Dokument & lagar (1 804 träffar)

Betänkande 2019/20:SoU3

Riksdagen sa ja till riksdagens förslag till ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Förslaget innebär att andning ska ses som ett grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Det finns många personer, framför allt barn, som har behov av hjälp med andning som i dag inte tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. I fall där andningshjälp kan ges som egenvård skulle behoven då kunna tillgodoses genom personlig assistans.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 3
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-15 Beslut: 2019-10-16

Betänkande 2019/20:SoU3 (pdf, 347 kB) Webb-tv debatt om förslag: Personlig assistans för hjälp med andning

Betänkande 2018/19:SoU20

Regeringen har föreslagit lagändringar som gör det tydligt att socialnämnden får omhänderta ett barn på en gång om det behöver tillfällig vård, även om svenska domstolar inte är behöriga att besluta om vård av barnet. De nya reglerna innebär också att förvaltningsrätten får besluta om att ett tillfälligt omhändertagande ska fortsätta, efter ansökan av socialnämnden. Ett beslut om sådant fortsatt omhändertagande får lämnas för högst två månader åt gången och får pågå under högst ett år, om inte fortsatt vård är nödvändig.

I mål om fortsatt omhändertagande ska den som åtgärden gäller och vårdnadshavarna få ett offentligt biträde, om det behövs. Vidare ska förvaltningsrätten och kammarrätten hålla en förhandling, om det inte är uppenbart att det inte behövs. Det ska gå att överklaga socialnämndens beslut om att ett fortsatt omhändertagande för tillfällig vård ska sluta att gälla.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-28 Debatt: 2019-06-12 Beslut: 2019-06-12

Betänkande 2018/19:SoU20 (pdf, 1525 kB)

Betänkande 2018/19:SoU18

Alkoglass och liknande produkter som går att jämföra med alkoholdrycker ska så långt det är möjligt regleras på samma sätt. Reglerna ska exempelvis gälla vid försäljning, marknadsföring och servering av produkterna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget medför bland annat att termen "alkoholdrycksliknande preparat" införs i alkohollagen, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen och några andra lagar. Dessutom ska straffbestämmelserna i bland annat alkohollagen även börja gälla för de här produkterna. Det kan exempelvis handla om olovligt innehav.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019 förutom ändringarna i radio- och tv-lagen, de börjar gälla 2 juli 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-05-16 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:SoU18 (pdf, 6779 kB) Webb-tv debatt om förslag: Reglering av alkoglass m.fl. produkter

Betänkande 2018/19:SoU19

Regeringen föreslår att de tester som görs på nyfödda för att hitta allvarliga medfödda sjukdomar, så kallad PKU-screening, ska utökas till att gälla även andra sjukdomar än ämnesomsättningssjukdomar. Syftet med screeningen är att upptäcka medfödda ovanliga sjukdomar som går att behandla och där det är viktigt med en tidig diagnos och behandling. Provet är frivilligt och kräver samtycke från vårdnadshavaren.

Vidare vill regeringen att bestämmelserna om PKU-biobanken och PKU-registret även ska gälla för prover från äldre barn, exempelvis barn som fötts i ett annat land. Enligt förslaget ska det dessutom bli tillåtet att spara fler uppgifter om provgivaren i PKU-registret.

Riksdagen håller med om regeringens resonemang och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. 

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-28 Beslut: 2019-05-28

Betänkande 2018/19:SoU19 (pdf, 801 kB)

Betänkande 2018/19:SoU22

Regeringen föreslår att det görs ändringar i några av lagarna som rör läkemedel. Sedan tidigare finns det reglerat att läkemedel för människor ska vara märkta med säkerhetsdetaljer för att det ska vara möjligt att kontrollera att läkemedlet är äkta och för att kunna identifiera enskilda förpackningar. Lagändringarna ska göras för att anpassa de svenska lagarna till EU-lagstiftningen inom området.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019, och några följdändringar den 1 juni 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU22 (pdf, 2797 kB)

Betänkande 2018/19:SoU21

Sedan den 1 juli 2014 ska handläggare som utför vissa uppgifter inom socialtjänsten som rör barn och unga ha en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Det finns övergångsbestämmelser som säger att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 för att utföra den här typen av arbetsuppgifter är behöriga till och med den 30 juni 2019. Nu förlängs övergångstiden så att handläggare som anställdes före den 1 juli 2014 blir behöriga att utföra uppgifterna fram till och med den 30 juni 2022.

Socialstyrelsens föreskrifter på området ändrades så sent som den 1 februari 2018. Arbetsgivare och arbetstagare har haft svårt att få till godkännanden och kompletteringar av utbildningar utifrån föreskrifterna och det är därför övergångstiden förlängs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU21 (pdf, 397 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändringar av övergångsbestämmelse avseende behörighetsreglering

Betänkande 2018/19:SoU8

Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.

  • Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
  • Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
  • Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
  • Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
  • Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Förslagspunkter: 97 Reservationer: 111
Justering: 2019-05-09 Debatt: 2019-05-16 Beslut: 2019-05-16

Betänkande 2018/19:SoU8 (pdf, 2186 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 2018/19:SoU15

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman.

 

Enligt riksdagen kan den nuvarande ansvarsfördelningen mellan kommun och region (tidigare landsting) innebära att den enskilde inte får den vård som behövs. Riksdagen anser därför att regeringen bör se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Efter att regeringen gjort en sådan översyn bör den utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Regeringen bör även se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att stärka tillsynen och uppföljningen av barn- och ungdomspsykiatrin.

Förslagen om tillkännagivanden bygger på olika motioner från allmänna motionstiden 2018. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som rör psykisk ohälsa.

Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-04-25 Beslut: 2019-05-02

Betänkande 2018/19:SoU15 (pdf, 3133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Frågor om psykisk ohälsa

Betänkande 2018/19:SoU11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 14
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SoU11 (pdf, 734 kB) Webb-tv debatt om förslag: Folkhälsofrågor

Betänkande 2018/19:SoU10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ANDT-strategin, som har som mål att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping och att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol. Andra motioner handlar om gårdsförsäljning av alkohol och förbud mot rökning på offentliga platser.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 13
Justering: 2019-04-11 Debatt: 2019-05-02 Beslut: 2019-05-07

Betänkande 2018/19:SoU10 (pdf, 575 kB) Webb-tv debatt om förslag: Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor

Betänkande 2018/19:SoU9

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 40 Reservationer: 75
Justering: 2019-04-09 Debatt: 2019-04-24 Beslut: 2019-04-24

Betänkande 2018/19:SoU9 (pdf, 1301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialtjänst- och barnfrågor

Betänkande 2018/19:FöU7

När en hjälpsökande ringer samhällets alarmeringstjänst från en smart mobiltelefon skulle positionen kunna fastställas snabbt och exakt. Det finns tekniska lösningar där en persons position automatiskt skickas via mobiltelefonen till en larmoperatör när ett nödnummer rings upp. Men enligt nuvarande regler måste hjälpsökande uttryckligen godkänna positionering med hjälp av funktionerna i den smarta telefonen. Detta är dock inte alltid möjligt, till exempel om den hjälpsökande är allvarligt skadad.

Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den så fort som möjligt bör se över möjligheterna att ge samhällets alarmeringstjänst tillåtelse att positionera hjälpsökandes mobiltelefoner automatiskt.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om civilt försvar och krisberedskap. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 37
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU7 (pdf, 1064 kB) Webb-tv debatt om förslag: Civilt försvar och krisberedskap

Betänkande 2018/19:FöU8

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om Försvarsmaktens personal. Anledningen är bland annat att flera av förslagen istället bör övervägas i arbetet med en ny försvarspolitisk inriktning. Dessutom innebär den statliga arbetsgivarpolitiken att Försvarsmakten i första hand själv ansvarar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla personal.

Motionerna handlar exempelvis om personalförsörjning, mönstring, könsfördelning och andra rekryteringsfrågor inom försvaret.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2019-04-04 Debatt: 2019-04-10 Beslut: 2019-04-11

Betänkande 2018/19:FöU8 (pdf, 507 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Betänkande 2018/19:FöU9

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om militära frågor. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår inom området.

Motionerna handlar till exempel om Försvarsmaktens organisation, hemvärnet, övnings- och skjutfält och stöd till polisen.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 17
Justering: 2019-03-28 Debatt: 2019-04-03 Beslut: 2019-04-03

Betänkande 2018/19:FöU9 (pdf, 531 kB) Webb-tv debatt om förslag: Militära frågor

Betänkande 2018/19:SoU14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av investeringsstödet för att bygga särskilda boenden för äldre och om stödet har lett till fler platser. Revisionen konstaterar att det snarare är driftskostnaden för en verksamhet som håller tillbaka utvecklingen, inte själva byggkostnaden. Revisionens slutsats är att stödet inte är ändamålsenligt utformat för alla kommuner. Regeringen bör därför följa upp utvecklingen och skapa samsyn om läget med kommunerna men även se över alternativa lösningar för investeringsstödet, exempelvis ett mer allmänt riktat stöd till kommunernas äldreomsorg.

Regeringen håller med revisionen om problembilden kring stödet och att de stora kostnaderna främst finns i driften av boendena. Regeringen delar också bedömningen att det behövs samsyn med kommunerna om deras behov och att alternativa lösningar för ökat byggande kan behöva ses över.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 7
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SoU14 (pdf, 365 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om investeringsstödet till särskilda boenden för äldre

Betänkande 2018/19:SoU13

Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 28
Justering: 2019-03-14 Debatt: 2019-03-28 Beslut: 2019-03-28

Betänkande 2018/19:SoU13 (pdf, 854 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldrefrågor

Betänkande 2018/19:SoU12

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 16
Justering: 2019-03-05 Debatt: 2019-03-14 Beslut: 2019-03-27

Betänkande 2018/19:SoU12 (pdf, 616 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2018/19:SoU17

Enligt EU:s tobaksproduktdirektiv ska styckförpackningar med tobaksvaror märkas med en unik identitetsmärkning och transporten av tobaksvarorna ska registreras för att kunna spåras i hela unionen. Eftersom bestämmelserna har kompletterats med fler detaljer om spårbarhet föreslår regeringen att den svenska lagen om tobak och liknande produkter kompletteras.

Regeringen bedömer att Folkhälsomyndigheten bör få möjlighet att lämna över sin uppgift som id-utfärdare till en enskild aktör. Detta eftersom uppgiften att vara id-utfärdare kräver teknisk kompetens och resurser som Folkhälsomyndigheten inte har. Regeringens förslag är därför att den myndighet som regeringen bestämmer ska få överlämna uppgiften att vara id-utfärdare till en enskild aktör. Vidare ska regeringen kunna ge föreskrifter om de avgifter som id-utfärdaren får ta ut för de unika identitetsmärkningarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-03-07 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:SoU17 (pdf, 437 kB)

Betänkande 2018/19:FöU5

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag. Endast signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, får inhämta signaler elektroniskt. Med andra ord har FRA möjlighet att utforska och övervaka viss data- och teletrafik. Inhämtningen får dock inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhetens, Siun, uppgift är att kontrollera att verksamheten följer gällande lagar och att alla spaningar som görs skyddar den enskildas personliga integritet. Siun har i sin granskning ingenting att anmärka på.

Regeringen konstaterar att integritetsskyddet vid signalspaning i underrättelseverksamheten har skötts enligt lagar och förordningar. Vidare välkomnar regeringen den dialog om förbättringsåtgärder som löpande förs mellan Siun och FRA.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som rör försvarsunderrättelseverksamhet.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2019-02-28 Debatt: 2019-03-13 Beslut: 2019-03-13

Betänkande 2018/19:FöU5 (pdf, 451 kB) Webb-tv debatt om förslag: Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Betänkande 2018/19:SoU7

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 15
Justering: 2019-02-14 Debatt: 2019-02-27 Beslut: 2019-02-27

Betänkande 2018/19:SoU7 (pdf, 694 kB) Webb-tv debatt om förslag: Apoteks- och läkemedelsfrågor