Dokument & lagar (653 träffar)

Betänkande 2017/18:FöU8

I Veteransoldatutredningen från 2008 föreslogs det att regeringen borde instifta en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser, men det har ännu inte genomförts. Riksdagen håller med om att personer som utfört särskilt berömvärda internationella insatser borde få en belöningsmedalj av regeringen. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om Försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga motioner

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 18
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-21 Beslut: 2018-03-22

Betänkande 2017/18:FöU8 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2017/18:FöU5

Signalspaning får utföras för att kartlägga utvecklingen och spridningen av massförstörelsevapen och krigsmateriel. Det är områden som Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har ansvar för. Men ISP har i dag inte rätt att ange inriktningen för signalspaning från FRA i sitt arbete.

Riksdagen anser att det kan betyda att ISP inte har möjlighet att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. Riksdagen vill därför att regeringen ser över möjligheten att ge ISP rätt att besluta om inriktningen för signalspaning av FRA och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-08 Debatt: 2018-03-14 Beslut: 2018-03-14

Betänkande 2017/18:FöU5 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2017/18:FöU3

Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 13
Justering: 2018-02-06 Debatt: 2018-02-15 Beslut: 2018-02-15

Betänkande 2017/18:FöU3 (pdf, 480 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2017/18:FöU4

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.

Regeringen anser också att man behöver prioritera att:

  • säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
  • öka säkerheten i nätverk, produkter och system
  • stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
  • öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
  • öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
  • stärka det internationella samarbetet.

Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 15
Justering: 2017-12-07 Debatt: 2018-01-24 Beslut: 2018-01-24

Betänkande 2017/18:FöU4 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Betänkande 2017/18:FöU1

53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
  • Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
  • Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
  • Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 14
Justering: 2017-11-23 Debatt: 2017-12-07 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:FöU1 (pdf, 998 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utlåtande 2017/18:FöU10

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.

Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.

Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.

Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-26 Debatt: 2017-11-08 Beslut: 2017-11-08

Utlåtande 2017/18:FöU10 (pdf, 481 kB) Webb-tv debatt om förslag: Start för Europeiska försvarsfonden

Betänkande 2017/18:FöU9

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU9 (pdf, 434 kB)

Betänkande 2017/18:FöU2

Det ska förtydligas i lagen hur man ska beräkna avgifter för hantering av kärnavfall. Avgifterna betalas av dem som äger eller driver kärnteknisk verksamhet som orsakar eller har orsakat kärnavfall. Staten kräver också att de som orsakar kärnavfall också ställer säkerheter till förfogande för staten om avgifterna i framtiden inte räcker till. Det förtydligas nu i lagen hur storleken på dessa säkerheter ska beräknas.

Kärnavfallsavgiften betalas in till den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. Medlen i fonden ska bland annat användas för att täcka kostnader för slutförvaring av restprodukter och kostnader för en säker avveckling av kärntekniska anläggningar. Grundprincipen är att staten aldrig ska betala för varken avveckling eller slutförvar.

Det ska också förtydligas att de pengar som finns i Kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt. Medlen kan till exempel placeras i aktier. Att Kärnavfallsfonden får möjlighet att investera i aktier för med sig att det vid fallande aktiekurser kan resultera i att avgifterna till fonden blir högre än den skulle ha blivit med tidigare förvaltning.

Framöver ska de fondmedel som inte använts så som det var tänkt, enligt lag eller enligt ett specifikt beslut, kunna återkrävas till Kärnavfallsfonden. Den som inte använt utbetalade fondmedel på ett korrekt sätt ska också kunna bli skyldig att betala kompensation för förlorad avkastning på medlen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna i stort börjar gälla den 1 december 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:FöU2 (pdf, 1834 kB)

Betänkande 2016/17:FöU13

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:FöU13 (pdf, 1792 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad kärnsäkerhet

Betänkande 2016/17:FöU11

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-08 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:FöU11 (pdf, 1497 kB)

Betänkande 2016/17:FöU4

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 14
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-18 Beslut: 2017-05-18

Betänkande 2016/17:FöU4 (pdf, 410 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2016/17:FöU12

Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:FöU12 (pdf, 410 kB)

Betänkande 2016/17:FöU7

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Förslagspunkter: 28 Reservationer: 21
Justering: 2017-04-06 Debatt: 2017-04-20 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FöU7 (pdf, 735 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

Betänkande 2016/17:FöU10

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:FöU10 (pdf, 744 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

Betänkande 2016/17:FöU5

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 7
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU5 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2016/17:FöU9

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 3
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU9 (pdf, 606 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åldersgräns för kosmetiska solarier

Betänkande 2016/17:FöU6

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 23
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FöU6 (pdf, 540 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2016/17:FöU8

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

  • Arbetsförmedlingen
  • Affärsverket svenska kraftnät
  • Bolagsverket
  • Försäkringskassan
  • Lantmäteriet
  • Migrationsverket
  • Post- och telestyrelsen
  • Sjöfartsverket
  • Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6
Justering: 2017-01-26 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:FöU8 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter

Betänkande 2016/17:FöU3

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 19
Justering: 2016-12-15 Debatt: 2017-01-18 Beslut: 2017-01-18

Betänkande 2016/17:FöU3 (pdf, 476 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarspolitik

Betänkande 2016/17:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 12
Justering: 2016-12-01 Debatt: 2016-12-08 Beslut: 2016-12-13

Betänkande 2016/17:FöU1 (pdf, 800 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap