Dokument & lagar (654 träffar)

Betänkande 2016/17:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-08 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:FöU1 (pdf, 800 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utlåtande 2016/17:FöU2

Försvarsutskottet har behandlat Europeiska kommissionens meddelande som innehåller förslag på hur EU kan arbeta tillsammans för att motverka hybridhot. Förslagen syftar också till att stärka samhällets förmåga att snabbt återhämta sig om ett hot skulle bli verklighet. Förslagen handlar bland annat om att förbättra informationsutbytet mellan EU-länderna och att samordna den strategiska kommunikationen. Kommissionen föreslår också ett utökat samarbete med Nato på det här området.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Försvarsutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.

Försvarsutskottet anser att det vore önskvärt om det togs fram en tydligare definition av begreppet hybridhot. I dag definieras hybridhot som tvångsåtgärder och omstörtande verksamhet samt metoder som diplomatiska, militära, ekonomiska och tekniska aktörer kan använda på ett samordnat sätt för att uppnå särskilda mål. Det kan då till exempel handla om massiva desinformationskampanjer där sociala medier används för att kontrollera den politiska beskrivningen.

Utskottet tycker vidare att arbetet med att motverka hybridhot ytterst är ett nationellt ansvar, dock står många medlemsstater inför gemensamma hot och EU kan därför komplettera medlemsstaternas åtgärder. Det genom att bidra till att medvetenheten och motståndskraften ökar när det gäller denna typ av hot. I sammanhanget är det viktigt att värna den personliga integriteten och den grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Försvarsutskottet välkomnar förslagen i meddelandet, dock under förutsättning att det sker inom de budgetramar och strukturer som redan finns.

Riksdagen lade EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-10-27 Debatt: 2016-11-09 Beslut: 2016-11-09

Utlåtande 2016/17:FöU2 (pdf, 3803 kB) Webb-tv debatt om förslag: Gemensam ram för att motverka hybridhot

Betänkande 2015/16:FöU15

Efter terrordåden i Frankrike den 13 november 2015 begärdes stöd från övriga EU-länder i kampen mot terrororganisationen Daish. Frankrike har med hänvisning till artikel 42.7 i EU-fördraget bland annat efterfrågat stöd med viss ammunition.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bör lämna stöd till Frankrike i form av den ammunition som efterfrågas. Ammunitionen bör säljas till Frankrike. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och gav därmed regeringen rätt att under 2016 besluta om att sälja försvarsmateriel i form av ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Regeringen får också rätt att använda inkomsten efter försäljningen för att köpa materiel som motsvarar den som säljs.

Med försäljningen av ammunition följer också en risk avseende Sveriges beredskap. Riksdagen anser att det inte är helt betryggande att göra köpet av ny ammunition efter det att försäljningsinkomster blir tillgängliga och att återanskaffningen skulle kunna gälla något annat än exakt den mängd och det slag av ammunition som säljs. Därför uppmanade riksdagen regeringen att omgående besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som ska överlåtas till Frankrike.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU15 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Betänkande 2015/16:FöU14

Regeringen kan i dag enbart besluta om att sända väpnad styrka utomlands för övning och annan utbildning som har ett fredsfrämjande syfte. Regeringen har föreslagit en ändring i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringen gör det möjligt för regeringen att besluta om att inom ramen för internationellt militärt samarbete sända en väpnad styrka för att delta i övning och utbildning. Den tidigare begränsningen om att syftet ska vara fredsfrämjande tas bort. Regeringen kan då exempelvis besluta om att sända väpnad styrka för övning av individuellt och kollektivt självförsvar tillsammans med länder i vårt närområde som Sverige samarbetar med och inom Nato.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU14 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Betänkande 2015/16:FöU10

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FöU10 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2015/16:FöU13

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten har även undersökt regeringens styrning samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Regeringskansliets uppföljning av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Länsstyrelserna har idag ansvar för att upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser och att samordna krisberedskapen i länen. Det eftersom samhället ska ha en beredskap mot till exempel större kriser orsakade av epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur.

Riksrevisionens har kommit fram till att länsstyrelsernas krisberedskapsarbete behöver förbättras i flera avseenden för att arbetet ska leva upp till de mål som finns i lagen.

Regeringen har i en skrivelse berättat för riksdagen att den delar den här slutsatsen. Det senaste året har regeringen därför vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete. Men samhället står inför stora utmaningar på grund av migrationsströmmar, enligt regeringen. Därför kommer det under den närmaste tiden att finnas ett begränsat utrymme för ytterligare utvecklingsarbete.

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att förbättra krisberedskapsarbetet. Dessutom pågår det utredningsarbete inom området. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU13 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Betänkande 2015/16:FöU9

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU9 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2015/16:FöU11

Användningen av explosiva ämnen i kriminellt syfte borde kartläggas och dessutom borde lagstiftningen kring handgranater ses över. Det anser riksdagen som nu uppmanar regeringen till det här i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att den svenska lagen om brandfarliga och explosiva varor följer ett bindande beslut i EU. EU-beslutet handlar om regler för hur försäljning av brandfarliga och explosiva varor får gå till.

Förändringen i Sverige skulle bland annat innebära att man måste ha tillstånd för att exportera explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ansvaret för tillstånden.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU11 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor

Betänkande 2015/16:FöU6

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU6 (pdf, 507 kB)

Betänkande 2015/16:FöU5

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU5 (pdf, 169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2015/16:FöU4

Riksrevisionen anser att SOS Alarm har problem att nå upp till de krav som ställs på bolaget. Bland annat har svarstiderna på nödnumret 112 varit för höga de senaste åren och dessutom har regeringen varit alltför otydlig i sin styrning av SOS Alarm. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten "Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet".

Regeringen har kommenterat Riksrevisionens rapport i en skrivelse som försvarsutskottet nu behandlat. Regeringen håller med om att de höga svarstiderna på 112 är ett problem och att verksamheten behöver utvecklas. Regeringen har därför lagt till mer pengar i budgeten för SOS Alarm för 2016 och 2017. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över hur alarmeringstjänsten ska organiseras i framtiden.

Försvarsutskottet tycker att det är bra att regeringen tillsatt en utredning som ska se över alarmeringstjänstens organisation. Utskottet anser att det är ett problem i dag att ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för helheten i alarmeringen. Utskottet menar att det snarast måste göras något åt detta för att säkerhetsställa att alla medborgare får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation.

Eftersom en utredning är tillsatt anser inte försvarsutskottet att fler beslut behöver tas just nu. Riksdagen la därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:FöU4 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm

Betänkande 2015/16:FöU7

Många kommuner har fortfarande stora problem att rekrytera brandmän på deltid. Därför vill nu riksdagen att regeringen undersöker om utbildningen för deltidsbrandmän kan ges på fler orter. Som det är i dag ges deltidsutbildningen bara på två ställen i landet, i Revinge och på Sandö.

Riksdagen tycker också att myndigheters och kommuners information till allmänheten vid kris eller krig måste förbättras. Det gäller framförallt information om den enskildes eget ansvar. Det finns redan i dag särskilda lagstadgade regler, så kallade föreskrifter, om hur allmänheten ska få information av myndigheter under en kris. Men enligt riksdagen saknas det krav på att informationsinsatserna också ska handla om individens eget ansvar och beredskap i ett förebyggande syfte.

I två tillkännagivanden uppmanar därför riksdagen regeringen att se över dessa två frågor.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 25
Justering: 2016-03-01 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:FöU7 (pdf, 686 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beredskap för kris och krig

Betänkande 2015/16:FöU8

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Riksdagen anser att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Därför gör riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Riksdagen anser nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Tillkännagivandet grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 19
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-02-25 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:FöU8 (pdf, 291 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2015/16:FöU3

När Försvarsmakten lämnat in en ansökan om att få använda ett övnings- och skjutfält görs en miljöprövning. Försvarsutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att beslutsprocesserna för miljöprövningar i många fall tagit mycket lång tid och att de behöver ses över. Detta för att korta handläggningstiderna så att försvarets möjligheter till övning inte allvarligt försvåras. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade även regeringen att göra tillgången till så kallade långräckviddiga bekämpningssystem till en prioriterad fråga under kommande mandatperioder.

Beslutet grundar sig i två motionsförslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om olika militära frågor.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 10
Justering: 2015-11-12 Debatt: 2015-11-19 Beslut: 2015-11-25

Betänkande 2015/16:FöU3 (pdf, 219 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2015/16:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om drygt 48,8 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap samt materiel och anläggningar. Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att under 2016 fatta beslut om att upplåta materiel till länder som Jas 39 har upplåtits till.

Riksdagen sa vidare nej till motioner om bland annat målen för försvaret och krisberedskapen, försvarets framtida inriktning och om dimensioneringen av Försvarsmakten för stöd till samhället.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15
Justering: 2015-12-01 Debatt: 2015-12-16 Beslut: 2015-12-17

Betänkande 2015/16:FöU1 (pdf, 479 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2015/16:FöU2

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet som utför kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten.

Riksrevisionen har granskat om Siuns kontrollarbete fungerar effektivt. Riksrevisionen, liksom regeringen, bedömer att Siun har fått de förutsättningar och medel som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser dock i sin rapport att Siuns arbetsprocess och kontrollärenden kan dokumenteras bättre, samt att tydligheten i besluten behöver utvecklas. Riksrevisionens granskning visar också att försvarsunderrättelsemyndigheterna tar Siuns synpunkter på allvar och vidtar åtgärder i enlighet med Siuns beslut.

Regeringen avser att hålla sig informerad om Siuns fortsatta utvecklingsarbete, vilket riksdagen anser är bra. Riksrevisionen menar också att det är viktigt att ta reda på var försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs inom Försvarsmakten, och detta är något som även riksdagen anser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2015-11-05 Debatt: 2015-11-11 Beslut: 2015-11-11

Betänkande 2015/16:FöU2 (pdf, 127 kB)

Betänkande 2014/15:FöU7

Regeringen bör inrätta ett centrum som har specialkompetens i frågor som rör de så kallade veteraner som har tjänstgjort i olika internationella insatser och deras anhöriga. Det anser riksdagen i ett så kallat tillkännagivande.

Uppdraget, tillkännagivandet, kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om försvarets personalförsörjning och Försvarsmaktens personalpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2015-02-19 Debatt: 2015-03-11 Beslut: 2015-03-12

Betänkande 2014/15:FöU7 (pdf, 85 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2014/15:FöU11

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

  • hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
  • förebygga och hantera konflikter och krig
  • skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
  • skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 23
Justering: 2015-06-04 Debatt: 2015-06-15 Beslut: 2015-06-16

Betänkande 2014/15:FöU11 (pdf, 359 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Betänkande 2014/15:FöU10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2015-05-19 Debatt: 2015-06-03 Beslut: 2015-06-03

Betänkande 2014/15:FöU10 (pdf, 79 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen