Dokument & lagar (77 träffar)

Betänkande 2005/06:JuU42

Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-02 Debatt: 2006-06-14 Beslut: 2006-06-17

Betänkande 2005/06:JuU42 (pdf, 17 kB)

Betänkande 2005/06:UU22

Riksdagen har godkänt att utskottet skjuter upp behandlingen av regeringens redovisning av Sveriges politik för global utveckling till riksmötet 2006/07.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-06-01 Debatt: 2006-06-13 Beslut: 2006-06-14

Betänkande 2005/06:UU22 (pdf, 13 kB)

Betänkande 2005/06:JuU31

Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-29 Beslut: 2006-05-30

Webb-tv debatt om förslag: Kvalificerad skyddsidentitet

Betänkande 2005/06:JuU30

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6
Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-31 Beslut: 2006-05-31

Betänkande 2005/06:JuU30 (pdf, 965 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Betänkande 2005/06:JuU26

Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-31 Beslut: 2006-05-31

Betänkande 2005/06:JuU26 (pdf, 1452 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig rumsavlyssning

Betänkande 2005/06:JuU21

Sverige ska tillträda överenskommelsen mellan Sveriges regering och Specialdomstolen för Sierra Leone om verkställighet i Sverige av fängelsestraff utdömda av specialdomstolen. Sverige ska även möjliggöra samarbete med specialdomstolen i fråga om utlämning och rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2006-05-18 Debatt: 2006-05-31 Beslut: 2006-05-31

Betänkande 2005/06:JuU21 (pdf, 1870 kB)

Betänkande 2005/06:JuU38

Riksdagen godkände ett avtal om Schweiz anslutning till Schengenregelverket. Riksdagen godkände även ett avtal med Schweiz om samarbete för att bekämpa bedrägerier och annan olaglig verksamhet som skadar finansiella intressen.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2006-05-16 Debatt: 2006-05-29 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:JuU38 (pdf, 5295 kB)

Betänkande 2005/06:JuU36

Polisen och andra myndigheter ska få bättre möjligheter att skydda vittnen och andra hotade personer. En ny bestämmelse införs i polislagen där det framgår att särskilt personsäkerhetsarbete får bedrivas beträffande vittnen och andra hotade personer. Regeringen får meddela föreskrifter som närmare bestämmer hur lagen ska tillämpas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2006-05-16 Debatt: 2006-05-29 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:JuU36 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personsäkerhet

Betänkande 2005/06:JuU35

Det ska bli möjligt att ställa högre krav på företag som bevakar värdetransporter. Bland annat ändras definitionen av bevakningsföretag så att den som bevakar värdetransporter uttryckligen omfattas. Ett beslut om auktorisation, godkännande, av ett bevakningsföretag ska inte längre vara generellt utan särskilt ange vilka slag av verksamhet som företaget får bedriva. Auktoriserade bevakningsföretag måste före utgången av juni 2007 lämna in en ny ansökan om auktorisation. En sådan ansökan ska sedan prövas enligt de nya bestämmelserna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-05-16 Debatt: 2006-05-29 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:JuU35 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2005/06:JuU37

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär att tillfälliga pass för direkt resa till Sverige ska kunna utfärdas för barn under 18 år, även om vårdnadshavaren inte gått med på det. Passen ska kunna utfärdas om barnet befinner sig i en situation där barnets hälsa eller utveckling riskeras eller om det finns andra särskilda skäl. Om passet har utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd ska det inte kunna återkallas av vårdnadshavaren. Enligt beslutet ska kommunens socialnämnd snabbt yttra sig i de fall pass utfärdats utan vårdnadshavarens tillstånd, om en passmyndighet begär det. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:JuU37 (pdf, 549 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utfärdande av provisoriska pass för barn för direkt resa till Sverige

Betänkande 2005/06:JuU34

Reglerna om ingripanden mot och behandling av unga lagöverträdare förändras. Syftet är bland annat att förhindra återfall i kriminalitet. Bland annat ändras påföljden "överlämnande till vård inom socialtjänsten" till att omfatta dem som har ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt. Påföljden byter namn till ungdomsvård. Vidare införs ungdomstjänst som en ny påföljd för ungdomar under 18 år. Påföljden genomförs av socialtjänsten och ska bestå av oavlönat arbete. Stödet till unga personer, även dem under 15 år, förstärks. Socialtjänsten ska kunna utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för att motverka risken för narkotikamissbruk eller kriminalitet. Medling ska finnas tillgängligt i hela landet för brottslingar under 21 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2007, utom förslaget om att kommunerna måste erbjuda medling som börjar gälla den 1 januari 2008.

Förslagspunkter: 56 Reservationer: 51
Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-19 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:JuU34 (pdf, 3447 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ingripanden mot unga lagöverträdare

Betänkande 2005/06:JuU33

Övergången från livet i anstalt till livet i frihet ska bli bättre och mer strukturerad. Utslussningen ska anpassas till vad varje intagen behöver för att förbättra förutsättningarna för att han eller hon ska klara sig i samhället efter frigivningen utan att återfalla i brott. Det ska finnas fyra typer av utslussningar: Frigång: Innebär att den intagne under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten. Vårdvistelse: Innebär en utökning av den möjlighet som i dag finns att vistas utanför anstalt för vård mot missbruk. Vistelse i halvvägshus: Innebär att den intagne är placerad i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn. Utökad frigång: Innebär att den intagne under kontrollerade former avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad. Villkorlig frigivning ska även i fortsättningen normalt ske när den intagne har avtjänat två tredjedelar, men minst en månad, av strafftiden. Om det vid den tidpunkten finns synnerliga skäl mot att den intagne ska friges villkorligt, till exempel att han eller hon allvarligt misskött sig, ska den villkorliga frigivningen skjutas upp. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2007.

Förslagspunkter: 54 Reservationer: 45
Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-19 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:JuU33 (pdf, 1341 kB) Webb-tv debatt om förslag: En modernare kriminalvårdslag

Betänkande 2005/06:JuU19

Det slås fast i socialtjänstlagen att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person får också rätt till brottsskadeersättning från staten. Den som har blivit utsatt för ett brott ska även i fler situationer än i dag få information om vilka bestämmelser som gäller för meddelande av besöksförbud, vilket även kan komma barn till godo. Informationen ska lämnas bland annat när en gärningsman ska friges eller har blivit beviljad någon form av utevistelse. Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2006.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8
Justering: 2006-05-11 Debatt: 2006-05-19 Beslut: 2006-05-19

Betänkande 2005/06:JuU19 (pdf, 942 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barn som bevittnat våld

Betänkande 2005/06:JuU39

Om de högsta domstolsinstanserna beslutar att inte inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen ska de ange skälen till detta. Det gäller de flesta mål och ärenden. Det är innehållet i ett regeringsförslag som riksdagen har sagt ja till. Beslutet påverkar inte den fördrags- och konventionsreglerade skyldigheten för domstolarna att hämta in förhandsavgörande. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:JuU39 (pdf, 92 kB)

Betänkande 2005/06:JuU32

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för nämndemannauppdraget. Syftet med reglerna är bland annat att få en bredare sammansättning av nämndemän när det gäller ålder, kön, yrke och etnisk bakgrund. För att uppdraget som nämndeman ska cirkulera mer bland medborgarna bör valförsamlingen i första hand välja de personer som inte tjänstgjort som nämndemän tidigare eller som tjänstgjort kortast tid om det skulle finnas flera alternativ till att nå en bredare sammansättning. Beslutet innebär också nya regler om nämndemännens lämplighet för uppdraget: bland annat ska ett lämplighetskrav införas och nämndemän som visat sig olämpliga för uppdraget ska kunna entledigas eller stängas av. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:JuU32 (pdf, 659 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett stärkt nämndemannainstitut

Betänkande 2005/06:FöU9

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Den nya lagen innehåller bestämmelser som syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Kommuner och landsting får en skyldighet att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser ett ansvar för att se till att förtroendevalda och anställda får utbildning och övning för att kunna lösa sina uppgifter i en krissituation en skyldighet att till regional och central nivå rapportera om krisberedskapsläget före, under och efter en kris Regeringen har för riksdagen även redovisat en strategi för samhällets säkerhet. Där meddelar regeringen att den snart ska återkomma med förslag om en myndighet som kan leda arbetet över samtliga inblandade myndigheter vid en kris. Riksdagen har även behandlat ett stort antal motionsförslag om krisberedskap. I frågan om en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet vidhåller riksdagen sin tidigare uppfattning att det är upp till regeringen, inte riksdagen, att besluta om Regeringskansliets inre organisation.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 8
Beredning: 2006-04-25 Justering: 2006-05-09 Debatt: 2006-05-29 Beslut: 2006-05-30

Betänkande 2005/06:FöU9 (pdf, 2516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle

Betänkande 2005/06:UU20

Regeringen har redovisat sin Asienpolitik inom ett antal viktiga områden. Utgångspunkten är Sveriges intressen i internationella frågor, önskan att främja Sveriges välfärd genom sysselsättning och tillväxt samt de asiatiska ländernas egna mål och behov. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade nej till motioner om bland annat den svenska Asienpolitiken, demokrati och de mänskliga fri- och rättigheterna, Burma, Kina och Taiwan.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 6
Beredning: 2006-04-25 Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-12 Beslut: 2006-05-16

Betänkande 2005/06:UU20 (pdf, 330 kB) Webb-tv debatt om förslag: En svensk Asienpolitik

Betänkande 2005/06:UU17

Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om hållbar utveckling och miljö i ett internationellt perspektiv. Utskottet vill understryka det starka samband som råder mellan ekonomisk och social utveckling och skyddet av miljön. Det är viktigt att Sverige bidrar till att ytterligare stärka EU:s samarbete på miljöområdet i syfte att hantera de stora miljöproblemen både inom EU och globalt, betonar utskottet. Sverige måste även verka för att förbättra tillståndet för den globala miljön. För att uppnå detta krävs ett omfattande internationellt och europeiskt miljöarbete. Motionerna tar upp frågor om mål och inriktning på politiken, säkerhetspolitiska aspekter, organ inom det internationella miljöarbetet, genomförande av miljökonventioner samt en rad globala miljöfrågor, till exempel om vatten, klimat och energi. Riksdagen sade nej till samtliga motioner.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 12
Beredning: 2006-04-06 Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:UU17 (pdf, 448 kB) Webb-tv debatt om förslag: Internationella frågor om hållbar utveckling och miljö

Betänkande 2005/06:UU16

Regeringen har berättat för riksdagen om det nordiska samarbetet under 2005 och Nordiska rådets svenska delegation har redogjort för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till ett antal motioner som tar upp olika frågor om nordiskt samarbete.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-17 Beslut: 2006-05-17

Betänkande 2005/06:UU16 (pdf, 95 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2005/06:JuU41

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att slopa kravet på att poliser som utfärdar bötesförelägganden måste skriva under dem. Det innebär att utfärdandet kan ske elektroniskt. Syftet med beslutet är att effektivisera hanteringen av ordningsböter, särskilt vid trafiköverträdelser som registreras genom automatisk trafiksäkerhetskontroll. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2006-05-04 Debatt: 2006-05-15 Beslut: 2006-05-16

Betänkande 2005/06:JuU41 (pdf, 92 kB)
Paginering