Dokument & lagar (345 träffar)

Betänkande 2015/16:JuU28

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.

Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:JuU28 (pdf, 968 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade möjligheter till förverkande

Betänkande 2015/16:NU19

Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 21
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:NU19 (pdf, 912 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

Betänkande 2015/16:SoU16

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SoU16 (pdf, 1657 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statlig ersättning till personer som insjuknat i narkolepsi efter pandemivaccinering

Betänkande 2015/16:MJU19

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 5
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:MJU19 (pdf, 339 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jakt och viltvård

Betänkande 2015/16:UU12

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 14
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:UU12 (pdf, 851 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mellanöstern och Nordafrika

Betänkande 2015/16:UFöU3

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
  • Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:UFöU3 (pdf, 270 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2015/16:SoU11

I patientsäkerhetslagen finns i dag regler om vem som får utse de personer som ingår i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det gäller HSAN:s ordförande, ledamöter och ersättare och i reglerna finns även bestämmelser om vilka kvalifikationer dessa måste ha. De här reglerna flyttas nu från patientsäkerhetslagen till att istället finnas i en förordning. När regeringen beslutar om regler som alla i Sverige måste följa kallas det förordningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-04-14 Debatt: 2016-05-18 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:SoU11 (pdf, 492 kB)

Betänkande 2015/16:SkU29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 som handlar om beskattning av företagande, kapital och fastigheter. Skälet är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslutet kommer efter att riksdagen den 20 april återförvisat ärendet, som då hette SkU17, för ny behandling i skatteutskottet. Vid den förnyade behandlingen tillkom två nya förslagspunkter om motioner.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:SkU29 (pdf, 472 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet (förnyad behandling)

Betänkande 2015/16:JuU16

Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:JuU16 (pdf, 3783 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Betänkande 2015/16:CU18

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-26 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:CU18 (pdf, 434 kB)

Betänkande 2015/16:UbU14

Riksdagen har riktat fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider, i annan utbildning än undervisning.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
  • Regeringen bör ta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
  • Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft.
  • För att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 om skolfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

 

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 65
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-12

Betänkande 2015/16:UbU14 (pdf, 5202 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolväsendet

Betänkande 2015/16:FöU10

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FöU10 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2015/16:JuU15

Regeringen har tagit fram förslag till ändringar i narkotikastrafflagen och i lagen om straff för smuggling. Lagändringarna innebär att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Brottsbeteckningarna ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling införs.

Med lagändringarna vill regeringen skärpa straffen för handlingar som handlar om hantering av mycket stora mängder narkotika. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner om narkotikabrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:JuU15 (pdf, 774 kB) Webb-tv debatt om förslag: Synnerligen grova narkotikabrott

Betänkande 2015/16:JuU11

Regeringen har tagit fram förslag till lagändringar för att öka rättssäkerheten i förundersökningar. Det ska göra att brottsbekämpande myndigheter kan bedriva en mer effektiv utredningsverksamhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att

  • det ska bli tydligare att krav på objektivitet gäller såväl före som under förundersökningen samt efter att åtal har väckts
  • det ska bli möjligt att tillfälligt omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning, till exempel en mobiltelefon, från en person som ska förhöras
  • det ska framgå av lagen att den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas får tas med till den plats där åtgärden ska verkställas
  • bevisföremål ska kunna tas i beslag tills domen får laga kraft även om domen är frikännande.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:JuU11 (pdf, 2522 kB)

Betänkande 2015/16:FiU35

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FiU35 (pdf, 413 kB)

Betänkande 2015/16:TU14

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 13
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:TU14 (pdf, 740 kB) Webb-tv debatt om förslag: Luftfartsfrågor

Betänkande 2015/16:SkU23

Regeringen har föreslagit ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Saudiarabien. Avtalet ska förhindra dubbelbeskattning och skatteflykt mellan de två länderna. Det ligger nära den modell för skatteavtal mellan två länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar.

Regeringen får bestämma när avtalet ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SkU23 (pdf, 7875 kB)

Betänkande 2015/16:FiU42

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-21 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:FiU42 (pdf, 1786 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2016 - Ändring av rätten till bistånd för vissa utlänningar

Betänkande 2015/16:UbU15

Nej till motioner om högskolan (UbU15)

Riksdagen sa nej till motionsförslag om högskolan från den allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16. Förslagen handlade bland annat om anställda i högskolan, terminssystemet, lärarutbildningen och andrahandsuthyrning av studentbostäder.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat på grund av arbete som redan pågår och att förändringar redan genomförts.

Förslagspunkter: 37 Reservationer: 43
Justering: 2016-04-19 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:UbU15 (pdf, 894 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2015/16:SoU7

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

  • Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
  • Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
  • Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 39 Reservationer: 42
Justering: 2016-03-22 Debatt: 2016-04-27 Beslut: 2016-04-27

Betänkande 2015/16:SoU7 (pdf, 919 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor