Dokument & lagar (653 träffar)

Betänkande 2011/12:FöU1

Riksdagen beslutade att Sverige ska få leda den nordiska stridsgruppen, som står till EU:s förfogande, tidigast under 2015. Ett villkor för Sveriges ledarskap är att EU:s stridsgrupper, åtminstone de som Sverige deltar i, ska kunna ställas till FN:s förfogande. Regeringen ska ta initiativ till en översyn av hur stridsgrupperna ska användas. En förutsättning är också att regeringen tillsätter den parlamentariska luftförsvarsutredning som riksdagen begärde våren 2011. Utredningen ska fokusera på tiden efter 2040 och analysera helheten inom luftförsvaret. När det gäller uppgradering av JAS 39 Gripen kan regeringen föreslå en sådan i en proposition till riksdagen. Detta blir sedan i så fall en förutsättning för utredningens arbete. För att Sverige slutgiltigt ska ta på sig ledaransvaret för den nordiska stridsgruppen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut.

Riksdagen sa i övrigt ja till regeringens förslag till budgetanslag 2012 för försvaret och samhällets krisberedskap. Anslagen kommer att uppgå till 45,5 miljarder kronor. Stora budgetposter är Försvarsmaktens förbandsverksamhet och Försvarsmaktens materielanslag. Stora satsningar ska göras på beställningar av försvarsmateriel nästa år.

Försvarsmaktens logistikverksamhet - som bland annat omfattar inköp, service och förråd - ska rationaliseras. Resurserna som frigörs ska användas till Försvarsmaktens nya organisation. Riksdagen beslutade på förslag från försvarsutskottet att regeringen ska återkomma med ett förslag på hur rationaliseringen av logistikorganisationen ska gå till.

Riksdagen sa också ja till försvarsutskottets förslag om att budgetanslagen till de frivilliga försvarsorgansiationerna ska återinföras i budgetpropositionen.

Utöver detta fick en reservation om objektsramar från S,V och MP stöd från riksdagen. Beslutet innebär att regeringen ska redovisa materielprojekt mer utförligt för riksdagen.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 11
Beredning: 2011-10-27 Justering: 2011-12-01 Debatt: 2011-12-15 Beslut: 2011-12-19

Betänkande 2011/12:FöU1 (pdf, 329 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – budgetåret 2012

Betänkande 2011/12:FöU2

Försvarsmakten är en viktig stödresurs för samhällets beredskap vid kriser, till exempel vid allvarliga stormar och olyckor. Enligt regeringen ska myndigheten ge stöd till samhället utifrån "befintlig förmåga och befintliga resurser". Riksdagen konstaterar dock att regeringen inte har preciserat i sin styrning vad denna uppgift innebär. Otydligheten gör det dessutom svårt att följa upp Försvarsmaktens planering och förberedelser för uppgiften. Riksdagen ger därför regeringen i uppdrag att förtydliga Försvarsmaktens roll och att tydligare följer upp Försvarsmaktens planering.

Samhällets krisberedskap bygger på en omfattande samverkan mellan aktörer på alla nivåer och inom alla samhällssektorer. Myndigheter, landsting, kommuner och andra civila aktörer måste samverka aktivt. Riksdagen konstaterar dock att samverkansformerna har vissa brister och vill därför att regeringen får i uppdrag att säkerställa att samverkan sker mellan Försvarsmakten och det övriga samhället.

Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma med en redovisning av vilka åtgärder den vidtagit.

Riksdagens beslut grundar sig på en motion från Miljöpartiet. Motionen är en så kallad följdmotion på en skrivelse från regeringen, där regeringen redovisar sin bedömning av Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser. Förslagen i Miljöpartiets motion är identiska med Riksrevisionens rekommendationer.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Beredning: 2011-11-15 Justering: 2011-11-29 Debatt: 2012-02-01 Beslut: 2012-02-01

Betänkande 2011/12:FöU2 (pdf, 68 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Betänkande 2010/11:FöU7

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FöU7 (pdf, 363 kB)

Betänkande 2010/11:FöU4

Det behövs en utredning av hur luftförsvaret ska utformas på lång sikt för att kunna möta framtida krav. Ett beslut om det framtida luftförsvaret kommer att betyda omfattande ekonomiska åtaganden för staten under en lång period. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en så kallad parlamentarisk utredning. Utredningen ska ta sikte på tiden efter 2040 och koppla ihop dagens beslut med morgondagens tekniska utveckling. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till ett motionsförslag från Miljöpartiet. Försvarsutskottet har granskat en redogörelse från Riksrevisionens styrelse om den nordiska stridsgruppen 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 5
Beredning: 2011-03-15 Justering: 2011-04-12 Debatt: 2011-04-27 Beslut: 2011-04-28

Betänkande 2010/11:FöU4 (pdf, 140 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmakten

Betänkande 2010/11:FöU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om elkänslighet. Motionerna handlar om hälsoeffekter av elektromagnetiska och radiofrekventa fält och forskning om detta, gränsvärden för strålning, inrättande av områden med låg strålning för elöverkänsliga samt myndighetsutövning och myndighetsansvar.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Beredning: 2011-03-10 Justering: 2011-03-29 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-27

Betänkande 2010/11:FöU5 (pdf, 111 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elkänslighet

Betänkande 2010/11:FöU6

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om explosiva ämnen. Skälet är bland annat gällande lagar och regler. Motionerna handlar om försäljning och användning av fyrverkerier och andra pyrotekniska produkter samt destruering av sprängämnen.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2011-03-10 Justering: 2011-03-29 Debatt: 2011-04-14 Beslut: 2011-04-27

Betänkande 2010/11:FöU6 (pdf, 62 kB)

Betänkande 2010/11:FöU2

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över rekryteringen av deltidsanställda brandmän. Deltidsanställda brandmän behövs främst på landsbygden, men befolkningsutvecklingen har gjort det svårt för räddningstjänsten att rekrytera. Regeringen ska ta fram förslag på åtgärder som statens kan genomföra för att underlätta rekryteringen. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner från Socialdemokraterna. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag som gäller användningen av statens helikopterresurser för sjuktransporter. Regeringen ska ta initiativ till överläggning mellan de statliga myndigheterna och representanter för sjukvården för att diskutera frågan. Parterna ska också fundera på hur finansieringen kan ordnas. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till två motioner, en från Moderaterna och en från Socialdemokraterna. Ett tredje beslut handlar om ventilationen i trapphus. För att trapphus och andra utrymningsvägar i flerfamiljshus ska gå att använda vid lägenhetsbränder är det viktigt att ventilationen fungerar. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att låta undersöka vissa tekniska lösningar för bland annat ventilation. Regeringen ska också utreda behovet av ytterligare regler för ventilation av trapphus. Beslutet betyder att riksdagen delvis sa ja till en motion från Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om samhällets krisberedskap.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-25 Justering: 2011-03-17 Debatt: 2011-04-06 Beslut: 2011-04-07

Betänkande 2010/11:FöU2 (pdf, 220 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samhällets krisberedskap

Betänkande 2010/11:FöU3

När riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning gav man regeringen i uppdrag att varje år återkomma med en rapport om signalspaning. Försvarsutskottet har nu granskat den första rapporten. I samband med riksdagsbeslutet 2008 fick regeringen också i uppdrag att vidta ett antal åtgärder för att ytterligare förstärka skyddet och rättssäkerheten för enskilda personer vid signalspaning. De här åtgärderna redovisas i rapporten. Bland annat lade regeringen 2009 fram ett kompletterande förslag på hur enskilda personers integritetsskydd skulle förstärkas. Riksdagen sa ja till förslaget och lagarna har trätt i kraft. Eftersom signalspaningen via kabel endast har pågått under relativt kort tid är erfarenheterna fortfarande begränsade, konstaterar försvarsutskottet. Enligt riksdagens tidigare beslut ska regeringen under 2011 göra en mer omfattande utvärdering, en så kallad kontrollstation, av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Beredning: 2011-01-25 Justering: 2011-02-08 Debatt: 2011-03-03 Beslut: 2011-03-03

Betänkande 2010/11:FöU3 (pdf, 78 kB) Webb-tv debatt om förslag: Årlig rapport om signalspaning för 2010

Betänkande 2010/11:FöU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,3 miljarder kronor i anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2011. Försvarsmaktens förbandsverksamhet får 21,2 miljarder kronor, fredsfrämjande förbandsinsatser får 2,3 miljarder kronor och anskaffning av materiel får 9,1 miljarder kronor. Regeringen får rätt att beställa nytt materiel för 44,8 miljarder kronor och underhåll av befintlig materiel för 15,1 miljarder kronor. Riksdagen godkände också utveckling och uppgradering av JAS 39 C/D och köp av splitterskyddade bandvagnar och lätt torped.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 1
Beredning: 2010-11-16 Justering: 2010-11-30 Debatt: 2010-12-14 Beslut: 2010-12-15

Betänkande 2010/11:FöU1 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 2011

Betänkande 2009/10:FöU6

Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska ersättas av en ny lag. Syftet är att förenkla och modernisera reglerna på området. En nyhet är att Polismyndigheten inte längre ska vara tillståndsmyndighet för explosiva varor. I stället ska tillstånd prövas av kommunerna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen hade föreslagit att lagen skulle börja gälla den 1 oktober 2010 men riksdagen tidigarelade ikraftträdandet till den 1 september 2010.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-22 Beslut: 2010-06-23

Betänkande 2009/10:FöU6 (pdf, 987 kB)

Betänkande 2009/10:FöU9

I en skrivelse återkommer regeringen med information till riksdagen om det fortsatta arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. I skrivelsen föreslår regeringen att resultatmål bör tas fram för samhällets krisberedskap. Regeringen föreslår också att viktiga delar av lagstiftningen inom området krisberedskap bör ses över i syfte att författningsstödet är anpassat för allvarliga händelser och kriser. Skrivelsen innehåller också regeringens samlade bedömning av krisberedskapens olika delar och vad som har gjorts hittils. Försvarutskottet har även behandlat Riksrevisionens granskning av regeringens och myndigheternas beredskap för antagonistiska hot, till exempel terrorhot, mot transporter av farligt gods. I granskningen framkom att det finns vissa brister. Riksrevisionen föreslår att åtgärder behöver vidtas när det gäller tillsyn av skyddet för transporter av farligt gods. Riksrevisionen föreslår också att lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar och säkerhetsskyddslagen ses över. Detta för att öka möjligheterna att skydda transporter av farligt gods. Riksdagen godkände skrivelsen utan några tillägg. Riksdagen avslog Riksrevionens förslag.

Förslagspunkter: 15
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-25 Debatt: 2010-06-03 Beslut: 2010-06-15

Betänkande 2009/10:FöU9 (pdf, 241 kB)

Betänkande 2009/10:FöU8

Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 4
Beredning: 2010-04-20 Justering: 2010-05-04 Debatt: 2010-05-19 Beslut: 2010-05-19

Betänkande 2009/10:FöU8 (pdf, 4211 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Betänkande 2009/10:FöU7

En ny lag, skyddslagen, ska ersätta lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar. I svensk lag finns sedan tidigare ett speciellt skydd av platser som fyller viktiga samhällsfunktioner. Dessa kallas för skyddsobjekt. Genom den nya lagen kan fler verksamheter bli skyddsobjekt. Det gäller anläggningar och områden som används till Sveriges penningförsörjning. Det gäller också verksamhet för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet, samt verksamhet som bedrivs inom kriminalvården. Den nya lagen innebär också att begreppet militärt skyddsområde försvinner. Militära anläggningar som är viktiga för att skydda Sverige och områden av särskild militär betydelse kan i stället bli skyddsobjekt. Hotet om grovt rån kommer också att klassas som skyddsändamål. Det betyder att Sverige får möjlighet att skydda sig mot grova rån på samma sätt som för exempelvis sabotage, terroristbrott och spioneri som redan räknas som skyddsändamål. Lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2010.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2010-03-09 Justering: 2010-03-23 Debatt: 2010-04-21 Beslut: 2010-04-21

Betänkande 2009/10:FöU7 (pdf, 1113 kB)

Betänkande 2009/10:FöU5

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om sjö- och kustövervakningsfrågor. Flera motioner handlar om åtgärder mot vrak som kan läcka miljögifter. Sjöfartsverket har inlett ett kartläggnings- och utredningsarbete som på sikt ska hantera de frågor som väcks i dessa motioner.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU5 (pdf, 43 kB)

Betänkande 2009/10:FöU4

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet. Motionerna handlar bland annat om forskning om elöverkänslighet, sänkta gränsvärden för elektromagnetiska fält, lokala säkerhetsnämnder i kärnkraftskommuner och alternativa metoder för slutförvaring av kärnavfall.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 1
Justering: 2010-03-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU4 (pdf, 144 kB) Webb-tv debatt om förslag: Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet

Betänkande 2009/10:FöU2

Riksdagen sa nej till motioner från de allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om naturolyckor och katastroffonder. Motionerna handlar bland annat om frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpassning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mälaren och ekonomisk kompensation vid naturolyckor.

Förslagspunkter: 7
Beredning: 2010-01-26 Justering: 2010-02-09 Debatt: 2010-03-24 Beslut: 2010-03-25

Betänkande 2009/10:FöU2 (pdf, 119 kB)

Betänkande 2009/10:FöU1

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 13
Beredning: 2009-11-03 Justering: 2009-11-19 Debatt: 2009-12-02 Beslut: 2009-12-02

Betänkande 2009/10:FöU1 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2009/10:FöU3

Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Beredning: 2009-09-16 Justering: 2009-10-01 Debatt: 2009-10-14 Beslut: 2009-10-14

Betänkande 2009/10:FöU3 (pdf, 1338 kB) Webb-tv debatt om förslag: Signalspaning

Betänkande 2008/09:FöU10

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 12
Beredning: 2009-04-28 Justering: 2009-05-19 Debatt: 2009-06-12 Beslut: 2009-06-16

Betänkande 2008/09:FöU10 (pdf, 735 kB) Webb-tv debatt om förslag: Försvarets inriktning

Betänkande 2008/09:FöU9

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen, som är tänkt att börja gälla den 30 juni. Enligt gällande regler är uppgifter som rör risk- och sårbarhetsanalyser av myndigheters verksamheter under kriser i fredstid sekretessbelagda, liksom uppgifter om myndigheters planering och förberedelser för hanteringen av sådana kriser. Riksdagsbeslutet innebär att även uppgifter om hanteringen av en fredstida kris omfattas. Riksdagen beslutade också att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessutom beslutades några mindre redaktionella justeringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.

Förslagspunkter: 1
Beredning: 2009-04-02 Justering: 2009-04-28 Debatt: 2009-05-14 Beslut: 2009-05-20

Betänkande 2008/09:FöU9 (pdf, 397 kB)