Dokument & lagar (68 568 träffar)

Betänkande 2018/19:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer, it i skolan samt studie- och yrkesvägledning. Anledningen är bland annat bestämmelser som gäller inom området, pågående utredningar och åtgärder som redan har aviserats eller vidtagits.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 49
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU10 (pdf, 959 kB)

Betänkande 2018/19:UbU9

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor som rör lärare och elever. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, så som att minska administrationen för lärare och skolledare samt att inrätta fler karriärtjänster för lärare som vill göra karriär utan att lämna undervisningen. Vidare finns motioner om att ändra reglerna för lärarlegitimationen och om att förstärka elevhälsan i skolan.

Förslagspunkter: 24 Reservationer: 51
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU9 (pdf, 1028 kB)

Betänkande 2018/19:UbU8

För att skolorna ska kunna ha stärkt fokus på ordning bör det vara möjligt att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Omdömet ska däremot inte ingå i slutbetyget. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet kommer från ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, kränkande behandling, fritidshem samt trygghet och studiero. Riksdagen sa nej till de ca 140 övriga motionsyrkandena på grund av bestämmelser som finns inom området, redan avslutade åtgärder och att en rad åtgärder inom området har påbörjats.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 42
Justering: 2019-04-02 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UbU8 (pdf, 1006 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grundläggande om utbildningen

Betänkande 2018/19:UbU7

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om förskolan. Motionerna tog bland annat upp frågor om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagande i förskolan och annan pedagogisk verksamhet. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete pågår eller åtgärder redan har vidtagits i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-05 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:UbU7 (pdf, 574 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2018/19:UbU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om universitets och högskolors lokalförsörjning. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen som har granskat lärosätenas lokalförsörjning och regeringens styrning av lokalförsörjningen.

Riksrevisionen rekommenderar de lärosäten som inte har en lokalförsörjningsplan att ta fram en sådan. Enligt Riksrevisionen finns det risk för ineffektivitet i användningen av kontorsytor, eftersom de inte följs upp i samma utsträckning som andra lokaler. Riksrevisionen konstaterar också att regeringens styrning och återrapportering av lokalförsörjningen sker i enlighet med riksdagens beslut.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den bidrar till en fördjupad bild av hur lärosätena arbetar med lokalförsörjning och hur arbetet har utvecklats över tid. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:UbU6 (pdf, 328 kB) Webb-tv debatt om förslag: Lärosätenas lokalförsörjning

Betänkande 2018/19:UbU5

Lagar om hur personuppgifter får användas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att både offentliga och privata forskningsutförare fortsatt ska kunna behandla personuppgifter för forskningsändamål som är ändamålsenlig samtidigt som den enskildes rättigheter skyddas.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.

Riksdagen uppmanade också i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med förslag på lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att kunna använda personuppgifter i forskningen. I dag kan offentliga forskningsutförare använda personuppgifter i forskning som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse medan privata utförare behöver tillstånd för detta. Privata forskningsutförare har även möjlighet att bedriva forskning med bland annat samtycke.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU5 (pdf, 1295 kB)

Betänkande 2018/19:UbU4

Regeringen har i en skrivelse tagit fram en nationell strategi med mål för Sveriges deltagande och värdskap vid den internationella forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). ESS håller på att byggas utanför Lund och väntas vara i full drift år 2025. Den nationella strategin omfattar både ESS och den befintliga forskningsanläggningen MAX IV samt den kunskapsmiljö som håller på att bildas runt dessa anläggningar.

Riksdagen välkomnade regeringens strategi för Sveriges arbete med ESS och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-11-08 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU4 (pdf, 425 kB) Webb-tv debatt om förslag: En nationell strategi för ESS och den omgivande kunskapsmiljön

Betänkande 2018/19:UbU3

Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för samhället står i centrum samtidigt som Sveriges säkerhet ska säkerställas. Det framgår i regeringens skrivelse om en nationell strategi för svensk rymdverksamhet som utbildningsutskottet har granskat. I strategin lyfter regeringen fram ett antal insatser som bland annat syftar till att hålla rymden fri från konflikter och att säkra Sveriges tillgång till rymden.

Riksdagen ser positivt på de områden som regeringen prioriterar och presenterar i strategin och vill särskilt framhålla vikten av starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för att Sverige ska fortsätta vara en stark rymdnation. Riksdagen understryker också betydelsen av att rymdverksamhet bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i fokus. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att kontinuerligt utvärdera strategin och regelbundet återrapportera till riksdagen.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9
Justering: 2018-11-15 Debatt: 2018-11-21 Beslut: 2018-11-21

Betänkande 2018/19:UbU3 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: En strategi för svensk rymdverksamhet

Betänkande 2018/19:UbU2

Drygt 24,7 miljarder kronor ur statens budget 2019 går till studiestöd. Mest pengar, ca 17 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,2 miljarder går till studiehjälp och ca 1,9 miljarder går till avsättning för kreditförluster. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Detta beslut fattade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i andra steget hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-17 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:UbU2 (pdf, 577 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2018/19:UbU1

Drygt 80,8 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ekonomiska åtaganden, utom på en punkt där riksdagen sa delvis ja.

Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör utreda hur en obligatorisk förskola med språkutveckling kan införas.
  • Regeringen bör se över möjligheten att införa tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-12-17 Debatt: 2018-12-19 Beslut: 2018-12-19

Betänkande 2018/19:UbU1 (pdf, 1130 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2018/19:UU14

Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.

Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-04 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:UU14 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Norden

Betänkande 2018/19:UU13

Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.

Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.

Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-25 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:UU13 (pdf, 325 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan

Betänkande 2018/19:UU12

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området

Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 14
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU12 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetspolitik

Betänkande 2018/19:UU11

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.

Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.

Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU11 (pdf, 307 kB)

Betänkande 2018/19:UU10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.

Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 38
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-15 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:UU10 (pdf, 9108 kB) Webb-tv debatt om förslag: Verksamheten i Europeiska unionen under 2018

Betänkande 2018/19:UU9

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.

I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:UU9 (pdf, 377 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Betänkande 2018/19:UU8

Regeringen bör göra en oberoende utvärdering av Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Det anser ett enigt utrikesutskott, som vill att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Sverige var under 2017 och 2018 icke-permanent medlem i Förenta Nationernas, FN:s, säkerhetsråd. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det svenska medlemskapet och för de sakfrågor som har diskuterats i säkerhetsrådet under de två åren.

Riksdagen tycker att regeringens skrivelse behöver kompletteras med en oberoende och fristående utvärdering av resultatet av och kostnaderna för det svenska medlemskapet. Både Sveriges arbete och inflytande i säkerhetsrådet behöver granskas. Utvärderingen bör vara fristående från regeringen och göras av meriterade forskare eller andra som självständigt kan utvärdera resultaten av det svenska medlemskapet under 2017-2018 och försöka bedöma vilka de bestående resultaten har blivit.

Riksdagen lade även regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen i ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 20
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-19 Beslut: 2019-06-19

Betänkande 2018/19:UU8 (pdf, 631 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017-2018

Betänkande 2018/19:UU7

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-04-25

Betänkande 2018/19:UU7 (pdf, 304 kB) Webb-tv debatt om förslag: Interparlamentariska unionen (IPU)

Betänkande 2018/19:UU6

Riksdagen har behandlat en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, PACE. Den handlar om PACE:s verksamhet under 2018 och de ökade utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.

Europarådet består av 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Riksdagen noterar att debatten i den parlamentariska församlingen på senare tid handlat allt mer om att flera medlemsländer inte respekterar grundprinciperna. Riksdagen noterar vidare att den svenska delegationen har deltagit aktivt i verksamheten under året.

Riksdagen välkomnade redogörelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-05-08 Beslut: 2019-05-09

Betänkande 2018/19:UU6 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Europarådet

Betänkande 2018/19:UU5

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.

Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-11 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:UU5 (pdf, 305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)