Dokument & lagar (1 632 träffar)

Betänkande 2019/20:SfU9

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av bostadsbidrag och trångboddhet.

Riksrevisionen konstaterar att trångboddheten har ökat de senaste 20 åren, men att den enligt nuvarande måttstock (trångboddhetsnorm 3) inte har några effekter på vuxnas eller barns hälsa, vuxnas sjukfrånvaro eller barns skolresultat. Riksrevisionen rekommenderar dock regeringen att i den pågående översynen av bostadsbidraget samtidigt se över den nuvarande trångboddhetsnormen.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning och anger att en översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd samt om och hur bostadsytan ska påverka bidraget.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion i ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:SfU9 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidrag och trångboddhet

Betänkande 2019/20:SfU8

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU8 (pdf, 720 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett starkare skydd för välfärdssystemen

Betänkande 2019/20:SfU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
  • Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
  • En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
  • Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU7 (pdf, 1223 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrat grundskydd för pensionärer

Betänkande 2019/20:SfU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.

Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU6 (pdf, 872 kB)

Betänkande 2019/20:SfU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-10-08 Debatt: 2019-10-16 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SfU5 (pdf, 741 kB) Webb-tv debatt om förslag: En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv

Betänkande 2019/20:FöU2

Fler skyddsvärda verksamheter ska kunna bli skyddsobjekt. Det gäller samhällsviktiga verksamheter som är viktiga att skydda mot sabotage, terroristbrott, spioneri eller grovt rån, men även vid höjd beredskap och krig. Det kan exempelvis gälla posthantering, produktion av livsmedel och andra nödvändiga varor eller fartyg som används vid transport av kärnämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skyddslagen.

Vidare ska skyddsvakters möjlighet att ingripa mot obemannade farkoster, som drönare, förstärkas. Det innebär bland annat att den som bevakar ett skyddsobjekt ska få befogenhet att ingripa med våld mot en obemannad farkost som är nära objektet om inget annat hjälper, och om det är försvarbart med hänsyn till omständigheterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:FöU2 (pdf, 1169 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skyddsobjekt och obemannade farkoster

Betänkande 2018/19:SfU26

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 10
Justering: 2019-06-13 Debatt: 2019-06-18 Beslut: 2019-06-18

Betänkande 2018/19:SfU26 (pdf, 4047 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Betänkande 2018/19:SfU25

Regeringen föreslår vissa lagändringar som ska underlätta för de brittiska medborgare som bor i Sverige ifall Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Storbritannien valde genom en folkomröstning att gå ur EU och anmälde detta den 29 mars 2017. Ett utträdesavtal har förhandlats fram men har ännu inte godkänts av det brittiska parlamentet.

Åtgärderna är en fortsättning på det arbete som regeringen redan har gjort inom området och innebär bland annat att regeringen får införa regler som gör att brittiska medborgare i Sverige kan göra en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd utan att behöva lämna landet. Det ska också bli lättare för den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt att få sin ansökan beviljad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2019.

 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-06-04 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SfU25 (pdf, 547 kB)

Betänkande 2018/19:SfU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om premiepensionssystemet fungerar som det är tänkt. Enligt revisionen har premiepensionssystemet effektivitetsbrister som kan påverka framtida pensioner negativt. Revisionen föreslår bland annat att regeringen utreder möjligheten att ställa högre krav på att fondbolagen på fondtorget ska redovisa alla kostnader. Riksrevisionen föreslår också att Pensionsmyndigheten utvecklar verktyg för att underlätta spararnas placeringsbeslut.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser. Däremot tycker inte regeringen att det är lämpligt att börja utreda möjligheten att ställa högre krav på fondbolagen eftersom en reform av pensionssystemet redan har inletts.

Riksdagen håller med om att det finns problem inom premiepensionssystemet. Men eftersom regeringen har påbörjat ett reformarbete så instämmer riksdagen i regeringens bedömning om att inte starta ytterligare utredningar nu.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett behandlat motionsförslag om premiepensionssystemet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-14 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-06-04

Betänkande 2018/19:SfU14 (pdf, 331 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om förvaltningen av premiepensionssystemet

Betänkande 2018/19:SfU22

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.

Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:SfU22 (pdf, 381 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pensioner

Betänkande 2018/19:SfU21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 16
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-08

Betänkande 2018/19:SfU21 (pdf, 504 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ekonomisk familjepolitik

Betänkande 2018/19:SfU20

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 23
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-05-07 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SfU20 (pdf, 619 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU8 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2018/19:SfU23

Riksdagen godkände ett nytt avtal om social trygghet mellan Sverige och Filippinerna och sa därmed ja till regeringens förslag.

Avtalet innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders- efterlevande- och invaliditetspension, arbetsskada samt sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen bedömer att avtalet inte ger några nya skyldigheter eller kostnader för Sveriges del.

Rörligheten mellan Sverige och Filippinerna har ökat de senaste åren. Många filippinier arbetar i Sverige och svenska företag finns etablerade i Filippinerna. Regeringen anser därför att ett avtal om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet blir en del av svensk lag och börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU23 (pdf, 375 kB)

Betänkande 2018/19:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om ändrade villkor för att få svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om att förlänga tiden man måste bo i Sverige för att kunna ansöka om svenskt medborgarskap, den så kallade hemvisttiden. Andra förslag är språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt att förstärka medborgarskapets symbolvärde.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor, främst med hänvisning till redan gällande regler och att arbete redan pågår.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 11
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU19 (pdf, 412 kB)

Betänkande 2018/19:SfU18

Riksdagen sa nej till cirka 80 motioner om arbetskraftsinvandring från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om högkvalificerad arbetskraft, handläggningstider av och villkor för arbetstillstånd, uppehållstillstånd för studerande och forskare, missbruk av regler samt de grundläggande principerna för arbetskraftsinvandring.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 20
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU18 (pdf, 574 kB)

Betänkande 2018/19:SfU17

Riksdagen sa nej till drygt 20 motionsyrkanden om anhöriginvandring från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat att flera delar av migrationslagstiftningen ska ses över.

Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 7
Justering: 2019-03-26 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU17 (pdf, 412 kB)

Betänkande 2018/19:SfU16

Regeringen bör ta fram ett förslag som möjliggör utvisning på grund av brott i fler fall än i dag.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över lagstiftningen på området.

Riksdagen anser att utlänningar som begår grova brott bör kunna utvisas oavsett om det finns risk för återfallsbrottslighet eller inte. Utvisning bör också kunna komma i fråga oftare när det gäller till exempel brott med hat- och hedersmotiv.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om migration och asylpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 19 Reservationer: 49
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-09 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:SfU16 (pdf, 1190 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2018/19:FöU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 17
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:FöU9 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor