Dokument & lagar (1 674 träffar)

Betänkande 2017/18:FiU16

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

  • Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
  • Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
  • Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
  • Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:FiU16 (pdf, 5439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre förutsättningar för fondsparande och hållbara val

Betänkande 2017/18:FiU13

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

  • Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
  • Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
  • Uppgifter från andra centralbanker.
  • Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-16 Beslut: 2017-11-16

Betänkande 2017/18:FiU13 (pdf, 415 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter att behandla uppgifter i databasen för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna

Utlåtande 2017/18:FiU18

Det är viktigt att EU hålls samman och att frågor som rör hela EU diskuteras och beslutas om av samtliga medlemsländer. Fokus bör ligga på att effektivt genomföra redan beslutade insatser snarare än att inrätta nya tillvägagångssätt och organ. Det är några av de punkter finansutskottet vill lyfta fram efter att ha granskat EU-kommissionens diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union. Underlaget är en del i en diskussion om EU:s framtid som ska pågå till Europaparlamentsvalet 2019. I diskussionsunderlaget presenteras flera åtgärder som syftar till att stärka den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt.

Finansutskottet vill även lyfta fram hur viktigt det är att vägvalen i den ekonomiska politiken ska göras på nationell nivå.

Riksdagen la utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Utlåtande 2017/18:FiU18 (pdf, 434 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union

Utlåtande 2017/18:FiU17

Riksdagen har behandlat ett utlåtande från EU-kommissionen som handlar om framtiden för EU:s finanser.

Riksdagen anser att Sverige ska fortsätta att arbeta för en återhållsam och effektiv budgetpolitik inom EU. Budgeten ska inte finansieras genom att EU får rätt att beskatta medlemsländernas invånare. Diskussionerna och förhandlingarna om nästa fleråriga ram för EU:s budget ger en möjlighet att modernisera budgeten. Budgeten bör enligt riksdagen användas för att underlätta ekonomisk förnyelse och ge ett tydligt mervärde för Europa.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Utlåtande 2017/18:FiU17 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Betänkande 2017/18:FiU14

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:FiU14 (pdf, 456 kB)

Betänkande 2017/18:FiU6

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2016. Det handlar om fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, kontroll och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2016 gav ett resultat på nästan 118 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 92 miljarder kronor. Dessutom förde buffertfonderna över drygt 26 miljarder kronor under året för att täcka underskottet i pensionssystemet.

Riksdagen ser positivt på att de senaste årens trend med stigande förvaltningskostnader i fonderna har brutits under 2016. Riksdagen konstaterar dock att skillnaden i kostnader mellan buffertfonderna fortfarande är stor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-26 Beslut: 2017-10-26

Betänkande 2017/18:FiU6 (pdf, 676 kB)

Betänkande 2017/18:FiU9

Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat.

Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier:

  • Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten.
  • Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är.

Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-12 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:FiU9 (pdf, 406 kB)

Utlåtande 2017/18:FiU7

EU-kommissionen vill ändra reglerna för tillsyn av de aktörer som är mellanhand mellan köpare och säljare i vissa finansiella transaktioner. Syftet med kommissionens förslag är att förstärka tillsynen av centrala motparter för att minska risker i handeln.

Riksdagen menar att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Enligt förslaget ska det bland annat finnas krav på samtycke från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och relevanta centralbanker för vissa beslut. Förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till de kontrollverktyg som redan finns och förslaget riskerar att skapa en ineffektiv tillsynsstruktur.

Riksdagen beslutade att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-11 Beslut: 2017-10-11

Utlåtande 2017/18:FiU7 (pdf, 316 kB)

Betänkande 2017/18:FiU12

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om svenska myndigheters beredskap inför brexit-omröstningen.

Riksrevisionen konstaterar att regering, myndigheter och Riksbanken förberedde sig i en rimlig omfattning och att krisberedskapen var god inför den brittiska folkomröstningen. Riksrevisionen ger dock två rekommendationer:

  • Myndigheter som ska värna om den finansiella stabiliteten bör upprätta styrdokument eller motsvarande vägledningar för att snabbt kunna ställa om från normal verksamhet till krisberedskap.
  • Myndigheterna bör göra utvärderingar av krisförberedelser och krishantering för att kunna uppdatera relevanta styrdokument om det behövs.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU12 (pdf, 271 kB)

Betänkande 2017/18:FiU8

Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting redovisade positiva resultat under 2016. Det framgår av regeringens skrivelse som har behandlats av riksdagen.

Skrivelsen utkommer en gång per år och är en redogörelse för utvecklingen inom den kommunala sektorn. Det var 98 procent av kommunerna och 85 procent av landstingen som redovisade positiva resultat 2016, det är en ökning jämfört med 2015. Kommunernas intäkter ökade med 12,5 procent vilket också är en kraftig ökning i jämförelse med tidigare år. Det beror främst på:

  • Ökade statliga ersättningar relaterade till migration.
  • Satsningar inom utbildningsområdet.
  • Ett extra statsbidrag för att stärka hälso- och sjukvården.
  • Försäljningar av fastigheter.

Det som redovisas i skrivelsen finns till stor del också med i budgetpropositionen. Riksdagen anser att regeringen bör se över att i framtiden ta bort skrivelsen och istället utveckla den redovisning som redan finns i budgetpropositionen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2017-09-21 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:FiU8 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn

Betänkande 2017/18:FiU1

Riksdagen godkände riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2018. Riksdagen ställde sig också bakom förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning för 2018 samt förslag till utgiftstak för åren 2018, 2019 och 2020.

Riksdagen tog beslut om en ny nivå på överskottsmålet, det vill säga målet för den offentliga sektorns finansiella sparande: Den nya nivån ska fastställas till i snitt en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, det vill säga hela den offentliga sektorns skuld, fastställs samtidigt till 35 procent av BNP.

Utgifterna i regeringens förslag till budget 2018 uppgår till 999 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 1 043 miljarder kronor. Det beräknas därmed bli ett överskott i statens budget på 44 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen delar regeringens bedömning att de ekonomiska framgångarna ska komma alla, i hela landet, till del. Därför välkomnas att regeringen fortsätter investera i jobb, skola och klimat och en politik som bidrar till en bättre fördelning. Riksdagen välkomnar också förslagen om att höja barnbidraget, sänka skatten för pensionärer och höja taket i sjukförsäkringen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:FiU1 (pdf, 14652 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2018 Rambeslutet

Betänkande 2016/17:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet, som berett ärendet,  välkomnar att regeringen ansluter sig till den breda parlamentariska uppslutning i Överskottsmålskommittén om att ändra överskottsmålets nivå till en tredjedels procent av BNP, komplettera det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare och införa ett ordnat system för en återkommande översyn av målnivån.

BNP-tillväxten i Sverige har varit hög under de senaste åren, finansutskottet delar regeringens bedömning att BNP-tillväxten för 2017 också blir relativt hög, 2,6 procent. Det i sin tur väntas leda till att sysselsättningen stiger och att arbetslösheten sjunker från 6,6 procent 2017 till 6,2 procent 2020.

Målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska vara vägledande för den ekonomiska politiken. Politiken bör därför fortsätta att inriktas på att ytterligare förbättra kunskaperna och minska ojämlikheterna, bland annat genom att utbilda fler lärare, öka lärartätheten och attraktiviteten i läraryrket. Även vården och omsorgen ska vara jämlik och trygg och utskottet anser liksom regeringen att politiken borde inriktas på att öka resurserna till vården.

Finansutskottet håller också med regeringen om att klimatet är vår tids ödesfråga. Miljön och klimatet behöver därför fortsätta att integreras i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna till miljöproblematiken finns.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Skrivelsen handlade om Riksrevisionens rapport om transparensen i budgetpropositionen för 2017. Riksrevisionen pekar där på brister kring utgiftstaket och regeringens redovisning. Med anledning av det riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen:

  • Regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen. Riksdagen konstaterar att regeringen inte är transparent med sin redovisning.
  • Regeringen bör sätta utgiftstaket på en nivå så att det återfår sin styrande effekt. I dag är marginalerna för utgifter i statens budget mycket stora. Det kan bland annat göra att utgiftstaket inte längre fungerar som stöd för att uppnå överskottsmålet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU20 (pdf, 8233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Betänkande 2016/17:FiU34

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2016. Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget.

Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev. Utfallet på statens budget blev 95 miljarder kronor bättre än vad som beräknades i statens budget för 2016. Av skrivelsen uppmärksammas också brister i vissa myndigheters årsredovisningar. Tillväxtverkets årsredovisning innehåller så genomgripande fel att den inte kan anses ge en rättvisande bild. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer med en redogörelse av eventuella vidtagna och planerade åtgärder i budgetpropositionen för 2018. Enligt riksdagen är det av central betydelse att myndigheternas årsredovisningar är rättvisande för att regeringen ska kunna fullgöra sin redovisningsskyldighet gentemot riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU34 (pdf, 1332 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årsredovisning för staten 2016

Betänkande 2016/17:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för 2017 samt förslag på ändrad användning av anslag. Förslaget innebär att statens inkomster beräknas öka med 0,5 miljarder kronor 2017. Anvisade medel beräknas öka med 6,6 miljarder kronor.

Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ändamålet för anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområdet Försvar och samhällets beredskap ska specificeras. Det bör framgå att inköp av stridsflygsystemet JAS 39E även får omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan i syfte att öka tillgängligheten till JAS 39C/D-systemet. Detta mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-21 Beslut: 2017-06-21

Betänkande 2016/17:FiU21 (pdf, 2725 kB)

Betänkande 2016/17:FiU40

Risken för att en privatperson ska drabbas av betalningsanmärkningar på grund av en skuld där staten eller en kommun, det vill säga det allmänna, har en fordran som hen inte känner till ska minskas. Som det är i dag kan ett betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige fått information om betalningskravet. Det leder till en betalningsanmärkning.

Regeringens förslag innebär att en låntagare som betalar en skuld i samband med Kronofogdemyndighetens underrättelse inte ska drabbas av någon betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning får endast ges om målet har pågått efter det att Kronofogdemyndigheten har underrättat låntagaren om skulden, och om låntagaren har haft tillräckligt med tid att bevaka sin rätt. Kreditupplysningar ska på så vis bättre spegla låntagarens betalningsvilja och betalningsförmåga. Låntagaren kommer inte att underrättas om Kronofogdemyndigheten bedömer att det inte behövs. Det kan till exempel handla om fall då låntagaren saknar känd adress.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:FiU40 (pdf, 631 kB)

Betänkande 2016/17:FiU24

 

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-18 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:FiU24 (pdf, 602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvärdering av penningpolitiken för perioden 2014-2016

Betänkande 2016/17:FiU31

I upphandlingsprocesser ska myndigheter och enheter i vissa fall ställa krav på arbetstid, lön och semester för leverantörens personal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I november 2016 sa riksdagen i stora delar ja till regeringens förslag om nya lagar kring offentlig upphandling. Riksdagen sa dock nej till de delar av förslaget som handlade om att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Regeringen har nu lämnat ett nytt förslag.

Det nya regeringsförslaget går ut på att upphandlade myndigheter och enheter i vissa fall ska ställa krav när det gäller arbetstid, lön och semester. Skillnaden från det förra förslaget är att bestämmelsen bara ska användas i upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena. Skillnaden är också att bestämmelserna inte ska gälla försäkring, pension och annan ledighet än semester.

Riksdagen tycker att regeringens nya förslag är bra och sa därför ja till förslaget. Riksdagen ändrade dock något i regeringens förslag. Ändringen förtydligar att de nya bestämmelserna ska gälla upphandlingar som påbörjas efter det att bestämmelserna börjat gälla. Lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:FiU31 (pdf, 4144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Betänkande 2016/17:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU23 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2016/17:FiU30

En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.

I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:FiU30 (pdf, 1113 kB)

Betänkande 2016/17:FiU39

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader. I rapporten har Riksrevisionen granskat SCB:s (Statistiska centralbyrån) förutsättningar att lämna ut data till den internationella forskningsdatabasen LIS, Luxembourg Income Study. Databasen består av mikrodata om skatter, socialförsäkringar och bidrag för medborgare i 47 länder.

Riksrevisionen bedömer att intresset för frågor som handlar om inkomstfördelning har ökat och att det är viktigt att uppgifter från svenska myndigheter finns med i databasen. SCB har tidigare levererat uppgifter till LIS, men på grund av rättsliga skäl har det inte gjorts de senaste tio åren. Riksrevisionen anser därmed att nya lösningar för att kunna dela med sig av uppgifterna bör tas fram. Regeringen håller med och ska reda ut hur SCB på nytt kan ges förutsättningar att lämna information till LIS.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-30 Beslut: 2017-03-30

Betänkande 2016/17:FiU39 (pdf, 210 kB)