Dokument & lagar (53 träffar)

Betänkande 2010/11:JuU28

Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-14 Debatt: 2011-06-22 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:JuU28 (pdf, 32 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anmälningsplikt vid idrottsarrangemang

Betänkande 2010/11:JuU24

Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-15 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:JuU24 (pdf, 2094 kB) Webb-tv debatt om förslag: Domstolarnas handläggning av ärenden

Betänkande 2010/11:JuU23

Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-04-28 Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-15 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:JuU23 (pdf, 1383 kB) Webb-tv debatt om förslag: Medling och förlikning – ökade möjligheter att komma överens

Betänkande 2010/11:JuU15

Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-15 Beslut: 2011-06-16

Betänkande 2010/11:JuU15 (pdf, 2257 kB)

Betänkande 2010/11:FöU7

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FöU7 (pdf, 363 kB)

Betänkande 2010/11:JuU19

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:JuU19 (pdf, 93 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens styrelses redogörelse om polisens brottsförebyggande arbete

Betänkande 2010/11:JuU7

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 16
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:JuU7 (pdf, 356 kB) Webb-tv debatt om förslag: Polisfrågor

Betänkande 2010/11:UU17

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Indonesien. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Indonesien. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimatförändring, energi, vetenskap och teknik, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, människosmuggling och penningtvätt samt ekonomiska frågor som handel och investeringar är exempel på andra frågor som tas upp. Avtalet innehåller också åtaganden från Indonesiens sida om respekt för mänskliga rättigheter samt skyldigheter i fråga om terroristbekämpning och massförstörelsevapen. Genom avtalet åtar sig Indonesien även att ansluta sig till Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Avtalet utgör ramen för förhandlingar mellan EU och Aseanländerna om ett frihandelsavtal. Asean är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan Indonesien och nio andra länder i Sydostasien. För att ett frihandelsavtal ska kunna ingås krävs avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och varje land som ingår i Asean. De övriga länderna är Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand, Brunei, Kambodja, Laos, Myanmar och Vietnam.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU17 (pdf, 47 kB)

Betänkande 2010/11:UU16

Riksdagen har godkänt ett nytt samarbetsavtal, ett så kallat ramavtalet, mellan EU och Sydkorea. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. När EU och Sydkorea började förhandla om ett frihandelsavtal behövde det äldre ramavtalet uppgraderas. Avtalet berör många olika områden. Några exempel är miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Migration, terrorismbekämpning och samarbete på det brottsbekämpande området är exempel på andra frågor som tas upp. Det finns en juridisk länk mellan ramavtalet och frihandelsavtalet, som redan godkänts. Förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om något land bryter mot centrala frågor i ramavtalet, till exempel frågor om mänskliga rättigheter och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU16 (pdf, 30 kB)

Betänkande 2010/11:UU15

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar om barnets rättigheter, agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr, folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna. Andra motioner tar upp diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag till riksdagen att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 8
Beredning: 2011-04-12 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-15

Betänkande 2010/11:UU15 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2010/11:JuU25

Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8
Justering: 2011-05-17 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:JuU25 (pdf, 397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Betänkande 2010/11:UU3

För att genomföra ett EU-direktiv och en EU-ståndpunkt föreslår regeringen ändringar i lagen om krigsmateriel. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde utökas till att omfatta så kallat tekniskt bistånd, som till exempel krigsmateriel. Tekniskt bistånd kommer enligt förslaget därmed omfattas av tillståndskrav. Samtidigt berättar regeringen om den svenska kontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2010 i en skrivelse. I skrivelsen finns även en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2010 och en beskrivning av samarbetet på området inom EU och i andra internationella forum. Riksdagen säger ja till regeringens förslag . Utskottet föreslår också att skrivelsen om strategisk exportkontroll med detta avslutas. Men mycket har skett internationellt sedan den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftning antogs. EU-samarbetet har också utvecklats. Riksdagen ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2012.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 12
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-12 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-05-19

Betänkande 2010/11:UU3 (pdf, 1489 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2010 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel

Betänkande 2010/11:UU10

I en skrivelse berättar regeringen om verksamheten i EU under 2010. Skrivelsen handlar om EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Riksdagen avlutar ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen säger samtidigt nej till motioner som handlar om samarbetet inom EU. Dessa har lämnats in under den allmänna motionstiden 2010.

Förslagspunkter: 29 Reservationer: 44
Beredning: 2011-04-12 Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-19 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:UU10 (pdf, 1321 kB) Webb-tv debatt om förslag: Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010

Betänkande 2010/11:JuU26

Riksdagen beslutade om ändringar i ett antal lagar i syfte att genomföra ministerrådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ändringarna gäller brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror, energiprodukter. Ändringarna gäller också lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Vissa brott, till exempel koppleri, grov förskingring, grovt bokförningsbrott och bestickning (grov sådan) kriminaliseras redan på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-10 Debatt: 2011-05-18 Beslut: 2011-05-18

Betänkande 2010/11:JuU26 (pdf, 574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av rådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet

Betänkande 2010/11:UU12

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2009 och första halvåret 2010. Regeringen tar upp: Verksamheten i ministerkommittén under det svenska EU-ordförandeskapet. Konflikten mellan Ryssland och Georgien. Mänskliga rättigheter och demokratifrågor. Europadomstolens dömande verksamhet och ministerkommitténs övervakning. Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Romers rättigheter. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet och den parlamentariska församlingens verksamhet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-03 Debatt: 2011-05-11 Beslut: 2011-05-11

Betänkande 2010/11:UU12 (pdf, 125 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2010/11:UU14

Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2009 och första halvåret 2010. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2010. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2011-04-14 Justering: 2011-05-03 Debatt: 2011-05-11 Beslut: 2011-05-11

Betänkande 2010/11:UU14 (pdf, 63 kB) Webb-tv debatt om förslag: OSSE

Betänkande 2010/11:JuU22

Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2011-04-28 Debatt: 2011-05-12 Beslut: 2011-05-12

Betänkande 2010/11:JuU22 (pdf, 139 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt straff för köp av sexuell tjänst

Betänkande 2010/11:UU7

FN och EU har beslutat om en skärpning av sanktionerna mot Iran. Sanktionerna är en konsekvens av Irans kärntekniska program. För att kunna genomföra sanktionerna har regeringen gjort ändringar i två förordningar kopplade till lagen om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen). Regeringen har sedan kunnat utfärda föreskrifter som bland annat innebär förbud mot tillträde till svenska flygplatser för iransk godstransport. Föreskrifter om ytterligare förbud mot ekonomiskt stöd till handel med Iran och ett förbud mot att utan tillstånd göra, ta emot, utföra eller förmedla vissa överföringar till och från Iran har också utfärdats. Enligt sanktionslagen ska regeringens beslut om att använda lagen överlämnas till riksdagen för godkännande. Riksdagen har nu godkänt regeringens beslut om att tillämpa sanktionslagen på Iran i linje med de skärpta FN- och EU-sanktionerna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-04-14 Debatt: 2011-05-04 Beslut: 2011-05-04

Betänkande 2010/11:UU7 (pdf, 41 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Betänkande 2010/11:JuU5

Reglerna om besöksförbud ändras. Ändringarna innebär bland annat följande: Uttrycket besöksförbud byts ut mot kontaktförbud. Personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. Olaga förföljelse införs som ett nytt brott i brottsbalken. Det blir tydligare vilka omständigheter åklagaren särskilt ska ta hänsyn till när man beslutar om ett kontaktförbud. Inför varje beslut om kontaktförbud ska det göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Då bedömer man om konsekvenserna för den person som får ett förbud är rimliga i förhållande till vad man vill uppnå med förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändringar. Den ena ändringen gäller kontaktförbud i en gemensam bostad. I dag kan en person få förbud mot att vistas i en gemensam bostad om det finns en påtaglig risk för att han eller hon kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att stryka villkoret "påtaglig risk" och snarast återkomma med ett nytt lagförslag. Syftet med ändringen är att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motionsförslag, ett från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett från Moderaterna Riksdagen talade också om för regeringen att det behövs en mer omfattande utvärdering av den nya lagen än regeringen föreslagit. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Beredning: 2011-03-10 Justering: 2011-04-12 Debatt: 2011-04-28 Beslut: 2011-05-04

Betänkande 2010/11:JuU5 (pdf, 1903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrat skydd mot stalkning

Betänkande 2010/11:FöU4

Det behövs en utredning av hur luftförsvaret ska utformas på lång sikt för att kunna möta framtida krav. Ett beslut om det framtida luftförsvaret kommer att betyda omfattande ekonomiska åtaganden för staten under en lång period. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en så kallad parlamentarisk utredning. Utredningen ska ta sikte på tiden efter 2040 och koppla ihop dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet. Försvarsutskottet har granskat en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om den nordiska stridsgruppen 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Beredning: 2011-03-15 Justering: 2011-04-12 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:FöU4 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmakten
Paginering