Dokument & lagar (1 152 träffar)

Betänkande 2017/18:SoU34

Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-04-26 Debatt: 2018-05-15 Beslut: 2018-05-16

Betänkande 2017/18:SoU34 (pdf, 560 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa förslag på assistansområdet

Betänkande 2017/18:SoU16

Riksdagen sa nej till motioner inom området apoteks- och läkemedelsfrågor. Motionerna handlar bland annat om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel. Andra områden är effektiv och säker läkemedelsanvändning, förskrivning samt hygienprodukter och homeopatiska läkemedel. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 5
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:SoU16 (pdf, 626 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor

Betänkande 2017/18:SoU33

Flera lagar inom Socialdepartementets område anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär att lagarna om personuppgiftsbehandling i de verksamheter som berörs ska vara kompletteringar till EU:s dataskyddsförordning och den nya svenska dataskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 25 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:SoU33 (pdf, 5506 kB)

Betänkande 2017/18:SoU23

Vissa antroposofiska läkemedel ska inte längre få undantas från kraven i läkemedelslagen. Det innebär att tillverkaren av ett läkemedel måste ansöka om registrering eller godkännande hos Läkemedelsverket och att läkemedlet ska prövas på samma sätt som andra läkemedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med ändringarna är att se till att lagstiftningen på området lever upp till kraven i EU-rätten.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För de antroposofiska läkemedel som i dag har försäljningstillstånd kommer övergångsregler att gälla.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-04-19 Debatt: 2018-05-03 Beslut: 2018-05-03

Betänkande 2017/18:SoU23 (pdf, 1678 kB)

Betänkande 2017/18:SoU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om folkhälsofrågor. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om suicidprevention, smittskydd, vaccinationer och hälsoundersökningar av asylsökande.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8
Justering: 2018-04-17 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:SoU15 (pdf, 588 kB)

Betänkande 2017/18:SoU8

De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen.

Riksdagen tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 5
Justering: 2018-04-12 Debatt: 2018-04-26 Beslut: 2018-05-02

Betänkande 2017/18:SoU8 (pdf, 584 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Betänkande 2017/18:SoU19

Personer som har ansökt om att få ändra sin könstillhörighet, under den tid det fanns krav på att de inte skulle ha någon fortplantningsförmåga, ska få ersättning av staten under vissa förutsättningar. Det gäller de som ansökt om ändrad könstillhörighet under 1 juli 1972-30 juni 2013 och fått ansökan beviljad. Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet inte ska ha någon fortplantningsförmåga togs bort den 1 juli 2013.

Ersättningen är 225 000 kr per person. Ansökan om ersättning ska göras skriftligen av personen själv och den lämnas till och prövas av Kammarkollegiet. Ansökan ska ha kommit in senast den 1 maj 2020.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Vid ansökan om ersättning kommer uppgifter om hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden kopplade till personen som ansökt om denna ersättning att ska vara sekretessbelagda. Uppgiften kan bara lämnas ut om det står klart att inte personen eller någon som är närstående till personen lider men. Sekretessen gäller i högst 70 år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 maj 2018.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-15 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU19 (pdf, 803 kB)

Betänkande 2017/18:SoU14

Riksdagen anser att äldres delaktighet och självbestämmande i den vardagliga omsorgen behöver öka. En del i detta är att förenkla kommunernas prövning av hjälp och bistånd till äldre. Äldre som bara behöver till exempel trygghetslarm, enklare service eller sociala insatser i mindre omfattning ska inte behöva gå igenom en stor biståndsprövning. Kommunerna ska inte behöva använda mycket tid och resurser till detta.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om förenklad biståndsprövning för äldre.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att utredningar och arbete redan pågår i flera av frågorna.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2018-03-13 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU14 (pdf, 616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2017/18:SoU13

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare.

  • Regeringen borde utreda om det finns ett behov av att socialtjänsten oftare närvarar vid inledande förhör med unga som misstänks för brott. Utskottet menar att det finns större möjligheter till en snabbare utredning om den ungas levnadsomständigheter om socialtjänsten medverkar.
  • Regeringen borde arbeta för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar om unga håller en hög kvalitet. Yttrandet baseras på en social utredning av personen och används som underlag innan en åklagare tar beslut om att väcka åtal mot en person under 18 år.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/2018 om socialtjänstfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 48 Reservationer: 73
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU13 (pdf, 1461 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänstfrågor

Betänkande 2017/18:SoU7

Riksrevisionen rekommenderar i en rapport att Försäkringskassan får ökade möjligheter till sanktioner och kontroll av det statliga tandvårdsstödet. Regeringen instämmer och håller på att utreda hur Försäkringskassan ska kunna hindra tandvårdsgivare som använder tandvårdsstödet felaktigt från att få tillgång till det elektroniska system som hanterar utbetalningar från stödet.

Riksdagen håller med om att Försäkringskassan bör få ökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. I den pågående utredningen om att stoppa tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet bör regeringens utgångspunkt vara att lika villkor samt likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla vårdgivare, oavsett driftsform. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, om detta till regeringen.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-03-06 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-21

Betänkande 2017/18:SoU7 (pdf, 296 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling

Betänkande 2017/18:SoU17

Reglerna för personlig assistans ändras. Tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort. Försäkringskassan ska bara ompröva rätten till ersättning om den har minskat på grund av att den som har personlig assistans har fått väsentligt ändrade förhållanden.

En assistent bör kunna finnas till hands för den som har assistans i väntan på att hjälp behövs. Därför ska personlig assistans kunna beviljas för

  • väntetid, det vill säga tid när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
  • beredskap, det vill säga tid när en assistent behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den som har assistans behöver hjälp
  • tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför hemmet på grund av att hjälp kan behövas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-02-28 Beslut: 2018-02-28

Betänkande 2017/18:SoU17 (pdf, 761 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa förslag om personlig assistans

Betänkande 2017/18:SoU18

All högspecialiserad vård ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är den högspecialiserade vården koncentrerad på nationell nivå genom systemet för rikssjukvård och genom regionala cancercentrum i samverkan. Regeringen har nu lämnat ett förslag till en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som innebär att den ska organiseras på nationell nivå i ett samlat system. De olika områdena inom den högspecialiserade vården kommer att fördelas mellan de olika regionsjukhusen. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Riksdagen tycker att förslaget är bra, men det finns en oro för vilka konsekvenser det kommer att få för bland annat akutsjukvården på mindre regionsjukhus. Därför uppmanar riksdagen regeringen, i ett tillkännagivande, att utse en myndighet som ska få i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten när det gäller akutsjukvård i alla regioner. Riksdagen uppmanar också regeringen att regelbundet följa upp hur den nya beslutsprocessen fungerar.

Därutöver tycker riksdagen att det krävs ett ökat statligt ansvarstagande när det gäller sjukvårdens organisation. Därför uppmanar riksdagen regeringen att också tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvudmännen.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2018-02-15 Debatt: 2018-03-08 Beslut: 2018-03-08

Betänkande 2017/18:SoU18 (pdf, 754 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Betänkande 2017/18:SoU10

Kommuner ska få möjlighet att direkt hjälpa och stötta enskilda personer som evakuerats från katastrofområden när de har kommit till Sverige. Hjälpen kan bland annat bestå av mat, dryck, skyddande filtar eller kläder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dagsläget måste socialtjänsten göra en prövning av vilket behov av bistånd varje enskild person har. Då utreds vilket behov av stöd och hjälp personen behöver. Nu ska det bli möjligt för kommunerna att hjälpa evakuerade vid ankomsten till Sverige utan en sådan behovsprövning. Ett exempel på en situation där många svenskar evakuerades hem till Sverige var under flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004.

Syftet med förändringen är att underlätta för kommunerna att hjälpa och stötta de personer som evakueras från katastrofområden. Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2018-01-17 Beslut: 2018-01-17

Betänkande 2017/18:SoU10 (pdf, 428 kB)

Betänkande 2017/18:SoU1

77,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, kostnader för statlig assistansersättning, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt tandvårdsförmåner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen upprepade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen uppmanade i mars 2017 regeringen att lägga förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privata utförare inom socialtjänsten även ska gälla för offentliga utförare. Regeringen anser inte att samma typ av tillstånd behövs och att det tidigare tillkännagivandet har behandlats färdigt.

Riksdagen håller dock inte med regeringen utan uppmanade regeringen igen att komma med ett förslag om att samma krav på tillstånd som gäller för privat verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-13 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SoU1 (pdf, 2660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2017/18:SoU5

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Förslagspunkter: 22 Reservationer: 20
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU5 (pdf, 1682 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken

Betänkande 2017/18:SoU12

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-21 Debatt: 2017-11-30 Beslut: 2017-11-30

Betänkande 2017/18:SoU12 (pdf, 473 kB)

Betänkande 2017/18:SoU11

Kommuner ska ha betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård från och med 30 dagar efter att personen fått veta att hen ska skrivas ut. Detta ska gälla under 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den 1 januari 2018 börjar en ny lag gälla som handlar om samverkan när en person skrivs ut från sluten vård. Då kommer kommuner och landsting att ta fram gemensamma riktlinjer om bland annat vem som ansvarar för vad när patienten skrivs ut och hur personen ska följas upp. För att de ska ha tid att ta fram riktlinjer kommer den föreslagna ändringen om betalningsansvar att gälla under en övergångsperiod.

Ändringen börjar gälla den 2 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-16 Debatt: 2017-11-22 Beslut: 2017-11-22

Betänkande 2017/18:SoU11 (pdf, 367 kB)

Betänkande 2017/18:SoU6

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Betänkande 2017/18:SoU6 (pdf, 311 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016

Betänkande 2017/18:SoU3

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-10 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU3 (pdf, 1306 kB)

Betänkande 2017/18:SoU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården.

Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig.

Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-28 Debatt: 2017-10-18 Beslut: 2017-10-18

Betänkande 2017/18:SoU4 (pdf, 316 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet