Dokument & lagar (97 träffar)

Betänkande 2019/20:FöU8

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 12
Justering: 2020-02-06 Debatt: 2020-02-13 Beslut: 2020-02-13

Betänkande 2019/20:FöU8 (pdf, 268 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2019/20:TU6

Riksdagen sa nej till cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2019 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår med det så kallade mobilitetspaketet, samt med en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Motionerna handlar exempelvis om genomförande av olika översyner, samt frågor kopplat till tillsyn och kontroller inom området.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 22
Justering: 2020-01-28 Debatt: 2020-02-05 Beslut: 2020-02-05

Betänkande 2019/20:TU6 (pdf, 556 kB) Webb-tv debatt om förslag: Yrkestrafik och taxi

Betänkande 2019/20:TU5

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 22
Justering: 2020-01-21 Debatt: 2020-01-29 Beslut: 2020-01-29

Betänkande 2019/20:TU5 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: It- och postfrågor

Betänkande 2019/20:UFöU2

Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-13 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:UFöU2 (pdf, 198 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2019/20:TU1

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-12-03 Debatt: 2019-12-12 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:TU1 (pdf, 5563 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2019/20:FöU1

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 9
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:FöU1 (pdf, 510 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Betänkande 2019/20:UFöU3

Regeringen föreslår att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. Enligt förslaget ska Sverige fram till 31 december 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer. Det svenska bidraget ska under 2020 utgöras av ett lätt skyttekompani. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. 2014 fattade regeringen och riksdagen beslut om att Sverige skulle delta i fredsinsatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU3 (pdf, 179 kB) Webb-tv debatt om förslag: Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Betänkande 2019/20:UFöU1

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-04 Beslut: 2019-12-04

Betänkande 2019/20:UFöU1 (pdf, 196 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2019/20:TU4

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-11-19 Debatt: 2019-11-27 Beslut: 2019-11-28

Betänkande 2019/20:TU4 (pdf, 3573 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2019/20:TU3

EU har beslutat om ett nytt direktiv om arbete ombord på fiskefartyg, som bland annat innebär krav på ett nytt certifikat för vissa fiskefartyg. Regeringen har föreslagit ändringar i arbetsmiljölagen och fartygssäkerhetslagen utifrån EU-direktivet, bland annat ska de anställda ombord få mat och vatten utan kostnad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det nya certifikatet för fiskefartyg innebär att myndighetsutövning får lämnas över till ett utländskt organ. Ett beslut om sådan lagstiftning kräver minst tre fjärdedels majoritet, och att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för förslaget, det styrs av 10 kap. 6 § regeringsformen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 november 2019.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2019-09-19 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU3 (pdf, 682 kB)

Betänkande 2019/20:TU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ändringar i fartygssäkerhetslagen för att anpassa den till ett EU-direktiv om säkerhet på passagerarfartyg.

Förslaget innebär att bestämmelserna om tillsyn av passagerarfartyg förändras och förenklas. Skyldigheten att förbjuda fartyg med brister att resa kompletteras med fler kriterier, exempelvis brister som innebär omedelbar fara för hälsan. Lagen uppdateras bland annat också när det gäller skyldigheten att föra över uppgifter om passagerare till ett centralt system.

Lagändringarna börjar gälla 21 december 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-12 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:TU2 (pdf, 1314 kB)

Betänkande 2010/11:UFöU4

Riksdagen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i den internationella militära insatsen i Libyen. Den svenska militära insatsen inriktas på stöd till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1973 i dess helhet. Det innebär upprätthållandet av vapenembargot, skydd av civila och stöd för humanitära insatser. För att övervaka den vapenvila som eftersträvas kan flygspaningsinsatserna också spela en roll. Stridsinsatser mot markmål kommer inte att genomföras. Enligt beslutet ska Sverige ställa en väpnad styrka på högst 250 personer till förfogande i högst tre månader. Det svenska bidraget kommer att bestå av en insats för flygspaning med högst fem flygplan av typen JAS 39 Gripen och tillhörande stödresurser för bland annat flygtankning. Det ska också finnas möjlighet för Sverige att bidra med en maritim bordningsförmåga om högst 40 personer för att upprätthålla vapenembargot och högst 10 personer för bland annat informationsoperationer.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2011-06-16 Debatt: 2011-06-17 Beslut: 2011-06-17

Betänkande 2010/11:UFöU4 (pdf, 90 kB) Webb-tv debatt om förslag: Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen

Betänkande 2010/11:TU27

Riksdagen har sagt sa till ett lagförslag från regeringen om flygplatsavgifter som berör Stockholm Arlanda flygplats. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ska bidra till att flygplatsavgifterna, som flygbolagen betalar, tas ut på ett öppet och konkurrensneutralt sätt på EU:s större flygplatser. Direktivet har tillkommit efter en längre tids klagomål från flygbolagen om att priserna för att utnyttja en flygplats varierar mellan de olika flygplatserna utan att servicenivån varierar på motsvarande sätt. Flygplatsledningen och flygbolagen ska fortlöpande samråda om avgifterna i fortsättningen. Samrådet ska vara obligatoriskt om flygplatsledningen överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för avgifterna. Det föreslås också att regeringen eller Transportstyrelsen, efter regeringens bemyndigande, ska få ingå avtal med ett annat land om att landet ska få utöva tillsyn över svenska flygplan. Förslaget kommer att underlätta för flygbolag att låna ut sina flygplan under tider när dessa inte går i trafik. Lagen börjar att gälla den 1 augusti 2011.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2011-06-09 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-21

Betänkande 2010/11:TU27 (pdf, 510 kB)

Betänkande 2010/11:TU28

Riksdagen sa ja till en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringen gäller enbart en språklig justering.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-06-07 Debatt: 2011-06-09 Beslut: 2011-06-09

Betänkande 2010/11:TU28 (pdf, 19 kB)

Betänkande 2010/11:FöU7

Den så kallade Studsviklagen reglerar den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss historisk verksamhet med koppling till det svenska kärnkraftsprogrammet. Riksdagen har tidigare beslutat att lagen skulle sluta gälla i slutet av 2011, men nu förlängs tiden till slutet av 2017. Det betyder att avgiften kommer att tas ut till och med 2017. Det blir också tydligare vilka verksamheter och åtgärder som omfattas av Studsvikslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-21 Beslut: 2011-06-22

Betänkande 2010/11:FöU7 (pdf, 363 kB)

Utlåtande 2010/11:TU22

Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 3
Beredning: 2011-05-12 Justering: 2011-05-31 Debatt: 2011-06-13 Beslut: 2011-06-15

Utlåtande 2010/11:TU22 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde

Betänkande 2010/11:TU19

Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Förslagspunkter: 2
Beredning: 2011-04-28 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-01 Beslut: 2011-06-01

Betänkande 2010/11:TU19 (pdf, 980 kB) Webb-tv debatt om förslag: Behörighet för lokförare

Betänkande 2010/11:TU26

Riksdagen godkände den ändrade STCW-konventionen, en internationell konvention som handlar om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. För att den svenska lagstiftningen ska följa konventionen behöver lagen om vilotid för sjömän anpassas. En nyhet är att bestämmelserna inte bara omfattar sjömän som arbetar med vakthållning, utan även sjömän som arbetar med fartygets säkerhet, med att förhindra föroreningar och med sjöfartsskyddet. En annan nyhet gäller vilotiden för sjömän. Hittills har det gått att i undantagsfall minska den minsta tillåtna vilotiden från 10 timmar till 6 timmar under en 24-timmarsperiod. Denna undantagsregel tas nu bort. Samtidigt införs en möjlighet att dela upp den minsta tillåtna vilotiden i tre perioder, jämfört med två i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Beredning: 2011-05-17 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:TU26 (pdf, 204 kB) Webb-tv debatt om förslag: Godkännande av den reviderade STCW-konventionen

Betänkande 2010/11:TU25

Riksdagen sa nej till motioner om postservice och grundläggande betaltjänster från allmänna motionstiden 2010. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om statens ansvar för postservice, fastighetsboxar, gemensamt porto inom Öresundsregionen och tillgång till grundläggande betaltjänster. Riksdagen anser att frågan om postservice och -tjänster för boende på landsbygden är viktig. Riksdagen förutsätter att regeringen och Post- och telestyrelsen bevakar frågan.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 2
Beredning: 2011-05-12 Justering: 2011-05-19 Debatt: 2011-06-08 Beslut: 2011-06-08

Betänkande 2010/11:TU25 (pdf, 115 kB) Webb-tv debatt om förslag: Postservice och grundläggande betaltjänster