Dokument & lagar (60 824 träffar)

Betänkande 2020/21:SoU20

Riksdagen anser att fler insatser krävs för att öka tillgängligheten i hela landet till så kallade naloxonläkemedel mot opioidöverdoser. Naloxon är ett motgift som används för att häva överdoser av opioider som heroin eller metadon. Vidare bör användandet av naloxonläkemedel följas upp på statlig nivå. Riksdagen anser också att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser. Regeringen bör enligt riksdagen ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 120 förslag i motioner om frågor om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbete inom området.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 18
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:SoU20 (pdf, 492 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor

Betänkande 2020/21:FiU46

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

  • Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
  • Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
  • Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-04-06 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:FiU46 (pdf, 2938 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:SkU22

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring. Detta bland annat med hänvisning till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor, att utredningar och beredningar pågår eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.

Motionerna handlar bland annat om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag handlar om skatte- och avgiftskontroll, till exempel insatser mot skattefusk och svartjobb. Vidare gäller förslagen exempelvis certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, folkbokföring av barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, skyddad folkbokföring, folkräkning samt frågor om personnummer och samordningsnummer.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 41
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-08

Betänkande 2020/21:SkU22 (pdf, 778 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2020/21:SkU20

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om punktskatt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar om punktskatt på exempelvis elkraft, fordon, alkohol, tobak, flygresor och socker.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 35
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-08

Betänkande 2020/21:SkU20 (pdf, 801 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatt

Betänkande 2020/21:SkU18

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skatteskala och grundavdrag, expertskatt, hushållsskatteavdrag (husavdrag), skattereform, personalvårdsförmåner och reseavdrag.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 31
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-08 Beslut: 2021-04-08

Betänkande 2020/21:SkU18 (pdf, 758 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Utlåtande 2020/21:SoU35

Riksdagen har granskat en grönbok från EU-kommissionen om åldrande och att främja solidaritet och ansvar mellan generationerna. En grönbok är ett dokument där EU-kommissionen presenterar idéer för och tidiga förslag på åtgärder i en viss fråga. Grönboken om åldrande behandlar frågor om den åldrande befolkningen i Europa och vilka utmaningar och möjligheter som följer av att befolkningen blir allt äldre.

Riksdagen betonar att det är avgörande att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsländerna respekteras. Frågorna som EU-kommissionen tar upp i grönboken om åldrande bör därför främst behandlas i former som har ett tydligt mervärde för medlemsländernas arbete på området, men som inte innebär bindande lagstiftning på EU-nivå. Riksdagen framhåller också att diskussionen om åldrande måste utgå ifrån en modern och respektfull syn på äldre personer samt att det är viktigt att motverka alla former av åldersdiskriminering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-08

Utlåtande 2020/21:SoU35 (pdf, 138 kB) Webb-tv debatt om förslag: Grönbok om åldrande – Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna

Betänkande 2020/21:JuU43

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

  • En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
  • Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
  • Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
  • Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
  • Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
  • Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 14
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:JuU43 (pdf, 2257 kB) Webb-tv debatt om förslag: Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering

Betänkande 2020/21:JuU20

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:JuU20 (pdf, 186 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter

Betänkande 2020/21:JuU17

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

  • utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
  • se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
  • inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
  • se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
  • tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 12
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:JuU17 (pdf, 248 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott

Betänkande 2020/21:UbU10

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om skolfrågor. Detta med hänvisning till bland annat att vissa åtgärder redan har beslutats eller utförts samt att utredningar pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 18
Justering: 2021-03-23 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-08

Betänkande 2020/21:UbU10 (pdf, 576 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övergripande skolfrågor

Betänkande 2020/21:SoU36

Regeringen ska inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

I handlingsplanen bör det enligt riksdagen framgå att kvinnor i samband med sin första screening bör erbjudas HPV-vaccination och HPV-screening.

Förslaget till tillkännagivande bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-03-25 Debatt: 2021-04-07 Beslut: 2021-04-08

Betänkande 2020/21:SoU36 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Livmoderhalscancer

Betänkande 2020/21:FiU44

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

  • Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
  • Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
  • Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2021-03-23 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-03-24

Betänkande 2020/21:FiU44 (pdf, 511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda och förstärkta stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd för företag med anledning av coronaviruset

Betänkande 2020/21:KrU4

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2021-03-18 Debatt: 2021-03-25 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:KrU4 (pdf, 416 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur för alla

Betänkande 2020/21:FiU35

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla.

EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021-2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin.

Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021-2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014-2020.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2021-03-16 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-03-24

Betänkande 2020/21:FiU35 (pdf, 288 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel för perioden 2021 och framåt

Betänkande 2020/21:TU7

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 27
Justering: 2021-03-16 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:TU7 (pdf, 711 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjöfartsfrågor

Betänkande 2020/21:SoU33

Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta.

Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet.

Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2021-03-18 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:SoU33 (pdf, 191 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem

Betänkande 2020/21:FiU18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att:

  • Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
  • Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras.
  • Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag.
  • Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
  • I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar.

Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2021-03-18 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-03-24

Betänkande 2020/21:FiU18 (pdf, 1707 kB) Webb-tv debatt om förslag: En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Betänkande 2020/21:JuU22

För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.

De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:

  • Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
  • Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
  • Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
  • Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5
Justering: 2021-03-18 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-03-24

Betänkande 2020/21:JuU22 (pdf, 1303 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda

Betänkande 2020/21:TU8

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 18
Justering: 2021-03-16 Debatt: 2021-03-24 Beslut: 2021-04-07

Betänkande 2020/21:TU8 (pdf, 352 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kollektivtrafikfrågor

Betänkande 2020/21:NU18

Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 14
Justering: 2021-03-11 Debatt: 2021-03-18 Beslut: 2021-03-24

Betänkande 2020/21:NU18 (pdf, 355 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik