiU15

Regeringen avser att genomföra EU:s så kallade femte penningtvättsdirektiv i den svenska lagstiftningen. Det innebär att flera lagar på finansmarknadsområdet ändras. Syftet är att underlätta kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker som hör ihop med virtuella valutor. En virtuell valuta är en form av oreglerad digital valuta som inte ges ut eller kontrolleras av en centralbank.

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Finansutskottet vill också att regeringen ska undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelse av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen med förslag i den frågan.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2020.

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)
Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4)

Planerat datum för debatt: 14 november 2019
Betänkande 2019/20:KrU4

Kulturutskottet har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Kulturutskottet håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. 

Rapport om säkra samlingar på museer har granskats (KrU4)
Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3)

Planerat datum för debatt: 14 november 2019
Betänkande 2019/20:UbU3

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Skolinspektionen i uppdrag att prioritera och utveckla arbetet med uppföljning av tillsyn. Utskottet menar att det är viktigt att myndigheten säkerställer att avvikelser på skolor har åtgärdats på ett kvalitetssäkert sätt och som förebygger att liknande problem uppstår igen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens uppföljning av brister i skolor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i Skolinspektionens uppföljning av tillsynsbeslut. Riksrevisionen konstaterar bland annat att Skolinspektionen inte alltid kontrollerar att fel är avhjälpta innan ett uppföljningsärende avslutas. Regeringen delar Riksrevisionens bedömningar, men menar att flera av de brister som påtalats är åtgärdade, och att det pågår ytterligare insatser för att förbättra uppföljningsarbetet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolinspektionen bör prioritera och utveckla uppföljningen av brister i skolor (UbU3)

13 november 2019

Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7)

Planerat datum för debatt: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:JuU7

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2020.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag, men föreslår dessutom att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Utskottet anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Straffet för köp av sexuell handling av barn förstärks (JuU7)
Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11)

Planerat datum för debatt: 13 november 2019
Betänkande 2019/20:JuU11

Regeringen föreslår att migrationsdomstolarna fortsatt ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål (JuU11)