Dokument & lagar (65 träffar)

Betänkande 2016/17:SkU12

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-24 Debatt: 2016-12-06 Beslut: 2016-12-07

Betänkande 2016/17:SkU12 (pdf, 830 kB)

Betänkande 2016/17:SkU7

Reglerna för hur svenska bolag ska betala skatt när de tar över utländska bolag, eller delar av utländska bolag, ändras.

Syftet med de nya reglerna är att undvika dubbelbeskattning vid omstrukturering av bolag genom fusion och fission. Till exempel när ett utländskt dotterbolag fusioneras med sitt svenska moderbolag.

Fusion innebär att ett bolag tar över ett eller flera andra bolag. Fission innebär att ett bolag delas upp och tas över av två eller flera andra bolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-24 Beslut: 2016-11-24

Betänkande 2016/17:SkU7 (pdf, 998 kB)

Betänkande 2016/17:SkU5

Det ska gå att köra bil till och från området Backa i Göteborg utan att behöva betala trängselskatt. Beskattning ska bara ske vid genomfartstrafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-13 Debatt: 2016-10-19 Beslut: 2016-10-19

Betänkande 2016/17:SkU5 (pdf, 1506 kB)

Betänkande 2016/17:SkU4

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Armenien. Syftet med avtalet är att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt samt att öka informationsutbytet mellan länderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skatteavtal med Armenien. Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny lag om detta avtal. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:SkU4 (pdf, 8342 kB)

Betänkande 2016/17:SkU3

Sverige ska ingå ett nytt skatteavtal med Azerbajdzjan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Skatteavtalet syftar bland annat till att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt, samt att öka informationsutbytet mellan de två länderna.

Riksdagen sa samtidigt ja till en ny lag om skatteavtalet. Den nya lagen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:SkU3 (pdf, 7576 kB)

Betänkande 2016/17:SkU13

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU13 (pdf, 466 kB)

Betänkande 2016/17:SkU27

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SkU27 (pdf, 322 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem

Betänkande 2016/17:SkU25

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 8
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-29

Betänkande 2016/17:SkU25 (pdf, 714 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mervärdesskatt

Betänkande 2016/17:SkU22

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Förslagspunkter: 16 Reservationer: 20
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-29 Beslut: 2017-03-30

Betänkande 2016/17:SkU22 (pdf, 751 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2016/17:SkU26

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Förslagspunkter: 27 Reservationer: 26
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SkU26 (pdf, 722 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförfarande och folkbokföring

Betänkande 2016/17:SkU24

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagspunkter: 14 Reservationer: 20
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:SkU24 (pdf, 591 kB) Webb-tv debatt om förslag: Punktskatter

Betänkande 2016/17:SkU23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:SkU23 (pdf, 551 kB) Webb-tv debatt om förslag: Beskattning av företag, kapital och fastighet

Betänkande 2016/17:SkU32

Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-07 Beslut: 2017-06-07

Betänkande 2016/17:SkU32 (pdf, 247 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2017

Betänkande 2016/17:SkU21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-10 Beslut: 2017-05-10

Betänkande 2016/17:SkU21 (pdf, 3688 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Betänkande 2016/17:SkU33

Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-15 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:SkU33 (pdf, 822 kB) Webb-tv debatt om förslag: Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns

Betänkande 2016/17:SkU31

Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.

Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.

Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU31 (pdf, 2775 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen

Betänkande 2016/17:SkU28

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU28 (pdf, 2692 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tullbrottsdatalag

Betänkande 2016/17:SkU29

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2017-05-11 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU29 (pdf, 2700 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattebrottsdatalag

Betänkande 2016/17:SkU30

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-05-04 Debatt: 2017-05-16 Beslut: 2017-05-17

Betänkande 2016/17:SkU30 (pdf, 969 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el

Betänkande 2016/17:SkU20

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-23 Debatt: 2017-03-01 Beslut: 2017-03-01

Betänkande 2016/17:SkU20 (pdf, 3003 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
Paginering