Dokument & lagar (4 436 träffar)

Betänkande 2019/20:SfU3

Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU3 (pdf, 315 kB)

Betänkande 2019/20:SfU2

Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU2 (pdf, 234 kB)

Betänkande 2019/20:TU1

Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:TU1 (pdf, 5563 kB)

Betänkande 2019/20:SfU12

Bifall till propositionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:SfU12 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2019/20:JuU1

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 37
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:JuU1 (pdf, 959 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2019/20:SfU11

Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SfU11 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande

Betänkande 2019/20:TU4

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:TU4 (pdf, 3573 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Betänkande 2019/20:SfU10

Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-21 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-27

Betänkande 2019/20:SfU10 (pdf, 3240 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

Betänkande 2019/20:SfU9

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SfU9 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Betänkande 2019/20:JuU32


Betänkande 2019/20:JuU29


Betänkande 2019/20:JuU28


Betänkande 2019/20:JuU27


Betänkande 2019/20:JuU26


Betänkande 2019/20:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
  • När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
  • En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
  • Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU10 (pdf, 907 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Betänkande 2019/20:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lagen ersätter de tidigare reglerna om detta i polisdatalagen. Syftet är att skydda enskilda personers rättigheter och friheter när personuppgifter behandlas och att Säkerhetspolisen ska kunna behandla och utbyta personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Den nya lagen ska gälla när Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter som gäller nationell säkerhet för att bekämpa och lagföra brott. Den innehåller grundläggande krav på hur personuppgifter ska behandlas, den personuppgiftsansvariges skyldigheter, enskilda personers rättigheter, skadestånd, överklagande och överföring av personuppgifter till länder utanför EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU9 (pdf, 3901 kB)

Betänkande 2019/20:JuU6

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU6 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brott mot förtroendevalda

Betänkande 2019/20:JuU30


Betänkande 2019/20:JuU8

Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också sex tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: 

  • Personal hos Tullverket och Kustbevakningen ska ha samma straffrättsliga skydd som poliser har.
  • Ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner.
  • Straffet för brott som rör angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska skärpas.
  • En egen brottsrubricering för våld mot tjänsteman, där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.
  • En utvidgad rätt för poliser att få kränkningsersättning.
  • En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU8 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning