Dokument & lagar (182 träffar)

Betänkande 2015/16:FiU7

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

  • krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
  • riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
  • försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
  • förbättrad tillsyn
  • ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-18 Beslut: 2015-11-18

Betänkande 2015/16:FiU7 (pdf, 11227 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet

Betänkande 2015/16:FiU1

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster i regeringens budgetproposition för 2016. Riksdagen sa också ja till de preliminära utgiftsramarna och inkomstberäkningarna för åren 2017 och 2018. Vidare fastslog riksdagen taket för statens utgifter till 1 215 miljarder kronor för 2016, 1 274 miljarder kronor för 2017, och 1 332 miljarder kronor för 2018.

Riksdagen ställde sig bakom regeringens finanspolitik, som enligt finansutskottet har lagts om i en ansvarsfull riktning som innebär att alla nya reformer är finansierade fullt ut. Satsningarna på bostäder, infrastruktur, näringspolitik och utbildning välkomnades. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning att det är nödvändigt med fortsatta investeringar i välfärden och att det är viktigt att värna starka offentliga trygghetssystem.

Utgifterna i statens budget 2016 uppgår till sammanlagt 934 miljarder kronor och de beräknade inkomsterna till 924 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed -10 miljarder kronor 2016.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena i statens budget.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-19 Debatt: 2015-11-25 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FiU1 (pdf, 29045 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statens budget 2016 - Rambeslutet

Utlåtande 2009/10:FiU43

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan systemen inom EU för ersättning till investerare strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av att ge ersättning till investerare. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av systemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU43 (pdf, 53 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU42

Riksdagen beslutade att sända ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att ett förslag från EU-kommissionen om en obligatorisk kreditmekanism mellan insättningsgarantisystemen inom EU strider mot närhetsprincipen. EU-kommissionen vill att EU-länderna ska ställa upp för varandra om något av länderna inte klarar av dessa garantier. Riksdagen menar att förslagen riskerar att leda till att vissa länder underfinansierar sina system. Detta eftersom länderna vet att det finns en sista utväg i form av lån från något annat EU-land. EU-kommissionen vill uppnå finansiell stabilitet. Det kan bättre, eller kanske endast, nås om ansvaret för finansieringen av garantisystemen fullt ut blir ett nationellt ansvar, menar riksdagen. Det innebär också att riksdagen menar att förslagen bryter mot närhetsprincipen. Riksdagen välkomnar övriga delar av förslaget och anser att förslaget i huvudsak är väl utformat.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-08-24 Debatt: 2010-10-06 Beslut: 2010-10-06

Utlåtande 2009/10:FiU42 (pdf, 54 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av direktivförslag om insättningsgarantisystem

Utlåtande 2009/10:FiU41

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om företagsstyrning i finansiella institut och om ersättningspolicy där kommissionen ger ett antal förslag som bland andra medlemsländernas parlament ska ge sina synpunkter på. Finansutskottet framhåller att den finansiella krisen har visat på behovet av en effektivare tillsyn över finansmarknadens aktörer. Olämpliga ersättningssystem inom finanssektorn kan leda till ett överdrivet risktagande som medför betydande samhällsekonomiska kostnader. Finansutskottet betonar att Sverige under sitt ordförandeskap i EU andra halvåret 2009 aktivt förde arbetet med finansiell tillsyn framåt och att regler om ersättningspolicy inom finanssektorn har genomförts på nationell nivå. Då det gäller kommissionens förslag till direktiv om reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder anser utskottet att det är viktigt att finna en ändamålsenlig och balanserad reglering. Det ska tydligt framgå vilka förvaltare som omfattas. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU41 (pdf, 64 kB)

Utlåtande 2009/10:FiU40

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om förstärkt samordning av den ekonomiska politiken. EU-kommissionen menar att den globala ekonomiska krisen har inneburit att samordningen av den ekonomiska politiken i EU har visat på svagheter och att dessa bör rättas till. Den dåliga efterlevnaden av regler och principer har inneburit ett särskilt tryck på den monetära unionens funktion. I meddelandet tar kommissionen därför upp ett antal förslag. Finansutskottet delar uppfattningen att den ekonomiska krisen har visat hur viktigt det är att ha stabila finanspolitiska ramverk på både nationell nivå och på EU-nivå. Utskottets betonar dock sin uppfattning att det inte är aktuellt att EU ska granska en budgetproposition innan den läggs fram till riksdagen. Utskottet betonar att det är riksdagen som fattar beslutet om både utgifter och inkomster. Utskottet anser också att det inte är helt tydligt i meddelandet vilka åtgärder som är avsedda för länder inom den monetära unionen i förhållande till övriga länder inom EU. Finansutskottet anser också att det är viktigt att kvaliteten i statistiken kring de offentliga finanserna ökar. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2010-06-08 Justering: 2010-06-17 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Utlåtande 2009/10:FiU40 (pdf, 75 kB)

Betänkande 2009/10:FiU39

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU39 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2009/10:FiU26

Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU26 (pdf, 68 kB)

Betänkande 2009/10:FiU20

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-23 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FiU20 (pdf, 12538 kB)

Betänkande 2009/10:FiU30

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-15 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU30 (pdf, 5241 kB)

Betänkande 2009/10:FiU31

En ny lag om kreditvärderingsinstitut börjar gälla den 7 september 2010. Syftet är att anpassa svensk lagstiftning till en EU-förordning. EU-förordningen ska bidra till hög kvalitet på de kreditbetyg som utfärdas inom EU och som används i rättsligt reglerade sammanhang. Att bedöma kreditvärdigheten hos en motpart eller på finansiella instrument kan vara svårt. För att lättare kunna bedöma och förstå de risker och osäkerheter som finns kan man ta hjälp av kreditvärderingsinstitut. Kreditbetygen används till exempel av investerare, låntagare, emittenter, tjänstepensionsinstitut och stater. Kreditvärderingsinstituten har stor påverkan på den finansiella marknaden, och de fick mycket kritik under den finansiella krisen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-21 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:FiU31 (pdf, 312 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kreditvärderingsinstitut

Betänkande 2009/10:MJU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny målstruktur för det svenska miljöarbetet. I fortsättningen ska miljöarbetet struktureras enligt följande: ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska fortfarande vara ambitiösa men inte formuleras på ett sätt som gör dem omöjliga att nå. Hänsyn ska tas till att det tar lång tid för naturen att återhämta sig. En parlamentarisk beredning ska ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålssystemet ska dessutom bli effektivare genom att uppföljning och utvärdering skiljs från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Naturvårdsverket får ett utökat ansvar för att samordna myndigheternas miljömålsuppföljning.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 10
Beredning: 1899-01-01 Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:MJU25 (pdf, 230 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenska miljömål

Betänkande 2009/10:MJU29

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner att behandlingen av några ärendet skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om proposition 2009/10:167 Kemikalietillsynen, skrivelse 2009/10:213 Åtgärder för levande hav och proposition 2009/10:227 Fiskevårdsområden. Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till miljö- och jordbruksutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-22

Betänkande 2009/10:MJU29 (pdf, 16 kB)

Betänkande 2009/10:FiU37

Vid slutet av 2009 var den svenska statsskulden 1 189 miljarder kronor. En minskning med 119,4 miljarder jämfört med 2005. Det framgår av regeringens utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden. Utvärderingen gäller 2005-2009. En turbulent ekonomisk period då förutsättningarna för den svenska statsskuldspolitiken ändrades relativt dramatiskt. Likväl konstaterar finansutskottet att uppsatta mål för utvärderingsperioden har uppnåtts. Riksgälden får extra beröm för sitt agerande under finanskrisen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU37 (pdf, 116 kB)

Betänkande 2009/10:FiU32

I dag gäller inte kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd på Internet. Vem som helst kan komma åt kreditupplysningar om en privatperson den vägen utan att privatpersonen får reda på att upplysningar har lämnats ut. För att komma till rätta med problemen har riksdagen beslutat om utökat integritetsskydd. Beslutet innebär att den som vill ha kreditupplysningar via Internet måste ha ett legitimt behov av informationen, till exempel att hon eller han planerar att ingå ett kreditavtal med den enskilde. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Rättelse ska skickas till dem som under de sista 12 månaderna tagit del av felaktiga uppgifter. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2011.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Beredning: 2010-05-27 Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU32 (pdf, 730 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning

Betänkande 2009/10:FiU21

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Förslagspunkter: 25 Reservationer: 5
Justering: 2010-06-08 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-16

Betänkande 2009/10:FiU21 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vårtilläggsbudget för 2010

Betänkande 2009/10:MJU28

Processen med att söka särskilt tillstånd för att kunna avverka skyddsskog och svårföryngrad skog ska upphävas. Istället gäller skogsvårdslagens generella krav på att meddela planerade avverkningar till Skogsstyrelsen. För fjällnära skog måste man även i fortsättningen söka tillstånd för avverkning. Ansökan ska innehålla en redogörelse om hur återväxten av skogen ska tryggas. Vid avverkning inom renskötselns året-runt-marker ska markägaren redovisa vad han eller hon tänker göra för att tillgodose rennäringens intressen. Det blir också förbud mot avverkning av skog inom renskötselns året-runt-marker om det innebär väsentligt bortfall av renbete.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2010-05-27 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:MJU28 (pdf, 743 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gränser i skog

Betänkande 2009/10:MJU24

Myndigheter och kommuner är ytterst ansvariga för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter från regeringen eller en myndighet om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön. Som exempel kan nämnas av Naturvårdsverket riktvärden för luftkvalitet i tätorter avseende koloxid, kväveoxid, svaveldioxid och sot. Kraven för verksamheter som inte lever upp till miljökvalitetsnormerna ska se olika ut beroende på om det handlar om gränsvärdesnormer eller andra normer. För att uppfylla till exempelvis målsättningsnormer räcker det med att kunna tillämpa de grundläggande hänsynskraven i miljöbalken. Det är enbart vid gränsvärdesnormer som det ska gå att ställa långtgående krav för att följa en miljökvalitetsnorm. I dessa fall ska ett åtgärdsprogram ligga till grund för ett sådant krav. En viss verksamhet eller åtgärd kan tillåtas under vissa förutsättningar även om den bidrar till att gränsvärdesnormen inte följs. Ett sådant exempel är en utbyggnad av kollektivtrafiken som inledningsvis kan ge föroreningar men som på lång sikt leder till en förbättring. De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 6
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:MJU24 (pdf, 1739 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer

Betänkande 2009/10:MJU23

Den tidigare så kallade gränsälvsöverenkommelsen mellan Sverige och Finland ska moderniseras. Gränsälvsöverenskommelsen bygger på en mångårig gemensam reglering av Torne älvs användning och skydd från 1971. Sedan dess har stora förändringar skett och Gränsälvsöverenskommelsen ska förändras för att främja samarbetet mellan länderna i miljö- och vattenfrågor. Gränsöverenskommelsen måste också anpassas till respektive lands nationella lagstiftning och till EU:s bestämmelser. Bland annat ska prövningsverksamhet övergå till nationella domstolar och myndigheter. Förvaltningen av fisket ska utövas av Fiskeriverket och Länstyrelsen i Norrbotten län i samarbete med den finska motsvarigheten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-03 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-16

Betänkande 2009/10:MJU23 (pdf, 2948 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ny gränsälvsöverenskommelse med Finland

Betänkande 2009/10:FiU19

Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Vidare behandlades en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2010-06-01 Debatt: 2010-06-16 Beslut: 2010-06-17

Betänkande 2009/10:FiU19 (pdf, 107 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2009