Dokument & lagar (64 träffar)

Betänkande 2015/16:AU9

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regeringens jämställdhetssatsning. Regeringens redovisar här sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten. Regeringen presenterar också åtgärder som ska förbättra jämställdhetspolitiken. Flera av dem sammanfaller med rekommendationer från Riksrevisionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa även nej till motioner som bland annat handlar om en handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, jämställdhetsintegrering, arbetets roll för ett jämställt samhälle, åtgärder mot hedersrelaterat våld och Medlingsinstitutet. Anledningen är att arbete redan pågår inom de här områdena.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 13
Justering: 2016-06-09 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:AU9 (pdf, 530 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jämställdhet

Betänkande 2015/16:AU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.

Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 11
Justering: 2016-06-14 Debatt: 2016-06-20 Beslut: 2016-06-21

Betänkande 2015/16:AU10 (pdf, 1380 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter m.m.

Betänkande 2015/16:AU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse om regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020. Den arbetsmiljöpolitik regeringen presenterar har syftet att förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor utestängs från arbetslivet. Arbetsmarknadsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, välkomnar skrivelsen och menar att det är särskilt glädjande att regeringens strategi tar avstamp i ett modernt arbetsliv för att möta utmaningarna på dagens svenska arbetsmarknad.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015 om bland annat företagshälsovård, kränkande särbehandling i arbetslivet, skyddsombud och arbetsmiljön inom vården och omsorgen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna och sa nej till motionerna.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 14
Justering: 2016-05-26 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:AU8 (pdf, 421 kB) Webb-tv debatt om förslag: En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016 - 2020 m.m.

Betänkande 2015/16:FöU15

Efter terrordåden i Frankrike den 13 november 2015 begärdes stöd från övriga EU-länder i kampen mot terrororganisationen Daish. Frankrike har med hänvisning till artikel 42.7 i EU-fördraget bland annat efterfrågat stöd med viss ammunition.

Regeringen har gjort bedömningen att Sverige bör lämna stöd till Frankrike i form av den ammunition som efterfrågas. Ammunitionen bör säljas till Frankrike. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och gav därmed regeringen rätt att under 2016 besluta om att sälja försvarsmateriel i form av ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Regeringen får också rätt att använda inkomsten efter försäljningen för att köpa materiel som motsvarar den som säljs.

Med försäljningen av ammunition följer också en risk avseende Sveriges beredskap. Riksdagen anser att det inte är helt betryggande att göra köpet av ny ammunition efter det att försäljningsinkomster blir tillgängliga och att återanskaffningen skulle kunna gälla något annat än exakt den mängd och det slag av ammunition som säljs. Därför uppmanade riksdagen regeringen att omgående besluta om beställning av den mängd och det slag av ammunition som ska överlåtas till Frankrike.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2016-05-10 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU15 (pdf, 263 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Betänkande 2015/16:FöU14

Regeringen kan i dag enbart besluta om att sända väpnad styrka utomlands för övning och annan utbildning som har ett fredsfrämjande syfte. Regeringen har föreslagit en ändring i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringen gör det möjligt för regeringen att besluta om att inom ramen för internationellt militärt samarbete sända en väpnad styrka för att delta i övning och utbildning. Den tidigare begränsningen om att syftet ska vara fredsfrämjande tas bort. Regeringen kan då exempelvis besluta om att sända väpnad styrka för övning av individuellt och kollektivt självförsvar tillsammans med länder i vårt närområde som Sverige samarbetar med och inom Nato.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-05-12 Debatt: 2016-05-19 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:FöU14 (pdf, 676 kB) Webb-tv debatt om förslag: Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands

Betänkande 2015/16:UFöU4

Den 4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet ska göra det lättare att göra praktiska förberedelser, så kallat värdlandsstöd, för att ett utländskt förband ska kunna verka inom Sveriges gränser.

Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid övningar, kriser eller militära operationer.

Avtalet börjar gälla först när Sverige har meddelat Nato att vissa nödvändiga åtgärder har gjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på avtal.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-25 Beslut: 2016-05-25

Betänkande 2015/16:UFöU4 (pdf, 1051 kB) Webb-tv debatt om förslag: Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Betänkande 2015/16:FöU12

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2016-05-19 Debatt: 2016-05-26 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:FöU12 (pdf, 2131 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elsäkerhet

Betänkande 2015/16:AU11

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-06-08 Beslut: 2016-06-08

Betänkande 2015/16:AU11 (pdf, 903 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Betänkande 2015/16:UFöU3

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att Sveriges deltagande i FN-insatsen i Mali ska förlängas. Enligt beslutet ska Sverige fram till halvårsskiftet 2017 delta med en väpnad styrka på högst 470 personer i den pågående FN-insatsen i Mali. Beslutet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

  • Regeringen bör formulera tydliga mål för det svenska deltagandet i FN-insatsen som gör det möjligt att i efterhand utvärdera den och se om målen uppfylldes.
  • Regeringen bör ta initiativ så att den medicinska evakueringsförmågan blir tillräcklig dygnet runt för den svenska styrkan i Mali.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-12 Beslut: 2016-05-18

Betänkande 2015/16:UFöU3 (pdf, 270 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2015/16:FöU10

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-28 Debatt: 2016-05-11 Beslut: 2016-05-11

Betänkande 2015/16:FöU10 (pdf, 310 kB)

Betänkande 2015/16:FöU13

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten har även undersökt regeringens styrning samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, och Regeringskansliets uppföljning av länsstyrelsernas krisberedskapsarbete.

Länsstyrelserna har idag ansvar för att upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser och att samordna krisberedskapen i länen. Det eftersom samhället ska ha en beredskap mot till exempel större kriser orsakade av epidemier, terrorism, naturolyckor och störningar i teknisk infrastruktur.

Riksrevisionens har kommit fram till att länsstyrelsernas krisberedskapsarbete behöver förbättras i flera avseenden för att arbetet ska leva upp till de mål som finns i lagen.

Regeringen har i en skrivelse berättat för riksdagen att den delar den här slutsatsen. Det senaste året har regeringen därför vidtagit ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för länsstyrelsernas arbete. Men samhället står inför stora utmaningar på grund av migrationsströmmar, enligt regeringen. Därför kommer det under den närmaste tiden att finnas ett begränsat utrymme för ytterligare utvecklingsarbete.

Försvarsutskottet välkomnar att regeringen redan har vidtagit åtgärder för att förbättra krisberedskapsarbetet. Dessutom pågår det utredningsarbete inom området. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2016-04-12 Debatt: 2016-04-20 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU13 (pdf, 284 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Betänkande 2015/16:FöU9

Svensk lag om elektromagnetisk kompatibilitet anpassas till EU:s regler på området. Med elektromagnetisk kompatibilitet menas en utrustnings förmåga att fungera tillfredsställande i sin elektromagnetiska omgivning utan att orsaka oacceptabla elektromagnetiska störningar för någon annan utrustning. Utrustningen ska även tåla elektromagnetiska störningar.

Riksdagen beslutade om lagändringar som bland annat innebär att regeringen får rätt att bestämma regler om sanktionsavgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också rätt att bestämma regler om skadeförebyggande arbete och åtgärder när en utrustning inte möter de krav som gäller.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU9 (pdf, 658 kB)

Betänkande 2015/16:FöU11

Användningen av explosiva ämnen i kriminellt syfte borde kartläggas och dessutom borde lagstiftningen kring handgranater ses över. Det anser riksdagen som nu uppmanar regeringen till det här i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att den svenska lagen om brandfarliga och explosiva varor följer ett bindande beslut i EU. EU-beslutet handlar om regler för hur försäljning av brandfarliga och explosiva varor får gå till.

Förändringen i Sverige skulle bland annat innebära att man måste ha tillstånd för att exportera explosiva varor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får ansvaret för tillstånden.

Förändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-04-05 Debatt: 2016-04-14 Beslut: 2016-04-20

Betänkande 2015/16:FöU11 (pdf, 889 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av det omarbetade direktivet om explosiva varor

Betänkande 2015/16:AU7

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsrätt. Skälet är bland annat att arbete och utredningar pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, rätt till heltid, utökade möjligheter till ledighet och turordningsreglerna.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 24
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-03-23 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:AU7 (pdf, 616 kB)

Betänkande 2015/16:AU6

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är tillräckligt effektiva för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig i samhället. Myndigheten konstaterar i rapporten att nyanlända kan bli ett viktigt tillskott till arbetskraften, under förutsättning att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden för att fler nyanlända snabbt ska komma i arbete. Bland annat är bostadsbristen en starkt begränsande faktor för en bra integration. Ett annat viktigt område är utbildning.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsatser, men menar att regeringen redogör för både planerade och redan vidtagna åtgärder i skrivelsen och lade den därför till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 6
Justering: 2016-03-10 Debatt: 2016-03-16 Beslut: 2016-03-16

Betänkande 2015/16:AU6 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integration

Betänkande 2015/16:AU5

Riksdagen beslutade om ändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar, som exempelvis när en person får flera tidsbegränsade anställningar efter varandra hos samma arbetsgivare under lång tid.

I dag omvandlas en allmän visstidsanställning till en tillsvidareanställning om en person varit visstidsanställd under längre tid än två år inom en femårsperiod. Beslutet innebär att en tidsbegränsad anställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning också om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Den som har en tidsbegränsad anställning får också rätt till information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tillfällig anställning till tillsvidareanställning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-11 Debatt: 2016-03-02 Beslut: 2016-03-02

Betänkande 2015/16:AU5 (pdf, 1294 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar

Betänkande 2015/16:AU4

Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige befinner sig i ett exceptionellt läge. Regeringen anser att flyktingmottagandet är en angelägenhet för hela landet, och föreslår därför en ny lag som ska kunna tvinga en kommun att ta emot nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd.

Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Hur många beror på kommunens storlek och arbetsmarknadsläge, liksom hur många nyanlända och asylsökande som redan bor där. Ett beslut om anvisning ska inte gå att överklaga.

Den nya lagen påverkar kommunernas handlingsutrymme. Men regeringen bedömer att det allmännas intresse i att nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden väger över att den kommunala självstyrelsen inskränks.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars 2016.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2016-01-21 Debatt: 2016-01-27 Beslut: 2016-01-27

Betänkande 2015/16:AU4 (pdf, 1539 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Betänkande 2015/16:FöU6

Regeringen borde se över bestämmelserna om skyddsobjekt för att se till att Försvarsmaktens underrättelseoperationer inte äventyras. Det menar riksdagen som nu riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Försvarsmakten har informerat riksdagens försvarsutskott om sina erfarenheter av underrättelseoperationen i Stockholms skärgård 2014. Operationen inleddes efter larm om att en främmande ubåt kränkt svenskt vatten. Mängden civila i området försvårade Försvarsmaktens arbete enligt myndigheten och riksdagen tycker nu att regeringen ska se över Försvarsmaktens befogenhet, samt skyddslagens användbarhet i de här sammanhangen. Riksdagen uppmanar därför regeringen att undersöka om bestämmelserna om skyddsobjekt borde ändras.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag om skydd för geografisk information. Den nya lagen ska ersätta lagen om skydd för landskapsinformation. Det främsta syftet med den nya lagen, liksom den gamla, är att förhindra att information om försvarsanläggningar finns i databaser eller kartor på ett sätt som kan underlätta planeringen av ett fientligt angrepp mot Sverige.

Den nya lagen innebär också en rad lättnader. Bland annat ska spridning av landgeografisk information bara vara tillståndspliktig när informationen hämtas genom fotografering eller annan registrering från luften.

Den nya lagen börja gälla den 1 maj 2016.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU6 (pdf, 507 kB)

Betänkande 2015/16:FöU5

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om skyddet för personlig integritet vid signalspaning inom försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) är den myndighet som kontrollerar att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Under 2014 genomförde Siun 28 granskningar, vilket är lika många som året före. Samma år genomförde Siun 12 kontroller på begäran från privatpersoner. Resultaten av 2014 års kontrollverksamhet har inte lett till att Siun framfört några synpunkter till regeringen.

Regeringen anser att systemet för att skydda den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar som det är tänkt. Riksdagen höll med och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2016-02-23 Debatt: 2016-03-03 Beslut: 2016-03-09

Betänkande 2015/16:FöU5 (pdf, 169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2015/16:FöU4

Riksrevisionen anser att SOS Alarm har problem att nå upp till de krav som ställs på bolaget. Bland annat har svarstiderna på nödnumret 112 varit för höga de senaste åren och dessutom har regeringen varit alltför otydlig i sin styrning av SOS Alarm. Det slår Riksrevisionen fast i rapporten "Regeringens styrning av SOS Alarm - viktigt för människors trygghet".

Regeringen har kommenterat Riksrevisionens rapport i en skrivelse som försvarsutskottet nu behandlat. Regeringen håller med om att de höga svarstiderna på 112 är ett problem och att verksamheten behöver utvecklas. Regeringen har därför lagt till mer pengar i budgeten för SOS Alarm för 2016 och 2017. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över hur alarmeringstjänsten ska organiseras i framtiden.

Försvarsutskottet tycker att det är bra att regeringen tillsatt en utredning som ska se över alarmeringstjänstens organisation. Utskottet anser att det är ett problem i dag att ingen enskild aktör har ett tydligt ansvar för helheten i alarmeringen. Utskottet menar att det snarast måste göras något åt detta för att säkerhetsställa att alla medborgare får en säker och effektiv hjälp i en nödsituation.

Eftersom en utredning är tillsatt anser inte försvarsutskottet att fler beslut behöver tas just nu. Riksdagen la därför skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2016-03-17 Debatt: 2016-04-06 Beslut: 2016-04-06

Betänkande 2015/16:FöU4 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av SOS Alarm
Paginering